Il capo di Kumla Jacques Mwepu non vuole bambini a Kumla: sono stato un codardo a non dire quello che penso – guarda come sarà il nuovo istituto per l’infanzia

Kumlachefen Jacques Mwepu tycker inte att barn ska sitta i fängelse.

Nu är det hans uppdrag att driva klass 1-fängelsets barnavdelning.

– Mina vänner undrar hur jag ska kunna göra detta. Men jag är rätt person, säger han.

Jacques Mwepu, 191 centimeter i strumplästen, låser upp en nyinredd fängelsecell och pekar mot taket.

– Ser ni vilken generös takhöjd det är här inne?

Han visar badrummet – alla celler har egen dusch och toalett – och går fram till fönstret.

– Det är väldigt stort ljusinsläpp här.

Utsikten är rikskänd: Kumlabunkerns senapsgula, bulliga mur. Stängsel i avancerade rakbladsmaterial.

Det här är en avdelning han inte hade velat inreda över huvud taget – för här ska 13-åringar kunna tas emot från den 3 juli.

Kumlachefen Jacques Mwepu tror inte att det är en bra idé att sätta barn i fängelse, och det har han också berättat för justitieminister Gunnar Strömmer.

Det går emot den etik han drivits av under 28 år i kriminalvården.

Så varför låter han som en mäklare nu?

– Jag har bott i hotellrum som är mindre än det här.

För tre år sedan trodde Jacques Mwepu att svenska fängelser för barn låg långt fram i tiden. En sådan sak, skrev han i sin självbiografi ”Från Kongo till Kumla”, behöver utredas länge och väl.

Nu vill Tidöregeringen sänka straffbarhetsåldern för grova brott från 15 till 13 år.

Skyttar som den 14-åriga pojken från lekplatsen i Norrköping skulle kunna placeras i en av cellerna här.

I höstas avrättade åttondeklassaren en man i 30-årsåldern med skott i huvudet, nacken och bröstkorgen vid en gungställning i ett bostadsområde. Sedan gick han till McDonald’s.

– Det var bara att gå fram, görat och gå därifrån, sade han i förhör.

Han tänkte bara på de 260 000 kronor som skulle bli belöningen, förklarade han för polisen.

– Det var coolt att ha pengar, att vara rik och få respekt.

Polisen har varnat för att en straffbarhetsålder på 13 år kan leda till att vuxna kriminella rekryterar 10-åriga skyttar i stället. Det befarar också Leif GW Persson.

– Man tvingar fram yngre och yngre gärningsmän, menar kriminologiprofessorn.

Jacques Mwepu har samma farhåga.

– Tyvärr kan det vara så.

Advokatsamfundet ser reformen som ett ”oacceptabelt experiment”, tunga åklagare har sågat förslaget jämns med fotknölarna. BRIS, Rädda Barnen och Kriminalvården har protesterat.

Mwepu, som sitter i Rädda Barnens styrelse, hänvisar till FN:s rekommendation om alternativa påföljder för barn under 18.

– Jag förstår inte: Vad är remissrundorna till för om de ändå inte lyssnas på?

Jacques Mwepu tar ofta emot besök från internationella fängelsechefer och berättar stolt om hur han fått amerikaner att köpa hans hoppfullhetsetik: att man aldrig får sluta tro att även den mest förhärdade yrkeskriminella kan rehabiliteras.

– Jag är rädd att Sverige ska tappa sitt goda rykte.

Jacques Mwepu har inga planer på att göra uppror mot demokratiskt fattade beslut.

– Men jag vill inte bara gömma mig bakom att jag är statstjänsteman, och säga att ”jag får inte yttra mig om politiken”. Det vore fegt.

På Kumla har en avdelning för 64 vuxna tömts och gjorts i ordning för 32 barn.

– Mina vänner frågar: Hur ska du hantera den här situationen samtidigt som du värnar om barnens rättigheter? Då säger jag att det är väl tur att det är jag som kommer att ta emot barnen.

Det var ett längre personporträtt av Jacques Mwepu med som var väldigt välskrivet och intressant att läsa, men hade inte möjlighet att kopiera hela för det blev för långt.

Därav har jag försökt fokusera på delningen av artikeln på just det om barnfängelsen.