Har de svenska klimatmålen till 2030 passerat bäst före-datum? Regeringen ger miljömålsberedningen i uppdrag att besvara den frågan. Alla riksdagspartierna kommer att delta i arbetet som ska ledas av moderaten Christofer Fjellner.
Bakgrunden till uppdraget från regeringen är att mycket har hänt inom EU-politiken sedan de svenska klimatmålen spikades. Inte minst har EU skärpt det gemensamma målet för utsläppsminskningar till 2030, inom klimatpaketet Fit for 55.
För Sverige betyder det ett krävande beting inom det som kallas ESR-sektorn, där transporter är den svåra nöten att knäcka för svensk del.
– Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att de svenska etappmålen behöver utvärderas till följd av nya EU-åtaganden, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Sverige har i dag ett antal olika nationella klimatmål, däribland ett som säger att utsläppen från transporter ska sänkas med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Målet har ifrågasatts, bland annat av regeringens utredare John Hassler, eftersom det i delar överlappar EU:s mål för ESR-sektorn, där även uppvärmning och jordbruk ingår.
Miljömålsberedningen ska nu utvärdera hur de nationella målen till 2030 samspelar med, eller kanske motverkar, EU:s mål och föreslå hur målen bör se ut framåt. Målet om nettonoll till 2045 ska ligga fast.
Klimatministern anser att en svaghet med målet för transportsektorn till 2030 är att det minskar trycket på andra sektorer att minska sina utsläpp, i synnerhet jordbruket.
– Jordbrukssektorn sticker ut genom att det inte har skett några stora minskningar där, de är snudd på omätbara. Det är något som den här regeringen vill ändra på, säger Romina Pourmokhtari och utlovar stöd till landets bönder för att klara omställningen.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén misstror Tidöpartiernas avsikter.
– I stället för att ha en klimatpolitik för att nå målen så vill man ändra målen. Sannolikt så kommer man sänka de svenska målen. Farhågorna är att man håller på att diskuterar och kanske smått justerar mål hit och dit, i stället för att ägna sig åt klimatpolitik som faktiskt ställer om, säger han.
En översyn av målen behöver inte vara fel sig, men i så fall ska den syfta till att skärpa målen, anser Daniel Helldén.
Även Centerpartiet varnar för att Tidöpartierna är ute efter att anpassa målen efter politiken, i stället för tvärtom.
Temporary-Radish6846 on
Helt rätt. Vi ska inte göra mer än vad andra gör och fördärva vår ekonomi.
Patient-Gas-883 on
Rätt orimligt det ska finnas ännu mer krav än EU har satt.
Vi har för mycket byråkrati och regler i detta land. Det gör det för krångligt för företag. Även EU har för många regler och för mycket byråkrati.
Vi hamnar efter globalt sett…få och konkreta och stabila regler som inte ändras var och varannat år. är det för mycket att begära?…
4everfalling on
Inget kommer ske för klimatet förens saker gått så långt att vi är tvungna. Politiker har haft 50 år på sig och inte mycket har hänt, har noll förtroende för att något ska se oavsett vad de kommer fram med för mål nu.
CrashCulture on
Låter som att de vill sänka målen så folk slutar klaga på att de inte klarar av att nå dem.
Diligent_Ad_9060 on
Svenskt jordbruk konkurrerar på samma marknad som EU trots att vi för många livsmedel har mycket sämre förutsättningar än södra Europa där säsongen är längre.
Sektorn är redan kraftigt subventionerad, men överskottet av kapital som skulle krävas för omställning letar sig inte långt ned i distributionskedjan.
Politiker borde följa med hushållssällskapen och länsstyrelser och prata mer med livsmedelsproducenter och vilka utmaningar de står inför. Bara det administrativa arbetet är enormt. Av goda skäl tycker jag med Sveriges ambition om giftfri miljö, minskat näringsläckage och omställning från fossila bränslen.
Bra att se över och ifall man kan vara mer pragmatisk. Det duger inte med subventioner och bara kasta över ansvaret. Mekaniserad jordbruk är i sin natur väldigt beroende av fossila bränslen som det ser ut idag. Ska man ha djurhållning med stora betesmarker som koldioxidfällor kanske konsumenterna får stå ut med kött som en dyr lyxvara osv.
Stöd i form av kompetens och tid för att frigöra tid till det som de gör bäst tycker jag verkar bra. Dvs. att producera mat och vill Sverige vara bäst i klassen i övrigt tycker jag man ska satsa på det vi är kända för, dvs. innovation.
För mig som stockholmare har jag i alla fall till förståelse för de som är frustrerade över att politiken är så Stockholmsfokuserad och väldigt liten eller helt avsaknad anknytning till övriga Sverige utanför storstäderna.
Det är min uppfattning i vilket fall. För er som jobbar inom de gröna näringarna. Håller ni med?
geo_man_1 on
Det finns ingen vettig anledning att ha svenska klimatmål som är mer ambitiösa än EUs lagstadgade klimatkrav. Skillnaden mellan dem gör ingen mätbar skillnad på klimatet men kan potentiellt märkbart skada Sveriges ekonomi.
JazzlikeAmphibian9 on
Bra, för Sverige är nog längst fram i arbetet per capita CO2 utsläpp. För från EU säger sänk utsläppen med 30% så är det betydligt dyrare i Sverige en i säg polen med kolkraft …
Rimligare hade varit sänk utsläppen till x ton per capita.
Dessutom är det bättre att fokusera på dom stora punkterna i stället för vad individen själv ska göra.
Rikta in på de utsläpp som görs med fartygen tex som troligen står för 20% av utsläppen globalt och tvinga ombyggnaden till kärnkraft i stället av dom det skulle göra skillnad på riktigt men nej här ska det sopsorteras och lägga allt ansvar på individen.
