Ehi, è di nuovo quel momento. Nell’ultimo anno (anni?), la questione Sami è emersa come argomento di discussione ricorrente su sweddit. Ogni volta sono rimasto sorpreso dal fatto che l’atmosfera diventa rapidamente così feroce su un sottomarino che altrimenti di solito è puramente Bamsesnäll. Ho sempre detto che puoi pensare quello che vuoi purché non sei un nazista, un liberale o un fan del jazz. Sul serio. Odia gli strumenti a fiato. Un clacson frenetico, impossibile da distinguere dal clacson di un’auto pubblica del 1971. Ma comunque, quando si parla dei Sami, credo di vedere un dibattito pieno di semplificazioni e incomprensioni. Le premesse contemporanee dell’Europa occidentale vengono applicate a contesti del passato. Possiamo quindi dare un breve sguardo al rapporto storico dei Sami con lo Stato svedese, per poter almeno pensare e sentire dalla stessa base? L’essenza del conflitto che interpreto come questa: chi possiede oggi morale diritto di usare la Lapponia? È da questa domanda che prende avvio il testo.
Come ebbe inizio il processo che portò la Lapponia sotto il controllo della corona svedese, oggi nessuno lo sa veramente. Si dice spesso che un regno svedese fu fondato quando Erik Segersäll divenne sovrano sia degli svedesi che dei Götar. Ma altrettanto spesso gli storici tendono a dire che la Svezia non somiglia nemmeno a un paese reale fino all’inizio del XIV secolo. Nello stesso periodo i Sami cominciano a comparire anche nei nostri documenti d’archivio. Svedesi, russi e norvegesi avevano tutti cominciato a dimostrare interesse per l’Oceano Artico. Successivamente i Sami che abitavano l’Europa più settentrionale videro le loro aree trasformarsi in sfere di interesse per gli stati-nazione lentamente emergenti del “sud”. Dopo la pace tra Svezia e Novgorod a Nöteborg nel 1323, il re Magnus Eriksson fece un timido tentativo di svedesizzare l’area. La colonizzazione fu incoraggiata da un’elevata aliquota fiscale sugli agricoltori svedesi disposti a trasferirsi a nord e i diritti di pesca del salmone lungo il fiume Lule furono concessi ai magnati svedesi. Allo stesso tempo, in altre zone della Lapponia furono confermati i diritti dei Sami. Lo constatò il capitano Knut Jansson durante l’incontro di Tälje nel 1328 “nessuno dovrebbe ostacolare la caccia degli uomini erranti della foresta, comunemente chiamati Lapponi”. Possiamo quindi affermare che almeno a partire dal 1320 le autorità svedesi si consideravano detentrici della supremazia nelle terre della Lapponia. Tuttavia, l’interesse da parte della gente comune era tiepido, la maggior parte dei coloni erano anche Sami. I contatti svedese-Sámi continuarono ad essere gestiti principalmente dai cosiddetti Birkarl, che avevano diritti esclusivi di commerciare con i villaggi Sami e il compito di riscuotere le tasse. La “svedesita” dei Sami rimase quindi una mera formalità. Continuarono a vivere come entità proprie, ma da quel momento in poi dovettero fare i conti con un vicino esterno che rivendicava il controllo ultimo sulle loro condizioni di vita.
Prima che queste condizioni cambino, dobbiamo avanzare rapidamente fino ai tempi del nostro saggio, paziente e generalmente impeccabile padre di campagna Gustav Vasa. Ancora una volta, la vera fonte del legno era il Mar Glaciale Artico. Gurra credeva che i Sami che pagavano le tasse tramite Birkarl svedesi dovessero essere considerati sudditi svedesi. In tal modo si sosteneva che la fascia costiera più settentrionale della penisola scandinava fosse territorio svedese. Nel XVII secolo in Lapponia iniziarono a essere costruite chiese. Cristianizzare i “pagani” era ovviamente un motivo in sé. Ma molto più importante avrebbe dovuto essere incorporare ulteriormente l’area all’interno dell’amministrazione svedese. I Sami divennero così svedesi agli occhi della corona perché ciò poteva essere utilizzato per legittimare le pretese di caccia all’interno del circolo polare artico e i diritti doganali lungo la costa. Così come la delimitazione sia in Oriente che in Occidente. Allo stesso tempo, furono fatti nuovi tentativi per convincere più colonizzatori svedesi a spostarsi verso nord, con incentivi come l’esenzione fiscale e la promessa di non essere arruolati nell’esercito. Spesso con il risultato che i Sami furono scacciati dalle terre rivendicate dai colonizzatori svedesi.
