Ellika Lagerlöf: gli unici che beneficiano di crescere i bambini sono gli influencer

**Fosterindustrin frodas och äggindustrin frodas. Föräldraskapet har gjorts till en köpbar erfarenhet, barn till en vara. Har denna kommersialisering och industrialiseringen bidragit till barnbristen? undrar Ellika Lagerlöf som gärna vill ha barn, men inte nu, senare.**

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I januari lyckades tre thailändska kvinnor fly från ett hus i Georgien, där de hade hållits fångna tillsammans med ett hundratal andra kvinnor, injicerats med hormoner och en gång i månaden fråntagits sina ägg som sålts till IVF-behandlingar. En mänsklig äggfabrik, kallade [Aftonbladet](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Oo1q7l/thailandska-kvinnor-fritagna-fran-maffians-ivf-fabrik?utm_source=chatgpt.com) huset. På bilder från intervjutillfället är kvinnorna klädda i heltäckande plastjackor med luva och munskydd för att förbli anonyma, de påminner om arbetare i en kycklingfabrik. De thailändska kvinnorna hade kommit till Georgien i tron att de skulle jobba som surrogatmödrar. Och deras erfarenhet är inte unik.

Fosterindustrin frodas! Aldrig tidigare har vi under så organiserade former kapitaliserat på själva avlandet av barn. Enligt [Aftonbladet](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3E7BPA/fler-yngre-valjer-surrogat) skuldsätter sig unga för att skaffa barn utomlands. [SVT](https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/antalet-barn-som-fods-med-surrogat-ser-ut-att-bli-fler-an-internationella-adoptioner) skriver att antalet barn som föds via surrogat ser ut att bli fler än de internationella adoptionerna i Sverige, och att allt fler kvinnor väljer att betala för att frysa sina ägg. Många pungar alltså ut tusentals kronor i hopp om att bli föräldrar. Samtidigt pratar alla om en eskalerande barnbrist, som om mänskligheten tappat sin vilja till fortlevnad. Det verkar motsägelsefullt.

**Även på kultursidorna** ojar man sig över att ingen skaffar dem. De har blivit hemskt otrendiga, barnen. Men barnlösheten har inte ökat, det handlar snarare om att människor skaffar färre och senare i livet. Om roten till problemet tvistar de lärde. Frånvaro av gudstro, ojämlik föräldraledighetsfördelning, en förlängd ungdom i kombination med vissa krav på levnadsstandard, eller bristande framtidstro till följd av klimatförändringar och demokratins nedmontering är tänkbara förklaringar som framförts. Oviljan att bidra till mänsklighetens fortlevnad är en oemotståndlig projektionsyta för opinionsbildare.

Personligen vill jag gärna ha barn. Inte nu, senare. Det verkar vara en vanlig inställning i min ungdomsförlängda generation. Vi vill plugga länge och jobba länge och dejta länge. Det är roligt att vara ung och läskigt att bli förälder, dessutom är barn jättedyra.

Historiskt har varje tillskott till familjen fungerat som ytterligare arbetskraft, på gården såväl som i fabriken har fortplantningen varit försörjningsnödvändigt. Barn är fortfarande ett måste för välfärdssystemet och för samhällsekonomins tillväxt men för individen snarare en kostnad. Barn kan inte ekonomiredovisa, inte mejlkorrespondera och på kontoret är de mest i vägen. Den enda yrkesgrupp som gynnas karriärmässigt av att skaffa barn är influerarna.

Spännande text

Att föda barn in i den här skiten som stadigt rullar nerför backen känns ganska oetiskt.