Il governo si apre per centinaia di miliardi di prestiti alla nuova energia nucleare

> En låneram om 220 miljarder kronor presenteras och pengarna väntas räcka till uppemot 2 500 megawattimmar.

> Dessutom vill regeringen ha en så kallad riskreserv på 290 miljarder för att se till att utbyggnaden blir klar.

Jämförelsevis kostar [Hinkley Point C](https://en.wikipedia.org/wiki/Hinkley_Point_C_nuclear_power_station) 300 miljarder för 1650 MW.

Det är ett kärnkraftkraftverk under uppbyggnad som går med förlust med ett garanterat pris på 170 öre/kWh.

Samtidigt byggs det batterier för [490 kr/kWh](https://www.ess-news.com/2025/06/26/china-energy-engineering-launches-record-25-gwh-storage-tender-as-prices-hit-historic-low/) i Kina vilket i grunden ger en cykelkostnad på under 10 öre/kWh. Priser som börjar slå igenom i Europa och resten av världen.

Men i Sverige skall vi med vårt största subventionsprojektet genom tiderna låsa in snordyr el i generationer. Med kraftverk som tidigast är klara på sent 2030-tal. Vilket problem de skall lösa vet ingen.

Regeringen har blivit spritt språngande galen. De klarar inte av att acceptera kärnkraftens kostnader, och nu är det inte ens oppositionen som lyfter fram de. Utan de är deras egna presentationer och promemorior.

Det enda vi kan vara lyckliga över är att Vattenfalls “SMR” satsning är ett bevis på att de inte heller tror på kärnkraft. Att bestämma sig för att bygga ett fåtal av idag icke-existerande produkter med investeringsbeslut satt till **2029** innebär att man helt enkeklt väntar ut galenskaperna.

Bra att man tar steg framåt för att säkerställa vår egna produktion, och inte förlita sig på andra länder, t.ex. Kina eller Ryssland.

När kommer det första spadtaget som lovades dock? Klockan tickar till nästa valrörelse utan att ett skit hänt.

Vet inte im jag gillar det här, borde man inte satsa på energilagring istället?