Due su cinque svedesi mancano di denaro per una crisi

Myndigheterna kanske inte borde ha gjort kontanter helt värdelösa ifall de är nödvändig?

Förvånad över att det är så många som har en betydande mängd kontanter hemma. 

Undrar vilka butiker som skulle vilja acceptera kontanter i en situation när deras egna kassasystem inte fungerar och det inte finns några möjligheter att spåra kontanterna eller sätta in dem på några konton. I en sådan situation där allt digitalt fallerat är det nog troligt att folk tappat förtroendet för den valutans värde i allmänhet.

Tror att det snarare är viktigare att se till att man inte behöver handla varje vecka för att klara sig, och ska man ha några kontanter hemma så är det nog i andra valutor än SEK då de lär vara mycket mer värdefulla i en sådan situation.

> **Två av fem svenskar saknar kontanter för en kris**
>
> *”Cash is king”. Sverige är ett av de länder som gått över till digitala betalningsmedel, men vid kris behöver alla ett gäng sedlar hemma.*
>
> **Trots myndigheternas rekommendationer saknar två av fem svenska hushåll kontanter hemma för att klara en veckas nödvändiga utgifter om de digitala betalsystemen skulle slås ut. Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen.**
>
> **– Vi behöver sprida våra risker bättre, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.**
>
> Utöver att bara 42 procent har kontanter hemma i tillräcklig mängd, har knappt hälften ett extra bankkort kopplat till en annan bank än sin huvudbank. En ljuspunkt är att drygt tre av fyra uppger att de har ett alternativt sätt att logga in på sin bank om bank-id skulle sluta fungera.
>
> **Vid en kris där kort**, bank-id och Swish inte längre fungerar riskerar många svenskar att stå utan möjlighet att köpa basvaror som mat, medicin och drivmedel. FI:s färska mätning, genomförd av Origo Group, visar att beredskapen är lägre än myndigheterna önskar.
>
> – Det är bra att ha kontanter hemma, men inte för mycket. En summa som motsvarar dina nödvändiga utgifter för en vecka, gärna i olika valörer. Pengarna ska räcka till det viktigaste, säger Moa Langemark.
>
> **Fakta. Så bygger du en krisplånbok**
>
> ● Ha kontanter hemma så att du klarar nödvändiga utgifter i minst en vecka. Använd mindre valörer (t.ex. 50- och 100-kronorssedlar). Kontanter är statligt garanterade: De är centralbankspengar och fungerar även utan internet eller el. Risker: Ha en lagom summa hemma — stora belopp täcks ofta inte fullt ut av hemförsäkringen och kan vara en stöldrisk.
>
> ● Ha flera betalsätt: konton i olika banker, kort kopplade till olika kortnätverk (Visa och Mastercard) och gärna Swish. Alternativa inloggningsmetoder: Se till att du har fler sätt än Bank-ID för att logga in på din bank, exempelvis bankdosa eller säkerhetskod.
>
> ● Butiker är inte skyldiga att ta kontanter, men regeringen har föreslagit krav på kontantbetalning i livsnödvändiga verksamheter.
>
> ● Kontanter kan ta slut lokalt vid kris, men Riksbanken ser till att det alltid finns tillräckligt i landet på längre sikt.
>
> ● Kontanter inte alltid viktigast. När kriget kom till Ukraina tryckte myndigheterna på att medborgare i stället skulle använda digitala betalningsmetoder. Detta för att minimera köer vid exponerade platser som bankomater.
>
> Källa: MSB, Riksbanken, DN och Finansinspektionen
>
> Beredskapen är särskilt svag i åldersgruppen 40–49 år, där bara fyra av tio har kontanter hemma och sex av tio saknar ett extra bankkort.
>
> Moa Langemark betonar att ansvaret för att ha en motståndskraftig ekonomi ligger hos individen:
>
> – Digitaliseringen har gjort vardagen enklare men också mer sårbar. Därför är det viktigt att hushållen har flera sätt att både logga in på banken och betala sina inköp.
>
> Utöver kontanter och extra bankkort lyfter Langemark vikten av att praktiskt testa sina inloggningsalternativ.
>
> – Se till att du har en fungerande bankdosa eller annan inloggningsmetod och kontrollera att du kan använda den. Annars kan du bli stående utan tillgång till dina egna pengar i en kris säger Moa Langemark.
>
> FI:s mätning ingår i en större kartläggning av svenskarnas finansiella beredskap och genomfördes i februari bland drygt tusen personer i åldern 18–79 år.
>
> **Fakta. När krisen slagit mot betalningssystemen**
>
> ● Swedbanks IT-haveri – 2011. Swedbanks digitala tjänster låg nere.
>
> ● Riksbankens RIX-system driftstörning – 2019. RIX, systemet som används för stora betalningar mellan banker, fick en störning.
>
> ● Coop stängt i hela landet – 2022. En global ransomware-attack slog ut kassasystemen hos Coop, vilket tvingade majoriteten av deras 800 butiker att hålla stängt i flera dagar.
>
> ● Handelsbankens internetbank nere – 2022. Handelsbankens hemsida låg nere.
>
> ● Swish driftstörningar – 2024–2025. Swish har drabbats av flera driftstörningar, bland annat under julafton 2024 och i april 2025, vilket påverkade användarnas möjligheter att genomföra betalningar.

https://www.dn.se/ekonomi/tva-av-fem-svenskar-saknar-kontanter-for-en-kris/

https://web.archive.org/web/20250502163131/https://www.dn.se/ekonomi/tva-av-fem-svenskar-saknar-kontanter-for-en-kris/

Vi får gå tillbaka till byteshandel.

Ja för jag tänker verkligen ha kontanter som endast går att använda om det blir kris hemma. Hade några tusen som jag behövde sätta in när nya sedlarna kom, minns väl hur misstänkliggjord jag blev, hur jag behövde redovisa ursprung osv. Var inte särskilt lätt att bevisa heller då jag hade lite random tagit ut pengar under många år. Det gör jag aldrig någonsin om.

Vid ett inbrott ersätter inte försäkringsbolaget dom heller, skitroligt om alla börjar bunkra kontanter och inbrotten då går upp igen.

Nej tack. Se till att systemen fungerar istället och upprätta ett bötessystem som incitament för att företagen ska ta säkerhet och drift på största allvar.

Det lokala Willys Nära har haft problem med strömmen i vår; de har haft tre strömavbrott (antagligen relaterat till att huset de huserar i är en byggarbetsplats just nu). Alla tre gångerna har de inte kunnat ha öppet alls när strömmen var borta och när de fått tillbaka strömmen och startat om kassasystemet har de inte kunnat ta emot kontanter innan någon kommit från ett servicebolag och meckat med kassorna. Exakt hur är kontanter tänkt att vara en krisbuffert om det är vad som kommer hända i stor skala vid en kris?

Ändå betydligt mindre andel än jag hade gissat

Att tre av fem svenskar har kontakter för en kris känns sjukt högt