Meno concorrenza e più vita all’aperto negli sport scolastici – Quindi più bambini possono essere attratti da muoversi, secondo i ricercatori

[Mindre tävling och mer friluftsliv i skolidrotten – så kan fler barn lockas att röra sig, enligt forskare](https://www.sverigesradio.se/avsnitt/mindre-tavling-och-mer-friluftsliv-i-skolidrotten-sa-kan-fler-barn-lockas-att-rora-sig-enligt-forskare)

>Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig?
>
>Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen.

Verkar som en bra idé rent generellt, men mer än innehållet känns det som att man behöver fokusera på att inte göra idrott till någon form av sanktionerad arena för mobbning. 

När jag gick i skolan hade jag väl totalt en idrottslärare som faktiskt sa något när något hände, en hög som inte sa något eller vagt uppmuntrade det och en som uppenbarligen ville vara bästis med mobbarna och sa att man “behövde försöka mer” om man klagade på något, t.ex. att de skrek glåpord till en under beep-test. Den korta perioden jag höll på med handboll tillhörde alla tränare den senare kategorin även när laget mobbade ut tre personer på ett år och blev för få för att få tävla.