
Grande merito oggi a Sundsvall e Sundsvallstidning.
Inviato circa l’involontaria sterilità degli uomini:
“La mancanza involontaria di figli non è una ‘questione femminile’, è un dolore della vita che ci riguarda tutti”
“…siamo tanti uomini che vivono con una tristezza silenziosa e tormentosa per i bambini che non sono mai arrivati.”
Cosa pensi quando leggi questo post?
Collegamento: https://www.st.nu/asikter/den-tysta-sorgen-vi-man-som-aldrig-blev-pappor/
”Vi män som aldrig blev pappor”
byu/SwedishMountain insweden
di SwedishMountain
11 commenti
Adoptera?
Det är ju vara att knulla så blir det barn, vad är problemet?
Jag är knippsad så knullar bara för skojs skull.
Ja, det är stort av dem. Det är ett problem som är synonymt med “sorg hos kvinnor”, men det talas på tok för lite om de män som drabbas också. Det är som att samhället enbart ser kvinnan som den enskilt största parten trots att det rent krasst behöver vara två personer för att skapa en bebis.
Jag har aldrig tänkt på den ofrivilliga barnlösheten som enbart en kvinnofråga. Det är mycket tråkigt att vissa människor hamnar där. Och jag vet inte heller vad som kan bli lösningen. Men utifrån vad jag hörde från manliga bekanter är min uppfattning att män ofta inte vill adoptera, de vill ha egna barn, och de vill ha ett barn tillsammans med en partner, medan kvinnor är mer öppna för adoptering och att skaffa barn på egen hand.
Kvinnor är inte längre beroende av män som förr i tiden med dagens rättigheter, och därav ställs nu minimala krav på män i relationer, som majoriteten av män helt enkelt inte verkar lyckas klara av.
Sen har vi ju den största polariseringen mellan könen för unga under 30 i svensk historia, och tror det var runt 60% av kvinnorna och 42% av män vill inte vara tillsammans med en partner som inte har samma politiska ideologi som dem själva
På vilket sätt vill vi män bli stöttade? Varför är det män som känner att de inte får känna sorg och att den inte är giltig?
Jag vet inte om jag är ovanligt mentalt stark, men det är ju en trygghet i att kunna vara tryggheten åt sin partner, att inte kollapsa av sorg.
Är det en kvinnofråga?
Hur som helst. Vi kommer sannolikt se fler ofrivilligt barnlösa män än kvinnor i framtiden.
Jag känner mig tacksam över att vara en av de män som genuint inte ens vill ha barn. Kan fan inte vara roligt att uppleva sådan tomhet och längtan.
Detta lär säkert provocera någon, men jag ser inte problemet. Alla djur lyckas liksom inte att attrahera en partner, då får man inte sprida sina gener vidare. Så enkelt är det, även om det är tråkigt.
Är aldrig för sent för oss män
Bryr mig inte, losers lose