La scuola in cui gli studenti hanno il mattino addormentato – ogni giorno

Sovmorgon för eleverna ska förbättra hälsa och betyg

Elever på Kronängsskolan i Vaxholm harbörjat en timme senare varje dag i ett halvår. Det har lett till att eleverna på högstadiet fått bättre betyg och bättre hälsa.

Högstadieeleverna på Kronängsskolan i Vaxholm har haft sovmorgon varje dag sedan i höstas. Både elever och personal ser positiva effekter av att börja en timme senare.

– Jag tycker att det märks att alla har blivit piggare och gladare, säger niondeklassaren Viktor Svensson.

Klockan är halv nio och Kronängsskolan gapar tom. Först om en halvtimme kommer 470 elevers ytterskor att parkeras i skolans entréhall. Sedan i höstas har högstadieeleverna börjat klockan kvart över nio i stället för kvart över åtta och enligt rektor Åsa Häger har effekten varit övervägande positiv.

– Det är en tryggare och trevligare stämning på skolan på morgonen. Vi börjar dagen med att både lärare och elever är piggare, säger Åsa Häger.

Redan för tre år sedan införde skolan senare skolstart en dag i veckan efter att ha tagit del av forskning som visade vikten av att högstadieelever i puberteten får ordentligt med sömn. Eleverna orkar mer och förbättrar ofta både sin hälsa och sina skolresultat. Sedan i höstas är det sovmorgon alla veckans skoldagar.

”Vi ser väldigt många positiva effekter av senare skolstart. Särskilt bland våra mest sårbara elever som har svårt att komma till skolan, de som inte mår så och kanske har hög frånvaro”, säger rektor Åsa Häger.

– Vi ser väldigt många positiva effekter av senare skolstart. Särskilt bland våra mest sårbara elever som har svårt att komma till skolan, de som inte mår så bra och kanske har hög frånvaro. De får lite mindre krav och stress på morgonen och några har också fått en högre närvaro, säger Åsa Häger.

– Efter ett halvår verkar det generellt som att eleverna lägger sig ungefär samma tid men att de sover längre på morgonen, vilket bådar gott, säger vice rektor Fredric Edin.

Elever som DN pratar med i korridorerna är övervägande positiva till senare skolstart som gör att de får sova längre.

– Jag tycker att det märks på att alla blir piggare och gladare. När jag snackar med kompisar så märker man hur alla tycker det är positivt. Folk är mer engagerade på lektionerna och jag tycker att folk på rasterna är gladare, säger Viktor Svensson.

Han är mest nöjd med att inte behöva oroa sig för att somna i tid på kvällarna.

”Det kan bli stressigt på eftermiddagen om man går på träningar. Men jag tycker att det är en uppoffring man får göra. Att ha det lite stressigt på eftermiddagen istället för att slängas in i stressen på morgonen”, säger eleven Viktor Svensson.

– Framför allt har stressen på kvällen minskat enormt. Man måste inte gå och lägga sig vid 10 för att få sina sömntimmar. Du kan ta det lugnt och somna i din egen takt, säger Viktor Svensson.

Nelia Sjömark som går i åttan menar att förändringen även haft en positiv inverkan på hennes betyg från sjuan till åttan.

– Jag har förbättrat mitt resultat med 60 merit på en termin. Jag brukar vara trött på kvällen men nu har jag tiden på morgonen till att plugga vilket har gett mig hur bra resultat som helst på proven, säger Nelia Sjömark.

Lea Lindström som går i sjuan använder sin bonustimme till att få en mindre stressig morgon.

– Jag går inte upp så mycket senare. Jag gillar att ta det lugnt på morgonen. Innan tog jag en macka i farten och sen gick jag till bussen. Nu kan jag gå upp och göra en härlig frukost och sätta mig framför tv:n med en macka med avokado och äggröra, säger Lea Lindström.

Den framskjutna skolstarten betyder att eleverna går en timme längre och slutar senast fyra i stället för klockan tre. Det kan påverka träningar som börjar tidigt på eftermiddagen, någon fotbollsklubb har anpassat träningstiderna efter skolschemat, men vissa elever har fått stressigare eftermiddagar.

