Cosa ne pensi di questo?
https://www.dn.se/ekonomi/experter-matjattarna-ar-inte-syndabockar/
di nowente
Cosa ne pensi di questo?
https://www.dn.se/ekonomi/experter-matjattarna-ar-inte-syndabockar/
di nowente
22 commenti
Otippat tyst i kommentarsfältet när sakkunniga uttalar sig och håller sig till fakta istället för känslomässigt raljerande. Men antar att alla dessa experter är köpta av matjättarna, inklusive DN?
“Personer som jobbar inom livsmedelsbranschen tycker att livsmedelsbranschen är inte problemet.” är knappast nånting värd att diskutera.
Första experten: “jo, precis allt som ni säger om deras girighet är ju objektivt sant, men jag hävdar ändå att det inte är anlednignen för att… ???”
Ekonomer…
Samma gamla visa. Så fort jätteföretag får kritik på sin girighet så dras det i trådar och anlitas “experter” för att ändra på narrativet, så de kan fortsätta plocka ut miljardvinster.
Vilket trams.
Det räckte med att läsa ingressen för att inse att det är propaganda från Big Butik, det finns inte något utrymme för nyans. Alla förklaringar som inte grundar sig i företagens girighet är desinformation. De där är inga experter, de är ICA-Stigs marionetter som dansar lydigt till hans varublippare.
>>Visst tjänar branschen stora pengar, men det finns en mer nyanserad bild att lyfta, menar experter.
Trött på föreläsningar från “intellektuella” och “experter”. Vi är inga dumma otvättade hedningar här ute. Vi kan titta på data och råvarupriser och inflation och dieselpriser och göra grundläggande matematik. Vi vet alla att klimatförändringar orsakar försörjningsproblem i vissa områden. Och vi skyller inte på den lokala ägaren av ICA i närheten av gatan.
Vi skyller på ER, experterna….de som ska hantera saker som vi _kan_ kontrollera för att hålla girigheten från att lägga större problem ovanpå de problem som _vi inte_ kan kontrollera.
Och vi skyller på de stora tillverkarna och de stora företagsledarna för att pressa priserna så högt som marknaden kommer att hantera för att ta vinster bara för att de kan…och för de dumma små spelen med att ändra volymer från 1 kg till 900 eller 800 gram och ändra storleken på teckensnittet men inte storleken på förpackningen.
Vi är inte jävla dumma…sluta prata med oss och behandla oss som vi är. Alla ni så kallade “experter” och “intellektuella” får fullt upp med att göra era jobb för att komma på hur man fixar det.
Eller är det dags att byta ut de jävla “experterna” vi lyssnar på? Det var många jävla experter som sa till oss att Northvolt var det bästa sedan korv med bröd, och se vad som hände.
Rätt intressant att experterna i klimatpolitiska rådet absolut inte får ifrågasättas och om någon gör det ska de förlöjligas.
Sen timmar senare kommer en ny tråd där sakkunniga inom en annan bransch kommer med påståenden som talar emot ens politiska övertygelse och då ska experterna avfärdas
Om vissa butiker går så jävla bra, varför sänker eller fryser inte dem priserna då? ICA sa ju de var individuella handlare…
Tröttsamt hur hårt de kramar sina miljoner
Norden har rätt länge haft rätt drakoniska priser på mat. Har många vänner från uni som pekat ut att det är helt löjligt. Kolla på Polen, där man har en medellön på 7300-9700 PLN = 19000-25300 kr.
I Sverige ligger vi på 39900 kr.
Så rent teoretiskt borde priset ligga på 60-90% + transport, import, osv.
Gå nu in på polska Lidl, eller på biedronka.pl som är en lågprismatkedja och kolla se på blandfärs för 12 kr/500g, kyckling för 20 kr/kg.
Även om man slår på 100% så landar vi på halva priset på vad sakerna kostar i Malmö.
Så fort man ser och jämför blir det ganska tydligt vad som sker.
Edit; olika källor på Polens medellön
Helena tycker det är viktigare att diskutera klimatpåverkan….
Loled. Klassiker att man ska blanda in klimatet i det hela som att det är roten till allt. Det är som att använda en utvecklingstörd afrikansk flicka som köttsköld, skyddar sig bakom något som ingen får argumentera emot.
Det är så tydligt att matjättarnas PR-avdelningar jobbar stenhårt just nu med att krishantera detta, dom pushar fram sina egna experter och ekonomer för att förvilla och byta fokus.
“**Visst tjänar branschen stora pengar**, men det finns en mer nyanserad bild att lyfta, menar experter.”