In un’importante decisione del 1551 si stabilì che i Sami possedevano la loro terra “fissa e mobile”. Quindi pesce e selvaggina erano inclusi. Il fatto che i Sámi abbiano diritti speciali di caccia e pesca in Lapponia non è quindi solo un’invenzione moderna per compensare la cattiva coscienza degli svedesi. Si tratta di un accordo secolare tra lo Stato svedese e i villaggi Sami. All’inizio del XVII secolo, il sistema dei Birkarls fu gradualmente eliminato e i Sami divennero soggetti a tassazione diretta allo stato a condizioni simili a quelle del resto della gente comune. Forse è solo in questo momento che si può affermare che la Lapponia diventa una parte ragionevolmente integrata dello stato nazionale svedese.
Con questa conclusione sarebbe molto difficile affermare che la Svezia sia ancora oggi qualcosa di diverso da una potenza coloniale nelle aree tradizionalmente abitate dai Sami. Allo stesso tempo, è anche degno di nota il fatto che durante la maggior parte della loro esistenza sotto lo stato svedese, ai Sami è stato permesso di governarsi su se stessi in misura maggiore rispetto allo svedese medio nello stesso periodo di tempo. Può sembrare ammirevole come lo Stato, da quando ha assunto il diritto di governare sul Sápmi, abbia fatto del suo meglio per tenere conto, nella massima misura possibile, degli interessi dei suoi abitanti. Ma va tenuto presente che rientra nella classica politica coloniale assumersi di propria iniziativa il compito di garantire la sicurezza del paese colonizzato. Né è stato un grande sacrificio garantire i diritti di pesca ai Sami in aree dove prima dell’avvento dell’industrializzazione viveva quasi nessuno svedese.
Con l’avvento del nazionalismo e della rivoluzione industriale nel XIX secolo, le condizioni cambiarono drasticamente. A quel tempo, i Sami cominciarono a essere percepiti come qualcosa di primitivo e non svedese. Poi ci sono stati i tiri incrociati. O volevano “civilizzare” con la forza, oppure romanticizzavano le loro vite e cercavano di stagnare la cultura Sami. Per congelarlo nella forma in cui esisteva proprio allora e lì. L’autonomia con cui il gruppo aveva precedentemente dovuto scegliere la propria strada è stata spazzata via. Quando il commercio di pellicce e la pesca su piccola scala non furono più particolarmente importanti per l’economia dello stato, scomparvero anche gli incentivi finanziari per mantenere buoni rapporti con i Sami. La terra in cui abitavano potrebbe diventare più redditizia se fosse invece utilizzata per la pesca su larga scala, l’estrazione mineraria e la produzione industriale. È lì che ci troviamo ancora oggi.
Quindi, se torniamo alla domanda originale. Su quali basi si può davvero affermare che gli interessi dello Stato svedese in Lapponia dovrebbero prevalere su quelli dei Sami? Faccio fatica a trovare argomenti particolarmente forti a riguardo. Noi come civiltà oggi siamo più o meno d’accordo sul fatto che la tirannia della maggioranza non può prevalere in una democrazia a tutti gli effetti. Non penso sia giusto parlare dei Sami come di pochi privilegiati che ostacolano gli interessi della maggioranza. Piuttosto, a mio avviso, dovrebbe essere visto come il conflitto tra il potere statale svedese e il popolo Sami come due partiti alla pari. Nella misura in cui esiste l’azione affermativa, è il sistema che è stato istituito nel corso dei secoli per rendere la convivenza possibile e incruenta. I diritti dei Sami in Lapponia esistono perché è ciò su cui la Svezia ha concordato con i Sami, nel corso di secoli di decreti e negoziati reciproci. In Lapponia non prevale la supremazia Sami, ma quella svedese, condizionata al fatto che ai Sami siano consentiti alcuni diritti speciali che esercitano da millenni.
