Fatti sulla domanda: perché la disoccupazione è così alta?

Sverige har högre arbetslöshet än många andra länder i Europa.

Hur har vi hamnat där?

DN:s Kristoffer Örstadius fortsätter att undersöka viktiga samhällsfrågor i Fakta i frågan.

Med undantag för pandemin 2020 är arbetslösheten i Sverige på sin högsta nivå på 14 år.

Den är dessutom högre än i många andra länder: Sverige har EU:s sjunde högsta arbetslöshet i åldersgruppen 20–64 år.

Hög arbetslöshet innebär inte bara stora samhällskostnader. För enskilda människor ökar risken för psykisk ohälsa, långvarigt utanförskap och kriminalitet. Dessutom tycks arbetslösheten ”smitta” – studier visar att barn till arbetslösa löper större risk att få dåliga skolresultat och att det ökar sannolikheten för arbetslöshet också för barnen när de når arbetsför ålder.

Arbetslösheten i Sverige mäts av Statistiska centralbyrån genom en intervjuundersökning (Arbetskraftsundersökningen, AKU). Den görs varje månad i alla EU-länder. Även om undersökningen bygger på gemensamma riktlinjer kan skillnader mellan länder delvis förklaras av institutionella faktorer såsom hur utbildningssystemen är uppbyggda.

Även Arbetsförmedlingen publicerar statistik över arbetslöshet som utgår från antalet inskrivna arbetssökanden. Måtten skiljer sig åt. En fördel med AKU är bättre internationell jämförbarhet, en nackdel med den är att svarsfrekvensen har sjunkit och är låg.

En person räknas som arbetslös om hen uppfyller tre villkor:

1. Saknar jobb.

2. Aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna.

3. Kan börja ett jobb inom två veckor.

Arbetslösheten anges som andel av arbetskraften – alltså av dem som antingen arbetar eller söker jobb. Hur stor arbetslösheten är beror därför inte bara på hur många som saknar jobb utan också på hur många som räknas in i arbetskraften.

Varför är arbetslösheten i Sverige så hög? Flera faktorer har bidragit till situationen:

**Lågkonjunktur**

**Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Nedgången började före den ekonomiska kris som nu förstärks av Trumps tullpolitik.**

Att vi nu har en hög arbetslöshet är därför inte så förvånande eftersom den påverkas starkt av ekonomiska upp- och nedgångar.

Nedanstående graf visar arbetslöshetens utveckling sedan 1980-talet. Effekten av olika kriser syns tydligt: 1990-talskrisen, finanskrisen 2009–10, pandemin 2020–21 och lågkonjunkturen 2024–25 efter inflationsuppgången:

Enligt Konjunkturinstitutet beror 1–2 procentenheter av dagens arbetslöshet på den svaga konjunkturen.

Men det finns mer att läsa ut ur kurvan. Arbetslösheten har inte enbart ökat i kriser, utan tycks också bita sig fast på en högre nivå efteråt. Det leder oss till nästa orsak: strukturella problem.

**Strukturella problem**

**Arbetslösheten är koncentrerad till vissa grupper: utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasieutbildning, äldre som förlorat jobbet och personer med funktionsnedsättningar. I många fall tillhör personer flera av dessa kategorier.**

Den svenska arbetsmarknaden präglas av en paradox: samtidigt som hundratusentals är arbetslösa finns det stor brist på arbetskraft. Sjuksköterskor, lärare och elektriker är några arbetstagare som för närvarande skriker efter fler kollegor.

Sverige tycks ha större problem än många andra länder med att ”para ihop” de arbetslösa med de lediga jobben. Vi har strukturella problem med matchningen på arbetsmarknaden.

Du kan av förståeliga skäl inte jobba som elektriker utan behörighet eller operera patienter utan läkarexamen.

