>Allt fler svenskar har svårt att få ekonomin att gå ihop. Och utvecklingen kommer att fortsätta i fel riktning, spår välfärdsforskaren Tapio Salonen. – Vår självbild av välfärdssamhället måste omvärderas.
>Nästan två miljoner människor, var femte svensk, saknar ekonomisk buffert och skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
>Omkring 320 000 människor har inte råd att äta en måltid med protein, som kött, fisk eller vegetariskt alternativ, varannan dag. Det handlar om nästan 4 procent av Sveriges befolkning.
>För många är det mycket svårt att få vardagen att gå ihop. En av dem är fyrabarnsmamman Lana. som försörjer sig på att jobba timmar kompletterat med a-kassa.
>– Om mina barn känner sig lite sjuka eller inte vill gå till skolan säger jag: ”Gå till skolan, ät mat och kom sen hem om du måste”, berättar hon för Arbetet. Fördubbling på fem år
>På fem år har antalet fattiga i Sverige dubblerats, från 360 000 år 2021 till 730 000 förra året.
>– Ytterst handlar det om fördelningspolitik, till exempel den ekonomiska familjepolitiken. Den har ju försämrats allt mer, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet.
>Vissa grupper är särskilt drabbade av fattigdom. Arbetslösa och ensamstående föräldrar (framför allt mammor) sticker ut i statistiken.
>Det är till exempel tre gånger vanligare för arbetslösa att inte råd att äta näringsriktig mat varannan dag, jämfört med dem som har ett arbete.
>Var femte ensamstående mamma lever i fattigdom (19 procent). Motsvarande siffra för sammanboende vuxna utan barn är 3 procent.
>”Vår självbild av att vara det mest avancerade välfärdssamhället, den måste omvärderas helt enkelt.”
>”Piskans politik”
>Det är en utveckling som inte förvånar inte Tapio Salonen.
>– Om man tittar på andelen av BNP som går till stöd åt de mest utsatta, så har den gradvis minskat under de senaste årtiondena. Och det har skett oavsett vilka politiska majoriteter som har suttit och oavsett vilka konjunkturer vi har haft.
>Han tror dessutom att utvecklingen kommer att fortsätta, med fler fattiga. Till exempel genom införandet av ett bidragstak och nedtrappning av ersättningen från a-kassan, det han kallar ”piskans politik”.
>– Det finns en omhuldad föreställning inom politiken som inte har stöd i forskningen, att det här skulle få dem att snabbare komma ut i arbete och självförsörjning. Men det finns inga sådana tydliga samband, säger Tapio Salonen.
>Han efterlyser i stället att olika stöd till ekonomiskt utsatta grupper ska indexeras, alltså skrivas upp i takt med inflationen.
>Urholkade bidrag
>– Alla de här stödsystemen som är tänkta för de mest sårbara, försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag, aktivitetsersättning och sådant, de har inte hängt med i kostnadsutvecklingen under 2000-talet. Och det är ju det som förklarar mycket av den här situationen.
>För att hjälpa de ensamstående föräldrarna vill Tapio Salonen se ett tillägg på barnbidraget för just den gruppen.
>– Det är ett stöd som man har i de andra nordiska länderna, men som saknas i Sverige. Så vår självbild av att vara det mest avancerade välfärdssamhället, den måste omvärderas helt enkelt.
>Andra förklaringar till fattigdomssiffrorna är de skenande matpriserna, de kraftigt ökade bolåneräntorna, energipriserna och den stigande arbetslösheten de senaste åren. Men trots att inflationen fallit tillbaka och bolånen blivit billigare så fortsätter alltså ökningen av antalet fattiga.
>– Även om inflationen har sjunkit så betyder inte det att priserna har sjunkit, utan bara att ökningstakten är lägre. Priserna är fortfarande 20 procent högre än 2021. Och reallönerna har inte kommit i kapp. Så det är inte konstigt att vi inte ser sjunkande nivåer av fattigdom, säger Carina Mood, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Ok_Language_588 on
Surely the free market will solve this
snajk138 on
Ja ja, men inflationen!?!?!?! Arbetarna och medborgarna måste ju ta smällen för kapitalägarna blir ledsna om de inte ökar sin förmögenhet konstant.
Turbulent_Bowel994 on
Ett till jobbskatteavdrag så löser det sig nog!
Inevitable_Mind4568 on
Höj bara skatten så blire nog bra.
SubstanceStrong on
20 år av högermajoritet i riksdagen får konsekvenser för oss i pöbeln
eat_more_protein on
> Ytterst handlar det om fördelningspolitik
Valåret har börjat! Vi behöver bara ha ännu högre skatter för de som jobbar, så löser det sig. Folk i medelklassen har det alldeles för flott.