Quando si tratta di domande puramente sostanziali come le azioni di Ebba Busch o le operazioni minerarie di LKAB, non ho risposte dirette. Lo scopo del testo è la speranza che le discussioni future possano essere condotte con una maggiore comprensione delle condizioni in base alle quali la Lapponia appartiene effettivamente alla Svezia. Perché le cose sono andate così e perché i Sami rivendicano così fortemente i loro diritti su questioni controverse. Perché penso davvero che meritiamo tutti di meglio di un dibattito disinformato e astorico senza comprensione reciproca.
Quindi ora puoi sgridarmi quanto vuoi nella sezione commenti.
https://www.lu.se/lup/publication/8930220
https://www.historisktidskrift.se/index.php/june20/article/download/93/58/186
https://forskning.se/2024/02/02/sapmi-svensk-koloni/
https://popularhistoria.se/politik/1800-talets-riksdag-ville-ge-samerna-skydd-a5651cb8-7f1b-4f7e-949d-3b86bf847289 (Sì, lo so. Ma dopotutto questo non è un saggio)
https://varldenshistoria.se/civilisationer/samerna-staten-och-kampen-om-lappmarken
…più i miei vecchi appunti del corso A di storia
https://i.redd.it/qm3kujufuowg1.jpeg
di Kiggzor
35 commenti
“så lång man inte är nazist, liberal eller jazzfantast”
Theodor Adorno, är det du?
On topic så står jag själv vid åsikten att samerna bör ha ett autonomt område att bestämma fritt över och via det ha samarbete med svenska staten som likställda
Det stämmer ju utmärkt att frågorna ses olika, då de är helt olika frågor. Kolonialiseringen av USA var ett folkmord som dödade tiotals miljoner människor. Att det skulle vara jämnställt med Sveriges behandling av samer är löjligt.
Vi är inte USA
Man kan ha åsikten att det är skevt att en näringsverksamhet som bidrar till 0,01% av Sveriges BNP tar upp 40% av Sveriges yta utan att vara rasist.
På förekommen anledning påminner jag om min text om Sverige och samerna.
https://www.reddit.com/r/sweden/comments/evmtxt/hpsa_sverige_och_samerna/
Det finns 40k samer i Sverige idag. Alltså 0.4% av befolkningen i Sverige. Känns rimligt att de kan få reserverat 0.4% av ytan. Mer än så låter orättvist.
Jag skulle vilja lyfta vargen som urinvånare i Norrland och dess rätt till existens.
Och en annan Skåning sitter här nere i söder och undrar vad fasiken ni håller på med.
Haha, kul liknelse, även fast jag själv är ganska mycket Hitler i den här frågan. Det jag stör mig på är:
1. De kallas Sveriges urbefolkning
2. De klagar mycket i pressen, men har massa särrättigheter: får skjuta av all varg i norra Sverige, samt att de har massa jakt o fiske-rättigheter.
3. Verkar som att ren-ägande samer är prioriterade över alla andra samer
Att hävda att konflikten rör sig om en kamp mellan svenska staten och samebyarna är helt enkelt felaktigt. Det har, som du säger, bott svenskar i området sen 1600-talet och idag är de konflikter som uppstår snarare mellan lokalbefolkningen och samebyarna. Det vill säga den absoluta majoriteten av befolkningen ställs mot ett särintresse som är stöttat och finansierat av svenska statsmakten.
Att hävda att samerna har rätt till allt fast och rörligt i Lappland är ungefär lika befängt som att påstå att de få danskar som bor i Skåne skulle ha samma rätt där.
Det kan väl sägas att Sverige som land uppstod under samma tid, och samerna fick mer självbestämmande än övriga folkslag. Dessutom behövde de inte göra militärtjänst.
Det kan man ha åsikt kring är om 400 år räcker för att de nu ska ses som integrerade eller om de ska fortsätta ha en särställning kring jakt och fiske.
Det andra är huruvida den storskaliga renskötseln är vettig, det är ett ganska modernt påfund för att samerna skulle kunna beskattas. Förr var de flesta renar vilda och det fanns rovdjur som dödade renar på fjället vilket bidrog till ekologisk mångfald på fjället.
I princip alla andra traditionella näringar som blivit olönsamma har fått lägga ned (småskaliga fisket i byar, flottning av timmer, smedjor etc).
Dra in alla bidrag och särskilda rättigheter för samerna så kommer deras lekstuga avveckla sig självt inom 10 år.
