Elettori: cura e scuola più importanti della tassa ridotta

Så vill väljarna satsa budgetens miljarder – ”väldigt tydligt utslag”

Vård, omsorg och utbildning ligger i topp om väljarna får bestämma hur statsbudgeten ska fördelas. Skattesänkningar kommer långt ner på listan.

– Medborgarna vill se satsningar på verksamheter och områden som man inte tycker fungerar bra i samhället, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Den 22 september ska regeringen lägga fram sitt budgetförslag för det kommande året. Utrymmet för reformer är rekordhöga 80 miljarder kronor som regeringen till stor del ska låna till och därmed öka statsskulden.

Argumentet för en offensiv budget är att det behövs rejäla åtgärder för att få fart på den tröga svenska ekonomin.

DN/Ipsos har frågat väljarna hur de vill att budgetpengarna ska fördelas. Två områden sticker ut: vård och omsorg samt utbildning. Nästan hälften av pengarna (44 procent) hamnar hos någon av de här välfärdsverksamheterna.

– Det här är frågor som väljarna håller högt. Det har vi sett även tidigare mätningar, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Mätningen visar att det finns en bred uppslutning bakom att prioritera vården och utbildningen. Samtliga befolkningsgrupper, både i stad och på landsbygd, högutbildade som lågutbildade, placerar de här områdena högst.

Detsamma gäller samtliga partiers väljare, förutom MP som helst vill se satsningar på miljö och klimat.

– Väljarkåren är helt överens. Det innebär inte att man vill se exakt samma reformer. Men det är samma områden som man värderar högst.

Regeringen har hittills presenterat en rad av de satsningar som kommer att finnas med i höstbudgeten. Den överlägset största delen av reformutrymmet går till olika skattesänkningar som sänkt matmoms, lägre inkomstskatt och sänkta arbetsgivaravgifter.

I DN/Ipsos mätning är dock skattesänkningar inget som väljarna i första hand prioriterar när budgetpengarna ska fördelas. Enligt väljarna bör bara två procent av budgetutrymmet gå till skattesänkningar.

– Skattesänkningar har ett väldigt begränsat stöd. Medborgarna vill se satsningar på verksamheter och områden som man inte tycker fungerar bra i samhället. Det är väldigt tydligt att det har en mycket högre prioritet än den egna ekonomin, säger Nicklas Källebring.

Så vill väljarna fördela budgeten

Respondenteras svar i procent.

https://imgur.com/a/pb0A0PK

Synen på skattesänkningar har varit liknande när DN/Ipsos tidigare ställt samma fråga till väljarna.

Väljarnas fem högst prioriterade områden är, förutom vård och utbildning, kriminalpolitiken, försvaret och infrastruktur. Jämfört med tidigare mätningar vill väljarna skjuta till lite mer pengar till försvaret än tidigare.

– Tittar man på topp fem så kommer inte skatterna med bland något av partiernas väljare. Det är vård och skola som ligger i topp. Det är ett väldigt tydligt utslag.

—

Fakta. Så gjordes undersökningen

Ipsos har för denna mätning genomfört 1 410 intervjuer varav 110 via SMS, 762 via digitala enkäter och 538 via en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Mätningen har genomförts under perioden 12–24 augusti 2025.

För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Det mesta av välfärden kommer från kommuner och regioner. Den inkomstskatt som kommuner och regioner har bestämt att de ska ha reduceras inte av jobbskatteavdraget. Snarare är utformningen av jobbskatteavdragen så att staten går in och betalar en del av skatten åt oss.

Kollar man tex degerfors kommun, de har en skattesats på 35,30%, högst i landet. De och deras region får verkligen in 35,30% av din inkomst om du bor där. Det är inte deras skattebas som försvinner av jobbskatteavdraget.

Om du i degerfors tjänar 40 000 kr / mån så får du ut 30 077 kr efter skatt. Det är ~75% av bruttoinkomsten. Eller tvärt om, du har skattat ~25% av din bruttoinkomst. Jobbskatteavdraget från staten har reducerat skatten du behöver betala med 4293 kr i månaden, men det reducerar inte vad degerfors och region får. Tar man bort hela jobbskatteavdraget så kommer du beskattas på nivån 35,30% och få behålla 25 784 kr efter skatt.

Statens inkomster kommer från moms, kapitalinkomster, vinstbeskattning av företag, icke-bostads-fastighetsskatter, punktskatter (el, bränslen, …). Så det är en transferering från dessa till arbetstagare.

Detta är varför jag gillar jobbskatteavdraget. Det är mindre skatt på arbetsinkomst som finansieras av rätt skattebas.

Höjd skatt för ägandeklassen?