Skillnaden i arbetslöshet mellan olika utbildningsnivåer är slående. Personer utan gymnasieutbildning har i genomsnitt fem gånger så hög arbetslöshet som de med eftergymnasial utbildning. Inget annat jämförbart land har så hög arbetslöshet bland personer med kort utbildning. Och inget annat land har ens i närheten så stor skillnad mellan grupper med låg och hög utbildning.

Varför har det blivit så här? En förklaring är sannolikt att Sverige har en arbetsmarknad där de flesta arbetsgivare mer eller mindre kräver att de anställda har högre utbildning. Andelen jobb utan krav på specifik utbildning är låg, lägre än i de flesta andra länder. Andelen har dessutom minskat över tid, samtidigt som andelen personer som endast har förgymnasial utbildning har ökat bland de arbetslösa.

Sverige är det land i EU som har lägst andel anställda i yrken med inga eller låga utbildningskrav, cirka 4 procent. Det kan jämföras med 8 procent i Tyskland och 10 procent i Danmark.

Det är ingen slump att det ser ut så. Sverige har strikta arbetsrättsliga regler, låg lönespridning och höga ingångslöner. Det gör att arbetsgivare får höga kostnader även för enklare tjänster, vilket minskar viljan att anställa personer med låg utbildning eller begränsad erfarenhet.

I debatten kallas dessa arbeten ofta för ”enkla jobb”, vilket naturligtvis inte behöver innebära att de är lätta att utföra. En hög andel sådana jobb i en ekonomi är inte heller något självändamål. Forskning visar dock att enkla jobb tycks leda till mer varaktig sysselsättning och högre inkomster för personer med svag arbetsmarknadsanknytning.

Sverige har en växande grupp personer med kort utbildning på grund av både hög invandring och att allt fler inte slutför gymnasiestudier.

**Hög invandring**

**Sedan millennieskiftet har Sverige haft en historiskt hög utomeuropeisk invandring. Inget annat EU-land har en så hög andel av sin befolkning född utanför unionen.**

Invandringen till Sverige har dessutom varit särskilt stor från länder med lågt välstånd – som Afghanistan och Somalia – där många har mycket begränsad skolgång.

På Arbetsförmedlingens kontor möter handläggarna i dag en helt annan grupp än för 20 år sedan.

Förr kopplades arbetslöshet ofta till industrinedläggningar och lågkonjunkturer. Nu är det bristande språkkunskaper och låga utbildningsnivåer som dominerar bilden.

Den nya verkligheten speglas tydligt i arbetsmarknadsstatistiken. Om vi bara ser till inrikesfödda är arbetslösheten faktiskt på ungefär samma nivå som i jämförbara länder.

För utrikesfödda sticker däremot Sverige ut med mycket höga siffror som dessutom har ökat över tid.

Bland utrikesfödda är arbetslösheten dessutom mer känslig för konjunktursvängningar – något som framgår tydligt i grafen under pandemiåren 2020–21.

Gruppen utrikesfödda är emellertid inte homogen. Den rymmer människor från många olika delar av världen – och beroende på hur man delar in den ser arbetslösheten mycket olika ut. För att ta två exempel: bland personer födda i Afrika var arbetslösheten förra året 28 procent jämfört med 6 procent bland födda i Europa.

Sverige har haft svårt att integrera utrikesfödda på arbetsmarknaden, särskilt utomeuropeiska invandrare. En del förklaringar är välkända: bristande kunskaper i svenska, låg utbildningsnivå och diskriminering. Men även bostadssegregation och brist på informella nätverk spelar in.

Integrationen av asylinvandrare på arbetsmarknaden verkar dock inte vara sämre i Sverige än i våra nordiska grannländer. Enligt en studie av Nordiska ministerrådet fungerar integrationen av dessa i Sverige klart bättre än i Danmark och ungefär som i Norge, när hänsyn tas till skillnader i sammansättningen av asylinvandrare.

Det som särskiljer Sverige verkar alltså inte vara att integrationen fungerar sämre, utan att vi har tagit emot en betydligt större grupp med sämre förutsättningar att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden.