Jag kanske tolkar dig fel då du hoppar fram och tillbaka i din text.
Men du har direkt fel när du talar om älvar, norra ishavet osv som om det bara har bott samer där historiskt.
https://snl.no/Finnmarks_historie
Det fanns folk där långt innan samerna invandrade, det finns både källor och arkeologi som stödjer detta.
Vad vi talar om är en mix med “germaner” längs kusterna och älvarna, samer längre inåt i landet.
Men det jag anser att du missar i din text är hur mycket ska den minoriteten renägande samer kunna ställa sig utanför samhället. Vi som är från inlandet har otaliga exempel på hur staten har exploaterat vår natur, tvingat oss att tala svenska i skolan osv.
På samma sätt skedde det i Skåne när det blev en del av Sverige.
Jag har svårt att förstå varför ca 3000 samer som håller på rendrift, ska ha en sådan särställning för att de är just samer.
De har exakt samma behov som alla andra map elektricitet, råvaror och allt annat. Det är ju inte så att de bor i tält och rider på renar direkt.
Den mesta kritiken som du nu liknar med nazister handlar ju om hur samebyarnas nuvarande makt påminner om ett adelsvälde och hur det påverkar resten av lokalbefolkningen i norr. Precis som du skriver har samerna en stark historisk rätt, men hör denna juridiska orättvisa hemma i ett modernt Sverige där alla ska vara lika inför lagen?
Du förenklar och missar poängen med debatten. 90% av samer får inte bedriva rennäring. De som bedriver rennäringen är ofta lösningsorienterade och pragmatiska. Problemet som uppstått, är att de som representerar samebyarna alltid står emot all annan verksamhet, och gör allt för att fördröja och stoppa. Om du äger mark och vill göra något som kräver tillstånd får du räkna med att din lokala sameby kommer att överklaga så långt det går. Trots att du inte sett en ren på 50 år, så är det helt plötsligt bästa renbetesmarken. Och samebyn kommer att argumentera för att det är kolonialism och rasism att du ska ha verksamhet på din mark. Detta blir folk frustrerade på, och ingen politiker har tills nu i veckan ens vågat nudda frågan, och när man ser ditt inlägg så förstår man varför. Och det har ingenting med samiska kulturen, eller rennäringen att göra. För den vill vi ju ha, den är fantastisk! Men då någon kritik kommer, så blir det direkt nazi-anklagelser och diskussionen blir totalt verklighetsfrånvänd.
Och det från båda hållen, har tyvärr sätt en del riktigt ruttna inlägg från se som kritiserar rennäringen. Vi måste kunna se fakta, argumentera logiskt, bevara den samiska kulturen och ändå kunna ha industriverksamhetee i norra Sverige.
Lägg aldrig Hitler och Bamse bredvid varandra. Aldrig.
Min syn på det hela är att jag, likt alla andra, inte valde vart föddes. Likaså hade jag inget med överenskommelser eller orättvisor som skedde innan jag föddes. Utifrån detta motsätter jag mig då all särbehandling som endast baseras av vem man fötts av, samt bevarandet av gamla överenskommelser bara för att de är gamla.
Samtliga yrken, titlar, grupper eller privilegier som du endast kan få baserat på härkomst anser jag är fundamentalt förkastliga och ovärdig en modern demokrati.
Ser mer på samebyarna som af Petersen och dylika. Med liknande motiv.
Ylar exempelvis i högan sky över att fjällturister stör deras renar när det finns miltals med mark utan en käft runt STFs fjällstugor.
Hör ytterst sällan någon som tycker annat än att samerna ska ha samma rättigheter som övriga svenskar.
Ungefär som om en fiskare på västkusten skulle börja härja om att konotister och lekande barn på stranden stör deras fiske (i vatten som de inte äger).
Nationalistiska dumheter ihopblandat med en del signifikanta historiska fakta.
Du projicerar en sammanhållen svenskhet och samiskhet tillbaka i historien på ett orimligt sätt. Mycket av det du beskriver gällande den svenska statens historiska ageranden har faktiskt paralleller gällande stora delar av Sveriges territorium som inte har med samer att göra. Även geografiskt väldigt centrala områden som Stockholms skärgård (där jag själv har mina rötter) var delvis något svårkontrollerat fram tills i modern tid. Staten har stegvis assimilerat olika delar av landet under århundradena med fokus på att extrahera resurser som skatt och soldater.