8 commenti
Har de svenska klimatmålen till 2030 passerat bäst före-datum? Regeringen ger miljömålsberedningen i uppdrag att besvara den frågan. Alla riksdagspartierna kommer att delta i arbetet som ska ledas av moderaten Christofer Fjellner.
Bakgrunden till uppdraget från regeringen är att mycket har hänt inom EU-politiken sedan de svenska klimatmålen spikades. Inte minst har EU skärpt det gemensamma målet för utsläppsminskningar till 2030, inom klimatpaketet Fit for 55.
För Sverige betyder det ett krävande beting inom det som kallas ESR-sektorn, där transporter är den svåra nöten att knäcka för svensk del.
– Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att de svenska etappmålen behöver utvärderas till följd av nya EU-åtaganden, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Sverige har i dag ett antal olika nationella klimatmål, däribland ett som säger att utsläppen från transporter ska sänkas med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Målet har ifrågasatts, bland annat av regeringens utredare John Hassler, eftersom det i delar överlappar EU:s mål för ESR-sektorn, där även uppvärmning och jordbruk ingår.
Miljömålsberedningen ska nu utvärdera hur de nationella målen till 2030 samspelar med, eller kanske motverkar, EU:s mål och föreslå hur målen bör se ut framåt. Målet om nettonoll till 2045 ska ligga fast.
Klimatministern anser att en svaghet med målet för transportsektorn till 2030 är att det minskar trycket på andra sektorer att minska sina utsläpp, i synnerhet jordbruket.
– Jordbrukssektorn sticker ut genom att det inte har skett några stora minskningar där, de är snudd på omätbara. Det är något som den här regeringen vill ändra på, säger Romina Pourmokhtari och utlovar stöd till landets bönder för att klara omställningen.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén misstror Tidöpartiernas avsikter.
– I stället för att ha en klimatpolitik för att nå målen så vill man ändra målen. Sannolikt så kommer man sänka de svenska målen. Farhågorna är att man håller på att diskuterar och kanske smått justerar mål hit och dit, i stället för att ägna sig åt klimatpolitik som faktiskt ställer om, säger han.
En översyn av målen behöver inte vara fel sig, men i så fall ska den syfta till att skärpa målen, anser Daniel Helldén.
Även Centerpartiet varnar för att Tidöpartierna är ute efter att anpassa målen efter politiken, i stället för tvärtom.
Helt rätt. Vi ska inte göra mer än vad andra gör och fördärva vår ekonomi.
Rätt orimligt det ska finnas ännu mer krav än EU har satt.
Vi har för mycket byråkrati och regler i detta land. Det gör det för krångligt för företag. Även EU har för många regler och för mycket byråkrati.
Vi hamnar efter globalt sett…få och konkreta och stabila regler som inte ändras var och varannat år. är det för mycket att begära?…
Inget kommer ske för klimatet förens saker gått så långt att vi är tvungna. Politiker har haft 50 år på sig och inte mycket har hänt, har noll förtroende för att något ska se oavsett vad de kommer fram med för mål nu.
Låter som att de vill sänka målen så folk slutar klaga på att de inte klarar av att nå dem.
Svenskt jordbruk konkurrerar på samma marknad som EU trots att vi för många livsmedel har mycket sämre förutsättningar än södra Europa där säsongen är längre.
Sektorn är redan kraftigt subventionerad, men överskottet av kapital som skulle krävas för omställning letar sig inte långt ned i distributionskedjan.
Politiker borde följa med hushållssällskapen och länsstyrelser och prata mer med livsmedelsproducenter och vilka utmaningar de står inför. Bara det administrativa arbetet är enormt. Av goda skäl tycker jag med Sveriges ambition om giftfri miljö, minskat näringsläckage och omställning från fossila bränslen.
Bra att se över och ifall man kan vara mer pragmatisk. Det duger inte med subventioner och bara kasta över ansvaret. Mekaniserad jordbruk är i sin natur väldigt beroende av fossila bränslen som det ser ut idag. Ska man ha djurhållning med stora betesmarker som koldioxidfällor kanske konsumenterna får stå ut med kött som en dyr lyxvara osv.
Stöd i form av kompetens och tid för att frigöra tid till det som de gör bäst tycker jag verkar bra. Dvs. att producera mat och vill Sverige vara bäst i klassen i övrigt tycker jag man ska satsa på det vi är kända för, dvs. innovation.
För mig som stockholmare har jag i alla fall till förståelse för de som är frustrerade över att politiken är så Stockholmsfokuserad och väldigt liten eller helt avsaknad anknytning till övriga Sverige utanför storstäderna.
Det är min uppfattning i vilket fall. För er som jobbar inom de gröna näringarna. Håller ni med?
Det finns ingen vettig anledning att ha svenska klimatmål som är mer ambitiösa än EUs lagstadgade klimatkrav. Skillnaden mellan dem gör ingen mätbar skillnad på klimatet men kan potentiellt märkbart skada Sveriges ekonomi.
Bra, för Sverige är nog längst fram i arbetet per capita CO2 utsläpp. För från EU säger sänk utsläppen med 30% så är det betydligt dyrare i Sverige en i säg polen med kolkraft …
Rimligare hade varit sänk utsläppen till x ton per capita.
Dessutom är det bättre att fokusera på dom stora punkterna i stället för vad individen själv ska göra.
Rikta in på de utsläpp som görs med fartygen tex som troligen står för 20% av utsläppen globalt och tvinga ombyggnaden till kärnkraft i stället av dom det skulle göra skillnad på riktigt men nej här ska det sopsorteras och lägga allt ansvar på individen.