I slutet av 2023 kunde den svenska Försvarsmakten räkna sina drönare i tiotal. Nu räknas spaningsdrönarna i tusental. Men några beväpnade drönare finns ännu inte
Den ser ut som ett hemmabygge, med synliga kablar och allt. Och den är ganska högljudd med sitt gälla surrande. Men den helautomatiska drönare som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tagit fram är smart. Den kan flyga ut och leta upp en bil i ett utpekat område och sedan släppa en sprängladdning på den.
Denna drönare går alltså inte att störa ut, en förmåga som militärmakter lägger mycket tid och kraft på att lära sig att göra. Den drar iväg och utför sitt uppdrag utan att kräva några nya instruktioner.
Den drönare som nu flyger mot en uppställd bil är av en typ som kallas ”click and forget” (klicka och glöm), berättar Lars Forssell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Det finns ett antal fördelar med dem. Den ena är att man inte behöver göra den sista svåra delen av styrningen själv. Den andra är att om den här blir störd av motståndarens telekrigsförmåga träffar den förhoppningsvis målet ändå. Ett naturligt nästa steg vore att strunta i att klicka och låta algoritmen få välja själv. Men där finns det en massa problem, säger han.
Ett är att autonoma vapensystem ska vara förenliga med folkrätten.
– Folkrätten har utvecklats under premissen att det är människor som gör bedömningar och fattar beslut. Utmaningen är hur dess regler och principer ska omsättas i praktiken nu när man utvecklar och använder vapensystem som förändrar människans roll, säger förste forskare Anna Andersson på FOI, som är folkrättsjurist.
Hon talar om vapensystem som är autonoma i alla kritiska stridsfunktioner. De kan själva identifiera sina mål, välja ut vilket som är lämpligast och sedan bekämpa det, utan att någon människa behöver fatta några mellanliggande beslut. Vem har då ansvaret?
Men den nya tekniken inte bara skapar problem för folkrätten, utan också fördelar:
– Flera moderna drönare har fler informationskällor, bland annat inbyggda egna sensorer. Det gör att man får veta mer och kan se där man tidigare inte kunde se. Det möjliggör att man kan fatta bättre beslut, säger hon.
Det pågår sedan tolv år ett internationellt arbete för att komplettera de folkrättsliga reglerna som gäller dödliga autonoma vapensystem. Resultat väntas under nästa år men om det ska bli folkrättsligt bindande eller ej är ännu inte avgjort.
Det svenska försvarets rutiner för att köpa vapensystem och utrustning är komplicerad och tar ofta lång tid. Drönarutvecklingen är däremot blixtsnabb. Därför har tre försvarsmyndigheter, Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten och FOI, gått ihop för att snabbutveckla drönare och motmedel.
Old-Road-501 on
Prio borde vara interceptors. Luftvärn.
Big-Cap558 on
Alla land har drönare. Sina egna eller någon annans
SolarPoweredKeyboard on
Jag tycker vi repostar denna artikeln till dagen vi har attackdrönare
mindDojo368 on
om de betalar bra så kan jag sköta det
StarscreamOne on
Om sverige ber Turkiet snäll så kanske de får köpa in några skydaggers.
Clean-Application699 on
Vi räknar inte myggorna nu eller? De uppfyller alla kriterier men möjligen lite svag räckvidd.
TheMacarooniGuy on
>En del av drönarna på bordet används i Ukrainas försvarskrig mot det ryska anfallet. Där har drönare blivit viktigare än granatkastare och kulsprutor. Omkring 70 procent av soldaterna som dör till följd av det ryska anfallet gör det på grund av beväpnade drönare.
Skum analys, betyder “viktigare” ju mer något *dödar*?
Dessutom, *dödar*. Vet DN att de flesta soldaterna inte dör i krig, och att det finns fler förlustkategorier än “döda”?
KEPD-350 on
Det är *hur många lösningar* på väg som helst. Sverige behöver inte utveckla någon även om det garanterat jobbas frenetiskt på det. Fan och hans moster utvecklar både drönare och försvar mot drönare sedan 2023.
Problemet är inte att Sverige inte har attackdrönare. Problemet är att vi saknar processer, rutiner och utrustning för att rättsväsendet ska kunna värja sig mot hybridkrigföring på ett vettigt sätt. Det är i gränssnittet mellan det militära och civila.