Detta handlar **inte** om en historisk konflikt mellan den svenska staten och det samiska folket.
Det handlar om att framför allt vissa grupper av samer har varit användbara för den svenska staten som medvetet organiserat dessa samer utifrån deras uppfattade nytta för staten. Detta gäller allt från renskinn till stormaktstidens arméer till modern turism. Samers rättigheter, skyldigheter och möjligheter har utvecklats och varierat rätt mycket utifrån den svenska statens godtycke. Detta är i grunden inte något unikt för samerna. Intressanta paralleller finns inte minst i hur svenska bönders rättigheter i relation till sin mark varierat under århundradena.
Det handlar inte om en sammanhållen samisk grupp som behållit “vissa särskilda rättigheter de utövat i årtusenden”. Det handlar om tvister gällande motsägelsefulla rättigheter som skapats av och upprätthålls av den svenska staten under århundraden av att assimilera Norrland in i en enhetsstat.
Känns som ett märkligt bildval, ahnenerbe hade ju roliga teorier om samer.
Toppen skrivet och bra sammanfattning av information, mycket av det här va nyheter för mig. Jag tror personligen att systemet vi har nu är en bra kompromiss.
Några saker jag dock tycker kan vara värda att filosofera över när man talar kolonialism och demokrati:
1. Existensen av en demokratisk stat innefattar alltid en viss del tvång och våld.
Stötte på det här resonemanget när någon ifrågasatte att man direkt vid födseln blir del av en demokrati, blir skyldig att betala skatt och lyda lagar. Det är ett visst tvång som är nödvändig för demokratin, man kan inte ge innevånare tolkningsrätt på lagar m.m. (pluss det har också påpekats att de flesta nog skulle välja att födas i en demokrati med modern sjukvård istället för att rulla en tärning och kanske dö vid födseln.)
Demokratiska värderingar och lagar måste även upprätthållas med visst våld. Stjäl du någons trombon och vägrar lämna tillbaka den är det helt motiverat att Jazzstapo kommer och tar tillbaka den, det kallas statens våldmonopol.
2. Historiskt anspråk på ett land är generellt inte ett argument för vad som ska ske i nutid. Det finns definitivt nyans i det här med avseende på vilket tidshorisont man snackar. Men talar man praxis i internationell domstol m.m. så är det befolkningen som bor på en plats nu som hör hemma där.
3. Ibland måste man i en demokrati göra personliga uppoffringar för att systemet ska fungera. Men tycker att uppoffringar såklart ska kompenseras på ett rättvist sätt.
Det här är axiomer som jag tror är generellt sanna för alla demokratiska stater, öppen för diskussion såklart!
Så om man ska applicera detta på samer, samer har samma rätt att bruka land som de alltid har haft, och bör få det. Jag ser samerna som en del av svenska samhället och de drar nytta av våran demokratis infrastruktur, vägar, handelsavtal, polis, myndighet, förlossning m.m.
Hur de hamnade där går såklart att diskutera, men man kan inte erkänna samerna som en stat separat från Sverige är min poäng. Det skulle inte heller gå att separera och tror inte det intresset är så stort heller från något håll, för det bor både svenskar och svenskar som är samer över hela norrland.
Samerna har inte mer rätt till sin rennäring än Kalle Kula har att bo i sitt torp i Boden. Samerna har inte rätt att låta renhjordar trampa sönder Kalles traktor, och kalle har ingen rätt att köra på sagda renar med sin traktor.
När det kommer till LKAB va väl det skifferbrytning som ska vara så dåligt för miljön? Det låter galet. Däremot när det kommer till att göra andra gruvor och kanske flytta några byggnader så är det någonting som man kanske behöver stå ut med i en demokrati. Däremot är det väldigt viktigt att personerna som gör uppoffringar ska bli kompenserade för såna intrång. I USA i vissa stater får alla innevånare pengar för viss exploatering som sker i den staten, som en stats-pension typ. Det tycker jag är ett system man kan kolla närmare på.
Kommer sluta min lilla essä där, ville mest sammanfatta lite koncept jag anser inte talas om nog eller inte är bra förstådda. Slutligen vill säga att vi borde ha filosofer som är anställda av staten som kan reda ut såna här saker! Hade dom både i romarriken och antika Grekland om jag inte har fel.
