Ja, de beter sig mer formellt i dessa situationer.
Men formellt ≠ artigt.
Jag hade inte velat haft mitt jobb om alla barnen kallade mig för ”Magistern” eller ”Herr X”, glöm det.
Sedan är ju klassikern ”vänta på rummet medans de andra äter” säkerligen en utdöende trend.
Fancy-Rock-Scripture on
Detta är ju helt sanningsenligt, vad är problemet?
Btw, jag gillar att vi inte håller på med massa töntiga fraser utan att vi använder förnamn, men det finns andra saker svenskar borde bli bättre på gällande artighet
stol_ansikte on
Jag bjuder iaf dom ungar jag gillar på middag. OP är en skitunge helt enkelt
Mousearella on
Vad är det du är förvånad över? Allt det där stämmer förutom att personen tror att Sverige är hela Europa.
Javyz on
Forcerad artighet är inte vänlighet. Det betyder bara att man inte vet om folk presenterar sig ärligt för dig eller inte. Med det sagt, denna familj verkar konstig.
Unique-Ad5565 on
Vi har väl en bredare och mer stabil jämlikhet i bland annat Sverige. En person förtjänar inte mer respekt än en annan bara för att hen har en högre position, är äldre eller har mer makt. Respekt förtjänar man genom beteende, inte position.
Det är inte nödvändigtvis artigare att ni:a folk heller, tycker jag.
Mumrik93 on
För i Sverige har vi försökt överge det strama klassamhället där klass och social status betyder allt. Istället har vi idag Jantelagen, något vi alla ska vara glada över.
sebjoh on
Luktar påverkansoperation lång väg. Både OP och det här försöket att skapa upprörda känslor på sweddit.
Ok_Language_588 on
“I prefer people to pretend to like each other over just treating each other like fellow human beings” är ju en åsikt, inte en jag förstår, men ändå.
MrOaiki on
> Sedan är ju klassikern ”vänta på rummet medans de andra äter” säkerligen en utdöende trend.
Ja, men förekommer ändå i mycket högre utsträckning än jag kände till. Jag trodde att det var något som dog ut på 90-talet men icke.
Fluffy-Intention-183 on
Under min uppväxt har min familj aldrig sagt åt någon att vänta på rummet utan frågat om de ville ha mat och jag har bara fått vänta på rummet hos 1 vän. För deras föräldrar tyckte det var en familjegrej att äta middag ihop (och ta upp alla problem barnen hade vid matbordet. Ena barnet hade ganska mycket problem så det diskuterades då och då skulle ingen annan vara med… Stackars barn som inte ens fick äta i lugn och ro).
Fluffy-Intention-183 on
Det är ju bara onödigt ordbajseri som inte behöver betyda ett skit. Att man använder artighetsfraser betyder inte att man beter sig väl, är trevlig eller snäll.
Och man behöver inte fjäska med ”Herr Efternamn” för att behandla personen respektfullt.
Ok_Education_6958 on
Är det bara jag som drog till med lögnen att man skulle äta hemma för att polarens mamma lagade riktigt äcklig mat?
Svarcanum on
I USA har alla alltid kunnat ha ett vapen med sig. Det har varit säkrast att vara överdrivet artig mot alla, särkilt främlingar, då vem som helst teoretiskt kunnat döda dig om de uppfattat dig som hotfull.
PrestigiousAd7252 on
Swede here! The dinner thing only happened to me when I was a kid. But it happened a few times. Now that I’m 40, that type of stuff never happens—maybe it’s an age thing?”
ohgodnobutyes on
Yanks är inte särskilt artiga till vardags. De är pratglada, ibland överdrivet trevliga och kan börja prata med praktiskt taget vem som helst på gatan, vilket är en annan sak imo. Men de kan vara väldigt oblivious om hur klumpiga de är i sociala situationer och den ömsesidiga medvetenhet som välfungerande artighet lever på. Hörde en amerikan häromdagen som blev upprörd över att en cyklist inte bett om ursäkt till honom när de nästan krockade och cykeln fått veja runt honom, detta när det var han som hade gått med ansiktet ned i telefonen på cykelbanan.