Jag förstår att man vill tjäna pengar, inget konstigt. Men när alla börjar gå på knäna så kanske man kan hoppa en FET utdelning under inflationen. En utdelning absolut, men kanske inte en FET!
När jag startade eget så tog jag knappt ut några pengar alls i början. Och under pandemin tog jag ut mindre för att jag gissade på att ekonomin skulle bli sämre efter. Man kan välja att justera vinsten lite. Men nej
**Debatten om matpriser har blossat upp på nytt. Ilskan har riktats mot de stora butikskedjorna som nu bojkottas och har kallats till möte med regeringen.**
**Visst tjänar branschen stora pengar, men det finns en mer nyanserad bild att lyfta, menar experter.**
**–Att ta tag i klimatproblemen måste vara vägen in för att vi ska få stabilare skördar och tryggare livsmedelsförsörjning, säger professorn Helena Hansson.**
Tonläget är likt det som rådde i början av 2023, även då talades det om övervinster och de stora aktörerna i branschen kallades till möte med regeringen. Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, instämmer men understryker en stor skillnad.
– Det är ganska mycket lägre inflation nu faktiskt. De senaste siffrorna förra veckan visade runt 4 procent på mat medan det mellan 2022 och 2023 var över 20 procent i genomsnitt, säger hon.
Hon har genom åren studerat maktbalansen i livsmedelskedjan och konstaterar att det i ena änden finns många konsumenter, och i andra många lantbrukare. Men i mitten, där processindustrin och dagligvaruhandeln står, är det trångt.
Där finns en risk för så kallad marknadsmakt – alltså att de relativt få företagen i processindustrin och dagligvaruhandeln har en så dominerande ställning att de kan bete sig lite som de vill – och kunder, mindre konkurrenter eller leverantörer får acceptera det.
Betyder detta att det är där roten till matprisökningarna vi ser nu finns? Nej, svarar Helena Hansson.
– Det finns en risk för marknadsmakt men det är inte hela bilden av det som sker nu. Vad som händer i handelsleden med olika påslagsmodeller och sådant kan man alltid diskutera om det är skäligt, de tar ut de priser de kan så klart, men det vi ser nu är till stora delar en följd av annat, förklarar hon.
Dels är det säsongsvariationer. Priser på mycket av frukt och grönt stiger i regel under vintern och faller först när skördarna kommer igång här i Sverige.
Prisökningen på många mejerivaror kopplas till en utbredd mjölkbrist i Europa medan kaffe och olivolja är exempel på varor där väderrelaterade problem har ställt till det med skördarna. Helena Hansson säger att de väderrelaterade problemen med stor sannolikhet beror klimatförändringarna, och klimatförändringarna är i sin tur till stor del drivna av just livsmedelsproduktionen.
– Tittar man på livsmedelssystemen som helhet så bidrar det med en tredjedel av alla växthusgaser orsakade av människor globalt. Samtidigt är livsmedelssystemen helt beroende av att vi har stabilt och förutsägbart klimat så att det går att så och skörda som det är tänkt, säger hon.
– Att ta tag i klimatproblemen måste vara vägen in för att vi ska få stabilare skördar och tryggare livsmedelsförsörjning.
I debatten talas det om övervinster och matjättar som skor sig på situationen, och de stora koncernerna Ica och Axfood tjänar fortfarande mycket pengar. Axfood hade ett resultat på 2,2 miljarder kronor 2024 och Ica gruppen, där även bank och apotek ingår, landade på 4,6 miljarder kronor 2024.
Men deras resultat speglar inte hela dagligvaruhandeln eftersom butikerna ofta drivs i egna bolag med varierande resultat.
Thomas Ohlén är senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt. Han har kartlagt drygt 1 400 butiksbolag som driver Ica-, Hemköp- och Tempobutiker, och konstaterar att samtliga butiksvarumärken har tappat lönsamhet de senaste två räkenskapsåren.
I snitt har rörelsemarginalen sjunkit med 1,4 procentenheter, från 4,6 till 3,2 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga rörelsemarginalen för hela näringslivet de senaste 15 åren som är 5,1 procent.
– Det här är verkligen en lågmarginalbransch. Skulle man lägga till Coop som är förlusttyngt, Citygross som har gått back tre år på raken och Lidl i kartläggningen så är vi nog nere på drygt 2 procent i rörelsemarginal, säger han.
Även SCB har slagit fast att lönsamheten minskat i hela livsmedelskedjan de senaste åren.
Samtidigt har DN och många andra medier för inte länge sedan rapporterat om Ica-handlare med vinster på över 50 miljoner kronor och som fortfarande tar ut mångmiljonutdelningar ur sina bolag.