Jag har svårt att köpa att vissa projekt som är viktiga för hela Sveriges ekonomi och energiförsörjning ska stoppas helt, särskilt när det handlar om relativt få personer.
Historiska rättigheter är viktiga, men de kan inte vara absoluta i alla lägen. Annars hamnar vi i ett läge där långsiktig utveckling blockeras.
Borde handla mer om kompromiss och kompensation än om att en sida i praktiken kan säga nej.
Importera inte det pantade uttrycket “folkets tyranni” från jänkarna.
En “fullvärdig” demokrati måste kunna utföra majoritetens vilja även när det står i opposition mot minoritetsviljan, om den inte hade den makten hade kungen fortfarande kunnat lagstifta.
“Folkets tyranni” har som begrepp en egen historia. Först användes den som argument för att se till att bara landägande kunde rösta i USA, sen av slavägande staterna för att argumentera att behålla slaveriet, till att argumentera mot den kvinnliga rösträtten.
Jag är med dig tills du rätt så ogrundat konstaterar att staten är en kolonialmakt. Vilken definition av kolonisation använder du dig av? Här rör det sig inte om att etablera små utposter i andra världsdelar som enbart existerar för att skicka resurser till centralmakten, utan om att centralmakten vill stärka sin kontroll över och lönsamhet inom delar av vad den redan betraktar som sitt rike. Kolonialbegreppet för in just den typ av upptrappning och affekt i diskussionen som du försöker motarbeta.
För att bemöta själva frågan är det väl egentligen så enkelt att staten utkräver det den kan och vill utkräva? Dvs hade Oxenstierna kunnat etablera stordrift i silvergruvan i Nasafjället så hade han gjort det. Idag begränsas vad staten kan göra i Lappland inte så mycket av tekniska eller ekonomiska faktorer som av legitimitetskäl. Som du säger så har vi vissa värderingar i samhället som innebär att man inte kan köra över folk hur som helst. Det Bush gör nu är att testa gränserna för de värderingarna och därmed gränserna för vad staten kan göra utan att tappa legitimitet.
Jag förstår inte riktigt varför samerna ska särbehandlas, vi har familjer som levt i århundraden på många ställen i Sverige. Varför ska de behöva ändra på sina livsstilar i stället för att subventioneras? Tradition i sig är inte ett starkt argument för att fortsätta med en tradition. Om det var en bra anledning så varför har vi inte ett Dalating för att skydda skogsindustrin och exkludera ickemasar från att delta? Eller väverierna?
Protesterna handlar liksom inte om att ändra på deras livsstil genom mandat, det handlar om att de får sponsra sin livsstil på samma villkor som alla andra. Att de ska få samma rätt till medbestämmande som alla andra.
Välbehövlig post, jag begriper mig inte riktigt på samehatet man ser här. Det tjatas om att de tar upp så mycket av Sveriges landyta men jag undrar hur många av de som ylar om det ens har varit i Norrland eller om det bara är ren avundsjuka (hehe). Argumentet att det borde byggas ut mer gruvdrift vilket skulle gynna alla utom samerna spottas ut regelbundet, skulle vara intressant vad förespråkarna hade tyckt om det var deras tomt det talades om.
Något som inte talas nog om är hur vi behandlade samerna i vår iver att civilisera och konvertera dem till kristendom. Vi tog barn från deras hem, isolerade dem från deras familjer, förbjöd dem att tala sitt egna språk, bestraffade, misshandlade och utnyttjade dem sexuellt, spelade ju ingen roll eftersom de var ju bara ociviliserade hedningar som varken hade rättigheter eller ställning i samhället. Men det pratas det inte om, bara hur mycket land de ociviliserade hedningarna tar upp.
Under tiden går söderlänningarna glatt i näbbstövlar och mumsar hjortronsylt men fan ta samerna och deras jävla renar, gräv upp myrarna och spräng bergen så det kan tjänas pengar!
Intressant! Som någon med väldigt lite förkunskap på området så ser jag då första naturliga frågan som
1. ska Sameriket räknas till Sverige eller vara sin egen nation med egen administration?
