DN DICATO: “Siamo costretti a educare gli studenti finanziari che non possono contare”

> DN DEBATT.

>Allt fler ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i matematik. De kan inte sådant som de borde ha lärt sig redan i grundskolan, så nu måste universitet och högskolor lägga resurser på att hjälpa dem att fylla kunskapsluckorna. Det kan få långtgående konsekvenser för Sverige på flera sätt, skriver representanter från ekonomiska utbildningar.

>Ekonomstudenternas kunskaper i matematik har blivit sämre på senare år och ett ökande antal studenter [saknar baskunskaper i matematik.](https://www.akavia.se/om-akavia/nyheter/redovisning/) Det finns studenter på företagsekonomiska utbildningar som har svårt att avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent och beräkna bråktal, och som saknar en grundläggande förståelse för matematiska prioriteringsregler. Vi har även studenter som har en dålig taluppfattning och som inte reagerar när de efter en beräkning får en andel som är större än helheten.

>Bristerna förvånar, då det handlar om grundläggande kunskaper i matematik som studenterna borde ha inhämtat redan på grundskolenivå.

>En konsekvens av detta är att universitetet och högskolor behöver satsa resurser för att ge studenterna möjlighet att komplettera sina matematikkunskaper, innan eller i samband med att de börjar sina studier. Lärosätena får inga extra resurser för dessa utbildningsinitiativ; kostnaderna måste därmed tas från de statliga medel som egentligen är avsedda för kurser på universitetsnivå.

>För studenterna själva är det faktum att de saknar grundläggande kunskaper i matematik högst problematiskt, eftersom de riskerar att inte få godkänt på kurser som är obligatoriska på de företagsekonomiska utbildningarna. Men studenternas bristande kunskaper i matematik drabbar inte bara enskilda individer; det riskerar också att få negativa konsekvenser för Sverige, på flera sätt.

>Att redovisningsekonomer och revisorer gör ett gott jobb är lika centralt för såväl välfungerande företag som ett välfungerande samhälle. Det är genom redovisning som man säkerställer att skattebetalarnas eller andra ägares medel används korrekt och effektivt.

>Bristen på redovisningskompetens i Sverige har redan medfört att visst arbete kopplat till redovisning utförs av underleverantörer utomlands. Detta kan skapa större distans till beslutsfattare och även innebära en säkerhetsrisk, då ett företags eller en offentlig organisations räkenskaper avslöjar mycket om organisationens verksamhet.

>Även om utvecklingen av automatiseringsmjukvaror gör det sannolikt att det arbete som ekonomer gör [kommer att förändras](https://www.akavia.se/siteassets/04-om-akavia/rapporter/aiekonomer-och-robotcontrollers_ekonomers-framtida-arbetsmarknad.pdf) under de kommande åren kan vi inte luta oss tillbaka och sluta lära våra elever och studenter att räkna och skriva. Matematisk förståelse och förmågan att tolka och kommunicera med siffror kommer att behövas även i framtiden.

>I takt med den digitala utvecklingen blir den mänskliga förmågan att, exempelvis, intuitivt uppskatta och bedöma sannolikheter allt viktigare. Detta gäller inte enbart de som i sin yrkesroll arbetar med att producera eller granska siffror. Grundläggande matematisk förmåga är central för att möta den kunskapskris som vår ”[genomdigitaliserade värld](https://www.dn.se/kultur/lars-strannegard-nar-vi-inte-kan-lita-pa-vara-ogon-maste-utbildningen-bli-skarpare/)” i dag står mitt i, vilket Handelshögskolans rektor Lars Strannegård påtalade på DN Debatt i fjol (1/11 -24).

>Vi är inte ensamma om att se de negativa konsekvenserna av studenternas bristande matematikkunskaper. Det är ett problem även i [andra utbildningar](https://www.sverigesingenjorer.se/contentassets/d8b5c7d6ecf247e59759cb838ca5c39f/om-matematik-och-behorighet.pdf). Vi noterar dock att dessa utbildningar redan har högre statliga anslag än de samhällsvetenskapliga – dit företagsekonomi hör – vilket innebär att de företagsekonomiska utbildarna får koka soppa på en rätt mager spik, för att använda en talande bild.