**Hur ska man förstå det?**
– Det är klart att om du har en stor Ica Maxi som har funnits ett tag och du sköter dina kort rätt så kan du tjäna mycket pengar. Men det är en ganska liten del av dagligvaruhandeln som gör det, säger Thomas Ohlén.
Branschen har efterfrågat stöd av regeringen för att kunna sänka matpriserna. Bland annat ber man om sänkt arbetsgivaravgift för unga och lägre kostnader för tillsyn och regelförenklingar.
Nationalekonomen Christian Jörgensen, utredare på Agrifood center vid Lunds universitet, säger att det skulle kunna ha effekt.
– Å andra sidan finns regler och avgifter till av en anledning och jag är tveksam till att det kan sänka priserna i någon större utsträckning. De stora prisstegringarna är internationella och ligger i mångt och mycket bortom inrikespolitiken, konstaterar han.
>I snitt har rörelsemarginalen sjunkit med 1,4 procentenheter, från 4,6 till 3,2 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga rörelsemarginalen för hela näringslivet de senaste 15 åren som är 5,1 procent.
Å nej, misär. Vad ska dom stackarna ta sig till! Bara utdelning på en miljon istället för två? 💔
Problemet är väl att dessa rörelsemarginaler dom återigen pratar om, och skyller på, räknas EFTER vinstutdelningen. Det blir ju rätt obetydligt att prata om den när vinstutdelningen stiger.
Jag tycker de kan fokusera på att hitta en direkt och snabb lösning istället för att försöka berättiga ökningarna och komma med ursäkter, och visioner om utopiska långtidsmål. Faktum är att det är fortfarande svindyrt med mat, varför det är så skiter jag i som konsument, hitta bara en lösning för att få priserna sänkta FÖR OSS KONSUMENTER.
Jag gillar inte heller höga priser, men svårt att argumentera med detta citatet om det nu stämmer:
“I snitt har rörelsemarginalen sjunkit med 1,4 procentenheter, från 4,6 till 3,2 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga rörelsemarginalen för hela näringslivet de senaste 15 åren som är 5,1 procent.”
Om detta stämmer låter det ju inte som att höga vinster är det största problemet, eller? Kan det inte snarare röra sig om att vi har hårdare krav på djurhållning + dåligt odlingsklimat jämfört med andra länder? Bara en hypotes.
Det är typ bara kaffe och djurprodukter som blivit dyrare va?
Girighet är en dödssynd, så jo, matjättarna är syndare.
Debatten kring att livsmedelsbutikerna ligger bakom prisökningarna gör mig lite mörkrädd över hur lätt populism får fäste.
Axfood hade lägre marginal 2024 än 2023. “Miljardutdelningen” motsvarar 2.2% av omsättningen eller 3.8% direktavkastning. Eftersom kursen gått ned 16% på tre år så en tämligen usel investering.
Att mjölkpriset gått upp verkar bero på att bönderna får bättre betalt av att sälja den till produktion av mjölkpulver. Att en enormt många jordbruk lagts ned bidrar också sannolikt. Ökad efterfrågan drar upp priset.
Kaffe och kakao beror på skördarna.
För att addera ett lager av källkritik kring detta:
DN verkar ha körsbärsplockat sina experter och sedan vinklat artikeln för att försvara matjättarna och deras exploatering.
Helena Hansson är sponsrad av EU, Formas och Stiftelsen lantbruksforskning, Formas fokuserar på just hållbarhetsfrågor och Stiftelsen Lantbruksforskning är lantbruksföretagarnas egen forskningsstiftelse. Christian Jörgensen är den enda i artikeln som verkar arbeta oberoende eftersom AgriFoods struktur verkar vara helt akademisk och deras finansiering kommer från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Därför har Helena mycket mer att säga till pressen än vad Christian har. Därför understryker hon även miljöförändringarna som viktig faktor.
Och rubriken är ju inte ens sann! Tom. Helena håller med om att marknadsmakten bland mathandlarna existerar, hon vill bara styra konversationen till miljöförändringar därför det är vad hon betalas att arbeta inom.
Det är bara Thomas Ohlén (han som jobbar för branschtidningen) som försvarar det. Uppenbarligen vill han kommunicera information som stöttar hans läsares intressen.
Det är också viktigt att fundera på vilka frågor som ställs till experterna. Om Christian blir frågad: “Kan jobbskatteavdrag och momsreduktion ha effekt?” så svarar han ju bara på den frågan. Tidningen har inte skrivit hans åsikt kring det folk faktiskt tycker är viktigt här vilket är huruvida det är lämpligt att matföretagen tar ut så höga vinster samtidigt som matpriserna ökar.