Britter är överlag med artiga i vardag på ett sätt jag faktiskt kan uppskatta, för det är inte lika påklistrat och fungerar mer som en plattform för att kunna interagera med folk som man inte känner och även för att kunna fortsätta prata med varandra i situationer där en eller båda parter är upprörda och kan ha goda skäl till detta. Många amerikaner är skitkassa på att hantera konflikter och är dessutom ofta helt inkapabla att förstå att andra länder har andra sociala koder. Det är såklart grova generaliseringar och det varierar rätt så mycket individuellt också men många amerikaner har verkligen svårt att hantera att alla inte är eller låtsas vara glada hela tiden.
gomsim on
Vi har väldigt flata hierarkier i Sverige i vart fall. Och är mindre formella. Så han har ju i te fel. Men han får det att låta som att vårt sätt är sämre, vilket jag inte håller med om. Men han kanske tycker så. Alla håller inte med normen.
RiiluTheLizardKing on
Den där jävla lögnen om att behöva vänta i ett annat rum medans famlijen man besöker äter middag, OP i bilden är troll som försöker sprida anti-europeisk och anti-svensk propaganda.
Dessutom är det här med formalitet en kulturgrej, svenskar är inte så bajsnödiga med det, staten tvingade ju tom igenom den där ni-reformen
Kaneida on
ilskeagn
_Laxen on
ragebait used to be believable smh my head
Playful-Rope1590 on
Fast artighet är ju inte nödvändigtvis att vara överdrivet trevlig och kalla alla Sir eller Madam
Förnamn räcker väl. Så länge man inte kallar någon ” pysen” eller chefen ” du” eller något sånt
Sedan så har vi ju ändå hierarki även om vi medvetet suddat bort det. Din lärare är ändå din lärare. Dun chef är ändå chef, inte en polare
Forsaken-Link-5859 on
Kul hur alla rackar ned på amerikaner här😅. Vet inte om formalitet, men tycker amerikaner som man träffar utomland ofta är väldigt trevliga o positiva. Tycker de oftast är ganska casual, men de är väluppfostrade dock .
Sineira on
Bor i USA. Det är fortfarande så här.
LtCmdrJimbo on
Vi hade du-reformen på 60-talet. Formellt ≠ Artigt.
Captain-BluePill on
Sant ju. Amerikanare är noga med thank you, please, sir, mam. Gå på matvarubutik eller restaurang och du får service bättre är någonstans i Sverige.
4rchduk3 on
Såhär då.
I USA är man i regel forcerat trevlig. När man ses, småprat är en regel, och faktum att man får ”hey what’s up?” ”How’s your day?” i mataffären konstant är ju inte för de faktiskt bryr sig utan för det har blivit en kutym.
26 commenti
Ja, de beter sig mer formellt i dessa situationer.
Men formellt ≠ artigt.
Jag hade inte velat haft mitt jobb om alla barnen kallade mig för ”Magistern” eller ”Herr X”, glöm det.
Sedan är ju klassikern ”vänta på rummet medans de andra äter” säkerligen en utdöende trend.
Detta är ju helt sanningsenligt, vad är problemet?
Btw, jag gillar att vi inte håller på med massa töntiga fraser utan att vi använder förnamn, men det finns andra saker svenskar borde bli bättre på gällande artighet
Jag bjuder iaf dom ungar jag gillar på middag. OP är en skitunge helt enkelt
Vad är det du är förvånad över? Allt det där stämmer förutom att personen tror att Sverige är hela Europa.
Forcerad artighet är inte vänlighet. Det betyder bara att man inte vet om folk presenterar sig ärligt för dig eller inte. Med det sagt, denna familj verkar konstig.
Vi har väl en bredare och mer stabil jämlikhet i bland annat Sverige. En person förtjänar inte mer respekt än en annan bara för att hen har en högre position, är äldre eller har mer makt. Respekt förtjänar man genom beteende, inte position.
Det är inte nödvändigtvis artigare att ni:a folk heller, tycker jag.
För i Sverige har vi försökt överge det strama klassamhället där klass och social status betyder allt. Istället har vi idag Jantelagen, något vi alla ska vara glada över.
Luktar påverkansoperation lång väg. Både OP och det här försöket att skapa upprörda känslor på sweddit.
“I prefer people to pretend to like each other over just treating each other like fellow human beings” är ju en åsikt, inte en jag förstår, men ändå.
> Sedan är ju klassikern ”vänta på rummet medans de andra äter” säkerligen en utdöende trend.
Ja, men förekommer ändå i mycket högre utsträckning än jag kände till. Jag trodde att det var något som dog ut på 90-talet men icke.