– Jag tränar mest på helgerna så det matchar bra med mina träningar. Jag får plugga efter middagen och jag gillar det. Men jag vet att många tycker att det är jobbigt. Om jag fick bestämma skulle jag ha sovmorgon tre dagar i veckan och två dagar börja tidigare, säger Lea Lindström.

”Innan tog jag en macka i farten och sen gick jag till bussen. Nu kan jag gå upp och göra en härlig frukost och sätta mig framför tv:n med en macka med avokado och äggröra”, säger Lea Lindström.

Skolan har även infört extra studietid på morgonen två dagar i veckan mellan åtta och nio då eleverna kan få hjälp av lärare. Personalen har nu mötestid tre dagar i veckan på morgonen innan eleverna kommer.

– Lärarmötena har ett bättre fokus än tidigare när de låg på eftermiddagen och morgonen blir lugnare för mig. Jag är här före åtta varje morgon och hinner förbereda mig. Eleverna kommer till ett dukat bord vilket jag tror är positivt. Personalen hinner välkomna eleverna vid entrén när vi samlar in mobiltelefonerna, och visa att vi ser alla elever, säger läraren Fredrik Fjellström.

Sömnforskaren Malin Jakobsson vid Hälsohögskolan i Jönköping följer skolans införande av senare skolstart i en forskningsstudie. Hennes forskargrupp utvärderar effekten av senare skolstart genom att eleverna besvarar en enkät vid flera tillfällen. De kommer dessutom intervjua elever, skolpersonal och vårdnadshavare om hur de upplever senare skolstart.

– Inför den senare skolstarten fick eleverna svara på vilka förväntningar och farhågor de hade. Då trodde de att skoldagen skulle blir bättre, med bättre humör och större koncentration. De beskrev att de två första lektionerna tidigare har varit svåra eftersom man har gått upp så tidigt och inte riktigt lärt sig något då. Eleverna var överlag positiva till senare skolstart men rädda att de skulle få mindre tid för fritidsaktiviteter och träningar. Det ska bli väldigt intressant att höra hur det blev, säger Malin Jakobsson.

Generellt sett får tonåringar helt biologiskt en senarelagd sömnfas i puberteten. De är inte lika trötta på kvällen och behöver sova lite längre på morgonen. Tanken är då att en senare skolstart ska ta hänsyn till ungdomars biologiskt ändrade sömn.

– I internationella studier har man sett att när skolstarten har förskjutits 60 minuter så har det genererat mellan 20 och 45 minuters längre sömn, säger Malin Jakobsson.

– Jag har förbättrat mitt resultat med 60 merit på en termin. Jag brukar vara trött på kvällen men nu har jag tiden på morgonen till att plugga vilket har gett mig hur bra resultat som helst på proven, säger Nelia Sjömark.

Forskning visar att tonåringar behöver mellan åtta och tio timmars sömn per natt.

– Får man inte det så har man sett samband med nedsatt inlärning, nedsatt minne och koncentration samt humörsvängningar. Man ser också samband med ångest och depression liksom med högre skolfrånvaro och nedsatt skolprestation. Många parametrar pekar på att sömnen är otroligt viktig. På längre sikt finns även samband med ökad risk för fetma, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, säger Malin Jakobsson.

Till hösten hoppas forskarna kunna redovisa resultatet av studien. Skolan kommer att utvärdera projektet efter terminens slut men sannolikt står sovmorgon på schemat även nästa läsår.

– Vi ska utreda om det blir alla dagar eller kanske fyra dagar i veckan. En del elever önskar att vi slutar tidigare på fredagar. Vi ska diskutera det med alla här på skolan innan vi tar beslut, säger Åsa Häger.

Man har ju gjort hur många såna här test som helst men fortfarande envisas skolor med att eleverna ska börja tidigt…

Är trött för att man lägger sig för sent. Lösning: gå upp senare. Orkar då vara uppe längre på kvällen för att man sovit längre. Blir trött för att man lägger sig för sent. Lösning: gå upp senare….

Bra för ungarna men fan sovmorgon känns lite knäppt. Jag har flexram som säger att kontorstid (när jag måste vara på jobbet) är mellan 09 och 15. Inte fan känns 09 som sovmorgon. 10 kanske. Fast helst 11.