8 commenti
>Allt fler svenskar har svårt att få ekonomin att gå ihop. Och utvecklingen kommer att fortsätta i fel riktning, spår välfärdsforskaren Tapio Salonen. – Vår självbild av välfärdssamhället måste omvärderas.
>Nästan två miljoner människor, var femte svensk, saknar ekonomisk buffert och skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
>Omkring 320 000 människor har inte råd att äta en måltid med protein, som kött, fisk eller vegetariskt alternativ, varannan dag. Det handlar om nästan 4 procent av Sveriges befolkning.
>För många är det mycket svårt att få vardagen att gå ihop. En av dem är fyrabarnsmamman Lana. som försörjer sig på att jobba timmar kompletterat med a-kassa.
>– Om mina barn känner sig lite sjuka eller inte vill gå till skolan säger jag: ”Gå till skolan, ät mat och kom sen hem om du måste”, berättar hon för Arbetet. Fördubbling på fem år
>På fem år har antalet fattiga i Sverige dubblerats, från 360 000 år 2021 till 730 000 förra året.
>– Ytterst handlar det om fördelningspolitik, till exempel den ekonomiska familjepolitiken. Den har ju försämrats allt mer, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet.
>Vissa grupper är särskilt drabbade av fattigdom. Arbetslösa och ensamstående föräldrar (framför allt mammor) sticker ut i statistiken.
>Det är till exempel tre gånger vanligare för arbetslösa att inte råd att äta näringsriktig mat varannan dag, jämfört med dem som har ett arbete.
>Var femte ensamstående mamma lever i fattigdom (19 procent). Motsvarande siffra för sammanboende vuxna utan barn är 3 procent.
>”Vår självbild av att vara det mest avancerade välfärdssamhället, den måste omvärderas helt enkelt.”
>”Piskans politik”
>Det är en utveckling som inte förvånar inte Tapio Salonen.
>– Om man tittar på andelen av BNP som går till stöd åt de mest utsatta, så har den gradvis minskat under de senaste årtiondena. Och det har skett oavsett vilka politiska majoriteter som har suttit och oavsett vilka konjunkturer vi har haft.
>Han tror dessutom att utvecklingen kommer att fortsätta, med fler fattiga. Till exempel genom införandet av ett bidragstak och nedtrappning av ersättningen från a-kassan, det han kallar ”piskans politik”.
>– Det finns en omhuldad föreställning inom politiken som inte har stöd i forskningen, att det här skulle få dem att snabbare komma ut i arbete och självförsörjning. Men det finns inga sådana tydliga samband, säger Tapio Salonen.
>Han efterlyser i stället att olika stöd till ekonomiskt utsatta grupper ska indexeras, alltså skrivas upp i takt med inflationen.
>Urholkade bidrag
>– Alla de här stödsystemen som är tänkta för de mest sårbara, försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag, aktivitetsersättning och sådant, de har inte hängt med i kostnadsutvecklingen under 2000-talet. Och det är ju det som förklarar mycket av den här situationen.
>För att hjälpa de ensamstående föräldrarna vill Tapio Salonen se ett tillägg på barnbidraget för just den gruppen.
>– Det är ett stöd som man har i de andra nordiska länderna, men som saknas i Sverige. Så vår självbild av att vara det mest avancerade välfärdssamhället, den måste omvärderas helt enkelt.
>Andra förklaringar till fattigdomssiffrorna är de skenande matpriserna, de kraftigt ökade bolåneräntorna, energipriserna och den stigande arbetslösheten de senaste åren. Men trots att inflationen fallit tillbaka och bolånen blivit billigare så fortsätter alltså ökningen av antalet fattiga.
>– Även om inflationen har sjunkit så betyder inte det att priserna har sjunkit, utan bara att ökningstakten är lägre. Priserna är fortfarande 20 procent högre än 2021. Och reallönerna har inte kommit i kapp. Så det är inte konstigt att vi inte ser sjunkande nivåer av fattigdom, säger Carina Mood, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Surely the free market will solve this
Ja ja, men inflationen!?!?!?! Arbetarna och medborgarna måste ju ta smällen för kapitalägarna blir ledsna om de inte ökar sin förmögenhet konstant.
Ett till jobbskatteavdrag så löser det sig nog!
Höj bara skatten så blire nog bra.
20 år av högermajoritet i riksdagen får konsekvenser för oss i pöbeln
> Ytterst handlar det om fördelningspolitik
Valåret har börjat! Vi behöver bara ha ännu högre skatter för de som jobbar, så löser det sig. Folk i medelklassen har det alldeles för flott.
Höj skatterna, det hjälper säkert!