Ecco come il pino alieno cambia l’ecosistema della foresta

**50 år efter att den snabbväxande, nordamerikanska contortatallen började planteras i stor skala i Sverige vill skogsbolag nu plantera ännu mer. Men det får konsekvenser för biologisk mångfald, varnar forskare.**

Både renar och myror undviker den främmande tallen.

En plantering med contortatallar liknar sällan den strövskog som bär- och svampplockare kanske drömmer om.

– Du kommer nog att uppleva den som risig, mörk och ful. Träden har många spretiga sidogrenar medan stammarna är mjuka och kan böjas så att de växer kors och tvärs, som ett plockepinn. Man får känslan att det är snårigt och svårt att ta sig fram. I en yngre contortaplantering blir man liksom borstad. I en äldre blir man mer rispad och får pinnar i ögonen.

*Contortatall*

*Contortatallen växer 30-40 procent snabbare än vår inhemska tall, men löper större risk för skador och påverkar biologisk mångfald. Barren på contorta är längre och har en svag citrusdoft. Källor: SLU, Skogsencyklopedin.*

Det säger Therese Löfroth, som forskar om restaureringsekologi och biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Forskare har beskrivit det hela som ett ekologiskt experiment. På 1970-talet började skogsnäringen att i stor skala föra in den nordamerikanska, snabbväxande contortatallen i Sverige.

Vid den här tiden fanns en oro för en kommande ”virkessvacka” – att skogen inte skulle räcka till samhällets behov av träråvara.

Tanken var att contortan skulle lösa problemet, eftersom den nordamerikanska tallen växer 30–40 procent snabbare än vår inhemska tall. Den kallades för broilertallen.

*Inhemsk tall*

*Den inhemska tallen växer långsammare, men är mer robust och samspelar bättre med det svenska ekosystemet. Den växer glesare vilket gör det lättare för djur och människor att röra sig i beståndet. Kronan släpper igenom mer ljus ner till marken så att blåbärsris och marklavar kan växa.Myror påverkar den biologiska mångfalden så mycket att de kallas ekosystemingenjörer. Vissa myror fungerar också som boskapsskötare åt bladlöss uppe i trädkronorna. De mjölkar bladlössen på honungsdagg, en sockerrik vätska som bladlössen producerar när de suger i sig växtsaft.Källor: SLU, Skogsencyklopedin*

Statliga Domänverket beskrev contortan i [lyriska ordalag](https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog23/faktaskog_08_2023_web_ver2.pdf) – som en ”räddningsplanka” och ”ett ljus i mörkret”. I en skrift från 1979 ritade man till och med ut contortatallen med en helgongloria över kronan.

Men det fanns en hake.