Avete mai pensato che i politici, gli impiegati delle agenzie di collocamento e gli insegnanti delle scuole superiori di solito propagandano che per essere attraenti sul mercato del lavoro bisogna avere una formazione universitaria, trasferirsi altrove e prendere centinaia di migliaia di corone in prestiti CSN. Ti “educa” alla disoccupazione, quindi non pensare al prestito. Ma secondo le statistiche dell’Ufficio statistico norvegese (articolo di Ekonomi fakta), 141.100 laureati sono disoccupati, 136.400 con istruzione secondaria superiore sono disoccupati e 159.400 senza istruzione secondaria superiore sono disoccupati. Sempre più persone studiano all’università e allo stesso tempo cresce la disoccupazione tra i laureati, continuano, quindi forse avremo più laureati disoccupati che analfabeti. Nel dibattito si sente spesso parlare di persone disoccupate che non sanno leggere, scrivere o contare, e se crediamo totalmente alla propaganda del governo, come fanno a sapere che abbiamo 141.100 laureati disoccupati? Non sanno leggere, scrivere o contare? Perché spingere le persone verso l’istruzione se statisticamente non aiutano e non rendono i diplomi universitari in futuro preziosi quanto la carta igienica agli occhi delle imprese?
Mentre ci sono laureati disoccupati, il mondo imprenditoriale sostiene che mancano di competenze, ma non menziona mai quale settore perché altrimenti potrebbero essere verificati. “La mancanza di competenze è il freno più grande delle aziende. Tuttavia, secondo i dati dell’Agenzia per l’Impiego, circa 35.000 persone altamente istruite provenienti da paesi extraeuropei sono disoccupate. Dobbiamo accogliere 25.000 lavoratori immigrati ogni anno? Cosa possono fare che le nostre competenze non possono? abbiamo già 141.100 svedesi con un alto livello di istruzione. Non dovremmo sviluppare le nostre competenze invece di renderci dipendenti dalla Cina e dall’India?
Quando gli anziani affermano “stavano meglio prima”, penso che abbiano ragione. Cosa hanno fatto i politici a questo paese, quando sono diventati così gravi? Hanno torto nelle università? Le imprese vogliono solo abbassare gli stipendi e la mancanza di competenze è un mito? Perché quasi nessuno ne parla?
Ho avuto l’idea per questa discussione su questo argomento da un vecchio articolo di un vecchio articolo di Cornucopia. All’inizio ero critico perché pensavo che questo non potesse essere vero, beh lo erano. Lo linko qui se qualcuno è interessato a conoscere la sua opinione.
https://cornucopia.se/2012/11/fler-hogutbildade-ger-inte-farre/
https://www.di.se/nyheter/jattebrist-pa-kompetens-trots-35-000-arbetslosa-akademiker/
https://i.redd.it/vwg2gwwpzd8e1.jpeg
di Panda_Najni
13 commenti
Vi blir lurade av alla hela tiden
Det behöver justeras per person.
– Endast 0.5m har ingen gymnasieutbildning
– 2.2 har gymnisial
– 2.5 har eftergymnasial
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/utbildningsnivan-i-sverige/
Så du har fortfarande bättre chans att inte vara arbetslös med högre utbildning. 5x eftergymnasial mot förgymnasial. Sen kan det bero på att de som utbildar sig är samma personer som hade haft lätt att få jobb oavsätt naturligtvis.
När man pratar om kompetens så pratar man inte om folk som just klarat en utbildning. Man menar oftast folk med erfarenhet.
Universiteten utbildar sällan folk för ett jobb, de utbildar folk för att plugga/forska.
Ser du inte i tabellen att det står antal och inte % ?
Kompetensbristen finns listad under yrkesprognoser. Vi har för många som utbildat sig till arbeten vi inte behöver. Med färre barn har vi färre elever i framtiden, så vi behöver inte all (ämnes)lärare som utbildar sig. Vi har också för många socionomer och psykologer, men för få ingenjörer och elektriker.
[https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/tips-inspiration-och-nyheter/artiklar/2024-04-15-hitta-framtidsjobbet-i-vara-yrkesprognoser](https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/tips-inspiration-och-nyheter/artiklar/2024-04-15-hitta-framtidsjobbet-i-vara-yrkesprognoser)
Det var akademikerkris även på 70-talet säger Gurkan i Repmånad.
Folk ska ju läsa rätt utbildning för att få jobb. Det räcker ju inte att läsa på högskola och bli akademiker om man utbildat sig inom något där det inte eftersöks folk.
På 80 talet började jag jobba. Mina polare läste vidare. Dom var fattiga men jag hade tjänstebil och fast monterad “mobiltelefon”. Bjöd friskt på krogen då kompisarna var fattiga. Nu när jag är gammal så har dom gått om mig ekonomiskt då deras tjänster oftast är högbetalda. Men vi börjar få sjukdomar, nån fick hjärtinfarkt en annan ALS. Vi kommer få ungefär samma i pension då åren räknades in man fick lön. För mig har det varit en vinst att skita i högskoleutbildning tycker jag.
Man ska tänka på vad man pluggar också. Pluggar man genusvetenskap efter gymnasiet finns det inte många jobb men om man pluggar till ingenjör så ja sannolikheten att du blir arbetslös mycket mindre
Ett problem bland just akademiker är ju att många tror att man bara kan jobba i yrken som kräver eftergymnasial utbildning.
Det finns inget som hindrar en socionom från att jobba som grovis på byggen, en civilingenjör från att plocka skift på hemtjänsten eller en systemvetare från att vända burgare på donken.
[Denna ](https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet-efter-utbildningsniva_1209173.html)är väl mer representativ då. Arbetslöshet gymnasial: 6,8%. Arbetslöshet eftergymnasial 4,6%. Så att ha någon sorts eftergymnasial utbildning minskar dina chanser till arbetslöshet med 32% (alternativt, att inte ta en eftergymnasial utbildning ökar riskerna till arbetslöshet med 48%). Med tanke på att kategorin “eftergymnasial” utbildning är ganska bred så kan jag bara tänka mig att ta en internationellt erkänd utbildningsgrad, typ en kandidat- eller masterexamen, i ett fält där du som enskild arbetare är eftertraktad ökar oddsen till arbete ganska bra jämfört med att bara ha en gymnasieutbildning.
Du får det att framstå som att studera är ett nödvändigt ont. Det är bland det mest utvecklande jag gjort och med tanke på hur extremt förmånligt det är i Sverige där man får betalt för att plugga på internationellt bra universitet är det en no-brainer om man har någorlunda läshuvud.
Jag skulle hitta någon statistik på arbetslöshet och utbildning. Men det hittade jag inte.
Men det är väl allmänt känt att det är dålig koppling mellan utbildning och faktiskt behov på arbetsmarknaden.
Jag har några ungar som börjar närma sig gymnasiet. Så man är på informationsmöten där det är extremt lite fokus på att man ska utbilda sig till vad man får arbete som. En massa om att man kan bli vad man vill osv.
Inte så mycket om att om man utbildar sig inom tex konst på gymnasiet, så är det väldigt få som någonsin kan livnära sig på det.