La regione ha riconsiderato l’ADHD e l’autismo: l’83% ha abbandonato la propria diagnosi

Att någon med autism skulle ”lura” av vården sin diagnos är med i artikeln är väl lite befängt endå.

Om det ens är möjligt tyder väl även det att det har slängts ut diagnoser höger och vänster.

83% av människor som specifikt sökt för att få sin diagnos omprövad då de själva inte tycker att den stämmer in. 

Dessutom vet jag inte riktigt vad man vinner på att få en falsk autism diagnos: Jag har mycket i min egen profil om att jag har ADHD med autistiska inslag, men sket i att försöka skaffa autism diagnosen. Det finns ingen medicinsk behandling för autism, allt annan stöd äter bara upp min tid, och man blir oftare mer särbehandlad än hjälpt av en diagnos-stämpel.

Som förälder till äldre npf-barn kan jag bara konstatera att värdet av en diagnos är större när de är små. I takt med att de växer upp minskar deras problem i omfång. Så att nån som är 25, är på den ”mildare” delen av skalan och fullt ut lärt sig leva med och hantera de aspekter av sin personlighet som är relaterade till just diagnosen också då kan bli av med den är inget jag ser som orimligt.

Nån psykolog nämnde att med ADHD får man se på barnet som om det vore fyra år yngre. En tolvåring som beter sig som en åttaåring är en utmaning som kröver anpassning. En 30-åring som beter sig som 26 är no big deal.