Under min uppväxt har min familj aldrig sagt åt någon att vänta på rummet utan frågat om de ville ha mat och jag har bara fått vänta på rummet hos 1 vän. För deras föräldrar tyckte det var en familjegrej att äta middag ihop (och ta upp alla problem barnen hade vid matbordet. Ena barnet hade ganska mycket problem så det diskuterades då och då skulle ingen annan vara med… Stackars barn som inte ens fick äta i lugn och ro).
Det är ju bara onödigt ordbajseri som inte behöver betyda ett skit. Att man använder artighetsfraser betyder inte att man beter sig väl, är trevlig eller snäll.
Och man behöver inte fjäska med ”Herr Efternamn” för att behandla personen respektfullt.
Är det bara jag som drog till med lögnen att man skulle äta hemma för att polarens mamma lagade riktigt äcklig mat?
I USA har alla alltid kunnat ha ett vapen med sig. Det har varit säkrast att vara överdrivet artig mot alla, särkilt främlingar, då vem som helst teoretiskt kunnat döda dig om de uppfattat dig som hotfull.
Swede here! The dinner thing only happened to me when I was a kid. But it happened a few times. Now that I’m 40, that type of stuff never happens—maybe it’s an age thing?”
Yanks är inte särskilt artiga till vardags. De är pratglada, ibland överdrivet trevliga och kan börja prata med praktiskt taget vem som helst på gatan, vilket är en annan sak imo. Men de kan vara väldigt oblivious om hur klumpiga de är i sociala situationer och den ömsesidiga medvetenhet som välfungerande artighet lever på. Hörde en amerikan häromdagen som blev upprörd över att en cyklist inte bett om ursäkt till honom när de nästan krockade och cykeln fått veja runt honom, detta när det var han som hade gått med ansiktet ned i telefonen på cykelbanan.
Britter är överlag med artiga i vardag på ett sätt jag faktiskt kan uppskatta, för det är inte lika påklistrat och fungerar mer som en plattform för att kunna interagera med folk som man inte känner och även för att kunna fortsätta prata med varandra i situationer där en eller båda parter är upprörda och kan ha goda skäl till detta. Många amerikaner är skitkassa på att hantera konflikter och är dessutom ofta helt inkapabla att förstå att andra länder har andra sociala koder. Det är såklart grova generaliseringar och det varierar rätt så mycket individuellt också men många amerikaner har verkligen svårt att hantera att alla inte är eller låtsas vara glada hela tiden.
Vi har väldigt flata hierarkier i Sverige i vart fall. Och är mindre formella. Så han har ju i te fel. Men han får det att låta som att vårt sätt är sämre, vilket jag inte håller med om. Men han kanske tycker så. Alla håller inte med normen.
Den där jävla lögnen om att behöva vänta i ett annat rum medans famlijen man besöker äter middag, OP i bilden är troll som försöker sprida anti-europeisk och anti-svensk propaganda.
Dessutom är det här med formalitet en kulturgrej, svenskar är inte så bajsnödiga med det, staten tvingade ju tom igenom den där ni-reformen
ilskeagn
ragebait used to be believable smh my head
Fast artighet är ju inte nödvändigtvis att vara överdrivet trevlig och kalla alla Sir eller Madam
Förnamn räcker väl. Så länge man inte kallar någon ” pysen” eller chefen ” du” eller något sånt
Sedan så har vi ju ändå hierarki även om vi medvetet suddat bort det. Din lärare är ändå din lärare. Dun chef är ändå chef, inte en polare
Kul hur alla rackar ned på amerikaner här😅. Vet inte om formalitet, men tycker amerikaner som man träffar utomland ofta är väldigt trevliga o positiva. Tycker de oftast är ganska casual, men de är väluppfostrade dock .
Bor i USA. Det är fortfarande så här.
Vi hade du-reformen på 60-talet. Formellt ≠ Artigt.
Sant ju. Amerikanare är noga med thank you, please, sir, mam. Gå på matvarubutik eller restaurang och du får service bättre är någonstans i Sverige.
Såhär då.
I USA är man i regel forcerat trevlig. När man ses, småprat är en regel, och faktum att man får ”hey what’s up?” ”How’s your day?” i mataffären konstant är ju inte för de faktiskt bryr sig utan för det har blivit en kutym.