Il professore sul perché alcuni diventano dipendenti dall’alcol – e quando si dovrebbe essere in guardia

**Professorn om varför vissa blir alkoholberoende – och när man bör vara på sin vakt**

En av tre tror att drog- eller alkoholberoende är självförvållat, enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten.

Men vilka drabbas? Finns det några som är helt skonade? Och vad betyder egentligen beroendepersonlighet?

Professorn reder ut.

Ordet beroendepersonlighet används ibland som ett uttryck när man vill förklara varför någon tar till flaskan.

Det stämmer att vissa personlighetsdrag oftare återfinns hos personer med beroendeproblematik, däribland låg impulskontroll, spänningssökande och extroversion, berättar Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare vid Linköpings universitet.

– Personlighetsprofilen för någon med beroende har varit mycket omdebatterad och forskningen har svängt en del. Jag tror att man behöver tänka annorlunda – det handlar inte om att man är si eller så, utan om hur mycket man har av de här egenskaperna.

Till exempel är vissa diagnoser vanligare hos personer med beroende, särskilt adhd som ökar risken med upp till sex gånger.

– De goda nyheterna är att risken sjunker om man får behandling för sin adhd. Kanske inte helt till normala nivåer, men betydligt lägre, säger han.

Men vad innebär egentligen ett alkoholberoende?

Det kan se olika ut från person till person, samtidigt som det finns vissa gemensamma nämnare.

– När ett beroende utvecklas ökar motivationen att skaffa och konsumera substansen, man får en förskjutning i vad man ägnar livet åt och man fortsätter att ta det trots konsekvenser.

Även om alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige har långt ifrån alla som dricker ett beroende. Siffror indikerar att 4 procent av den vuxna befolkningen har ett alkoholberoende, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Varför blir vissa beroende – och andra inte? Forskningen är inte helt enig, men en genetisk sårbarhet kan öka risken med cirka 50 procent.

Vi tar ett exempel. Föreställ dig att du har en förälder med alkoholberoende. Du växer upp i en miljö där alkohol finns närvarande, samtidigt som du bär på en genetisk sårbarhet. Risken att du utvecklar ett beroende av alkohol är då ”mycket hög”, berättar Markus Heilig.

– Det är en verklighet som jag ofta möter när jag träffar anhöriga till patienter med beroende. Många pratar om den här ”kicken” som infann sig när man testade alkohol för första gången, sannolikt ett utslag av den genetiska sårbarheten.

Bör man avstå helt från alkohol om man vet att beroende går i släkten? Kan man trilla dit efter ett glas? Han tvekar innan han svarar.

– Jag vill inte skriva någon på näsan, vare sig det är som läkare eller forskare, säger han och fortsätter:

– Men man bör vara medveten om att det finns en förhöjd risk. Om man märker att det börjar spåra ur, att man gång på gång får en black-out eller gör saker man sedan ångrar, då är nog inte alkohol för dig.

En färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att en av tre av de tillfrågade tror att drog- och alkoholberoende är självförvållat. Det är en myt, enligt professorn. Genetiska faktorer spelar lika stor roll för alkoholberoende som för typ 2-diabetes, astma och högt blodtryck, för att dra en jämförelse.

– Slutsatsen är att man inte beskyller patienter med diabetes eller astma för att ha orsakat det själv, och då bör man rimligen inte dra den slutsatsen när det gäller beroende, säger han.

År 2023 dog 2 200 personer av en alkoholdiagnos, enligt Folkhälsomyndigheten. Siffran är förmodligen betydligt högre då statistiken bara fångar upp dem med en uttalad diagnos.

– Det är vanligt att sopa ett beroende under mattan eftersom det är stigmatiserat och tabubelagt, kanske ännu mer för kvinnor. Då tillåts man utveckla ett ännu svårare beroende innan det till slut blir uppenbart vad det handlar om, säger Markus Heilig.

Vet du med dig att du har en genetisk sårbarhet, överväg konsekvenserna av vad ett glas vin kan innebära. Kunskapen kan i stället hjälpa att göra medvetna val i framtiden.

– Tittar man bland nykterister så är förekomsten av släktingar med alkoholproblem starkt förhöjd.

Forskningen är inte enig om det går att bli helt frisk från sitt alkoholberoende, eller om man alltid kommer att vara en nykter alkoholist.

– Det finns de som kan dricka alkohol igen, men det är en minoritet. Om man försöker återgå till ett kontrollerat bruk utsätter man sig för en väldigt hög risk. Om det var mitt liv skulle jag inte utsätta mig för den risken.

Men det är viktigt att komma ihåg – man behöver inte ha ett beroende för att drabbas av alkoholens baksidor.

– Jag är inte nykterist – jag älskar goda viner och single malt-whisky. Men jag är också läkare, och man måste konstatera att alkohol är en mycket toxisk substans som ger negativa medicinska konsekvenser, som högt blodtryck, säger Markus Heilig.

Fakta.Beroendesjukdom
Beroendeframkallande substanser omfattar droger, alkohol, narkotika och tobak. Även spelberoende räknas in i samma kategori.

När ett beroende utvecklas förändras hjärnans belöningssystem. Vid konsumtion av exempelvis alkohol frisätts mer dopamin än vanligt, vilket ger en berusande känsla. Om detta sker under en längre tid anpassar sig hjärnans belöningssystem, och ett beroende kan utvecklas.

Vanliga symtom vid beroende är ett starkt sug efter substansen, att man prioriterar bort sådant man tidigare tyckte om till förmån för substansen, samt att man fortsätter använda den trots negativa konsekvenser.

Om man inte får i sig substansen kan abstinensbesvär uppstå, till exempel rastlöshet, irritation, svettningar och illamående.

Beroende är till stor del ärftligt.

Källa: Hjärnfonden

Fakta.Riskfaktorer för alkoholberoende
● Ärftlighet.

● Tidig alkoholdebut.

● Stress, instabil livssituation, utanförskap, våld, utsatthet eller ekonomiska problem.

● Psykiska problem eller psykisk ohälsa.

● Somatiska sjukdomar.

● Annat skadligt bruk eller beroende.

Källa: 1177

Fakta.Folkhälsomyndighetens undersökning
Undersökningen genomfördes våren 2024 av Folkhälsomyndigheten och svarades av drygt 12 000 personer i åldrarna 18 till 84 år. Det är en del av ett regeringsuppdrag där Folkhälsomyndigheten arbetar för att minska stigmatisering kring psykisk ohälsa och suicid.

En enkätfråga listade sju olika psykiatriska tillstånd eller symtom: depression, ångest, stressrelaterad ohälsa, självmordstankar, hallucinationer, alkoholberoende och drogberoende, som deltagarna sedan skulle skatta i vilken mån de tror att dessa orsakas av personen själv.

Flest tror att drog- och alkoholberoende är självorsakad, följt av stress, ångest, självmordstankar, depression och hallucinationer.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Jag vet att jag har alkoholmissbruk i släkten. I början när man började dricka så kunde jag känna av suget allt mer ofta sen när jag blev lite mer medveten om det så har suget blivit mindre. Vet inte om det bara är psykiskt. Men det är min uppfattning. Sen även om jag har haft tuffa perioder har jag aldrig tagit till flaskan. Möjligtvis andra saker som datorspel i kopiösa mängder och äta lite för mycket. Men alkohol konsumerar jag inte mer för jag mår dåligt. Dock kan det vara gott med öl/grogg efter tuffa arbetsveckor.