Bredare grupp på arbetsmarknaden
I arbetsmarknadsstatistiken delas befolkningen in i tre huvudkategorier:

● Sysselsatta: De som har jobb.

● Arbetslösa: De som inte arbetar men som aktivt söker och kan ta jobb.

● Utanför arbetskraften: Exempelvis studerande, långvarigt sjuka och pensionärer.

Läste artikeln och tyckte den var bra, det är en utmärkt serie de gör DN och en starkt bidragande orsak till att jag betalar för deras journalistik. “Fakta i frågan” lyckas träffa ämnen som mest yrar runt på Xitter och andra sociala medier med fördomar och fördummande one-liners, då är det klargörande och viktigt med någon som gräver ordentligt och presenterar objektiva slutsatser.

Kokar väl ner till:

*”Sverige är det land i EU som har lägst andel anställda i yrken med inga eller låga utbildningskrav, cirka 4 procent. Det kan jämföras med 8 procent i Tyskland och 10 procent i Danmark.*

*Det är ingen slump att det ser ut så. Sverige har strikta arbetsrättsliga regler, låg lönespridning och höga ingångslöner. Det gör att arbetsgivare får höga kostnader även för enklare tjänster, vilket minskar viljan att anställa personer med låg utbildning eller begränsad erfarenhet.”*

i kombination med:

*”Sverige har haft svårt att integrera utrikesfödda på arbetsmarknaden, särskilt utomeuropeiska invandrare. En del förklaringar är välkända: bristande kunskaper i svenska, låg utbildningsnivå och diskriminering.”*

Detta. Där klämmer skon. Kvalificerade jobb och okvalificerade arbetssökande helt enkelt. Klargörande artikel. Ingen enkel “fix”.

Sysselsättningsstatistiken är väldigt intressant och något som domedagsprofeter sällan tar upp. Det finns alltså stora incitament till arbetskraftsdeltagande i Sverige och det förklarar i hög grad vår höga arbetslöshet. Det är lätt att putsa till arbetslöshetssiffror genom förtidspensioneringar och att kvinnor stannar hemma.

Inget nytt under solen där inte, allt som står där har vi ju som land vetat om i minst tio år redan.

Men bra att det samlas på ett ställe och upprepas igen.

Arbetslösheten är planerad. Många arbetslösa=lägre löner.

[Den dolda formeln bakom arbetslösheten](https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/den-dolda-formeln-bakom-arbetslosheten)

Importerad ”arbetskraft” som är oanställningsbar och lever på bidrag. Som inte har något incitament till att lära sig språket eller integreras i samhället. 780 000 personer är analfabeter i Sverige idag(källa: SVT)
Pengar som går till ”kultur” istället för utbildning och sjukvård.

Unga har för lite erfarenhet/utbildningar och äldre kostar för mycket/snart pension.

Går i en ond cirkel.

Ett av många problem är när det finns människor som bara sitter av sina jobb, gör inget och utvecklas inget. Det dödar undervegetationen.

Jobbar bland annat som utbildare på YH. Väldigt många unga som kommer in och pluggar fel sak och med helt fel inställning. Har man inte skrivit en rad kod innan 20-årsåldern och dessutom är allmänt lökig och har problem att lämna in enkla uppgifter i tid kommer man inte bli nån bra utvecklare. Samtidigt skriker de efter folk inom vård, omsorg, äldreomsorg, polis, försvar och (för)skola. Även många hantverksyrken är både bra betalda och lätta att få jobb inom om man är seriös och inte aktivt undviker att arbeta.

Tror ett av de stora problemen i Sverige är att vi är lite bortskämda och har vuxit upp i ett fungerande välfärdssamhälle där alla till varje pris ska få syssla med sin drömgrej. I målga andra länder finns inte samma skyddsnät. Där tar du ett jobb och biter ihop. Man kan inte hålla på led utbildningar man inte passar för eller bara “gå och vänta på att rätt grej ska dyka upp” som några jag känner.

Korrelerar det med våra öppnade hjärtan månne?