2. Om det ska vara en egen nation, behöver det fortfarande Sverige för att fungera i stort?
3. Om de ska ingå i Sverige, bör de då inte omfattas av samma regler och rättigheter som övrig befolkning?
4. Jag såg en annan kommentar gällande hur de tidigare anpassat sig från fiske, timmer och smedjor till nu främst rennäring. Men vi har inte riktigt pratat om deras kultur, i en modernisering av området som kanske skulle bli naturligt om de faktiskt ingår i Sverige ”på riktigt”, hur underlättar man bäst att kulturen dokumenteras och har förutsättningar att fortleva?
För övrigt, äger de marken på pappret, dvs att de kan bygga gruvor/datacenter etc, eller har de bara fri rörelse och jakt?
Hela ditt resonemang bygger på att Norrland enbart befolkades av samer och att de germaner som bodde där av någon anledning inte ska räknas före det att de blev svenska undersåtar.
>På vilka grunder kan det egentligen hävdas att den svenska statsmaktens intressen i lappmarken bör trumfa samernas?
Av samma anledning som den svenska statens intresse tillåts trumfa alla andra grupper som fått sina landområden inkorporerade i staten Sverige. Hur mycket kompensation är skåningarna berättigade till som inte fick vara danska? Ska vi ge tillbaka Skåne till Danmark och be om ursäkt? Ska smålänningarna ha plåster på såren som blev massakrerade för att de inte ville bryta med påven?
Ja rennäringsfrågan är problematisk från båda hållen.
Men det nuvarande upplägget skyddar oss från väldigt många problem. Vi behöver inte mer odlingsskog (snarare mindre) vi behöver inte fler gruvbolag (särskilt inte utländska som inte gynnar Sverige mycket alls) och utrymme att jaga och fiska på finns det mycket mer än hur intresset ser ut.
Däremot kan man absolut öppna lite för statlig gruvdrift, men då måste en stor del av vinsten öronmärkas till lokalområdet.
Det är väldigt mycket fokus på just renhållningen. Är det inte möjligt att vara kulturellt samisk om man inte arbetar med renar?
Till delen som deras intressen står emot intresset av snitt svensken borde det inte respekteras. De gynnas av moden teknologi och kommer gynnas ännu mer i framtida teknologi. Det är inte rätt att respektera när de står imot samma teknologiska framgång.
När det kommer till samefrågan är jag okunnig och ganska oinformerad. Så någon kan väl förklara om min logik haltar.
Om samerna var först i Norra Sverige(något som det tydligen finns en dispyt om) och om det nu blir så att ättlingar till de som var här först har mer rätt till landet. Finns det då ett analogt sätt i hur man ser på resten av den svenska populationen. Borde då inte folk som kan spåra sitt DNA till Sverige längre tillbaka i tiden ha fler rättigheter till landet än de som har förfäder som invandrat senare. Exempelvis, om Roberts förfäder kom till Sverige på 1700-talet från Holland, och Johannes förfäder kom till Sverige på 1800-talet från Tyskland, har då Robert mer rätt till landet än Johannes. I min bok, om man tycker det, så är det förståeligt att samerna ska ha fördelar och privilegier. Men med det kommer också implikationen att samhället ganska odemokratiskt kan delas upp i folk som borde ha lite mer rättigheter och de som borde ha lite mindre.
Nästa tanke, har Sverige en arvsskuld till samerna för att man trängde undan dem för hundratals år sen? Vart sitter den skulden i så fall? Är det i Svenska folket, staten eller kulturen? Folket kan det ju inte vara eftersom ingen av de som trängde undan samerna längre är vid livet.
Trump kritiseras, Obama hyllades 🤷
Tldr?
Mitt stora problem med samefrågan är att i alla andra situationer tycks alla vara överens om att alla som delar vårt land ska verka och fungera i integrerad harmoni. Vi vill inte ha parellella samhällen för invandrare, vi vill att de ska känna sig välkomna, integreras, dela med sig av sin kultur & ta del av vår tills vi smälter samman, de ska ta ansvar och göra rätt för sig.
När samr diskuteras är den politiskt korrekta hållningen att så mycket segregation som möjligt är önskvärt. De ska få vara ifred, de ska få ha sin kultur för sig själva, de ska inte ens behöva känna sig som eller kalla sig svenskar.
Fattar inte varför det är önskvärt.