Vad gör vi om Ryssland kör 5 drönare mot Arlanda och spränger något viktigt? Hur ska polisen hantera det om de är fiberoptiska och inte kan störas ut med störsändare?
I en framtida konflikt med Ryssland kommer drönarna inte alls ha lika stor roll för att det kommer inte bli skyttegravskrig där ryska drönarpiloter kan parkera röven 5-10 km bakom fronten och skicka drönare efter drönare ohämmat.
Europa har närmare 200 F-35:or och en stor flotta av andra stridsflyg. Kopplat med det faktum att man trappar upp tillverkning av allting, inkl. “smarta vapen” gör att Ryssland kommer inte kunna räkna med luftherravälde över sina egna territorium. Ryskt luftvärn har visat sig vara ineffektivt och fullt med luckor, inkl. det “legendariska” S-400 och paraplysystemen den arbetar under. Hur de ska värja sig 30+ konstant flygande stealth-flygplan har jag ingen aning om.
Kolla bara hur Ukrainska, lågt flygande, slöa drönare kan ta sig hundratals km in på Ryskt territorium med hjälp av NATO-planerare som hittar luckor i luftförsvaret.
Jag tror vårt största hot just nu är hybridkrigföring varav åsiktspåverkan på socialmedia just nu trappas upp utan något som helst motmedel. Tillsammans med det faktum att vi inte kan försvara oss mot sketna fpv drönare borde göra oss oroliga.
10 commenti
Sverige behöver fredsavtal, inte krigsmateriel.
Sverige har fortfarande inte några attackdrönare
I slutet av 2023 kunde den svenska Försvarsmakten räkna sina drönare i tiotal. Nu räknas spaningsdrönarna i tusental. Men några beväpnade drönare finns ännu inte
Den ser ut som ett hemmabygge, med synliga kablar och allt. Och den är ganska högljudd med sitt gälla surrande. Men den helautomatiska drönare som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tagit fram är smart. Den kan flyga ut och leta upp en bil i ett utpekat område och sedan släppa en sprängladdning på den.
Denna drönare går alltså inte att störa ut, en förmåga som militärmakter lägger mycket tid och kraft på att lära sig att göra. Den drar iväg och utför sitt uppdrag utan att kräva några nya instruktioner.
Den drönare som nu flyger mot en uppställd bil är av en typ som kallas ”click and forget” (klicka och glöm), berättar Lars Forssell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Det finns ett antal fördelar med dem. Den ena är att man inte behöver göra den sista svåra delen av styrningen själv. Den andra är att om den här blir störd av motståndarens telekrigsförmåga träffar den förhoppningsvis målet ändå. Ett naturligt nästa steg vore att strunta i att klicka och låta algoritmen få välja själv. Men där finns det en massa problem, säger han.
Ett är att autonoma vapensystem ska vara förenliga med folkrätten.
– Folkrätten har utvecklats under premissen att det är människor som gör bedömningar och fattar beslut. Utmaningen är hur dess regler och principer ska omsättas i praktiken nu när man utvecklar och använder vapensystem som förändrar människans roll, säger förste forskare Anna Andersson på FOI, som är folkrättsjurist.
Hon talar om vapensystem som är autonoma i alla kritiska stridsfunktioner. De kan själva identifiera sina mål, välja ut vilket som är lämpligast och sedan bekämpa det, utan att någon människa behöver fatta några mellanliggande beslut. Vem har då ansvaret?
Men den nya tekniken inte bara skapar problem för folkrätten, utan också fördelar:
– Flera moderna drönare har fler informationskällor, bland annat inbyggda egna sensorer. Det gör att man får veta mer och kan se där man tidigare inte kunde se. Det möjliggör att man kan fatta bättre beslut, säger hon.
Det pågår sedan tolv år ett internationellt arbete för att komplettera de folkrättsliga reglerna som gäller dödliga autonoma vapensystem. Resultat väntas under nästa år men om det ska bli folkrättsligt bindande eller ej är ännu inte avgjort.
Det svenska försvarets rutiner för att köpa vapensystem och utrustning är komplicerad och tar ofta lång tid. Drönarutvecklingen är däremot blixtsnabb. Därför har tre försvarsmyndigheter, Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten och FOI, gått ihop för att snabbutveckla drönare och motmedel.
Prio borde vara interceptors. Luftvärn.
Alla land har drönare. Sina egna eller någon annans
Jag tycker vi repostar denna artikeln till dagen vi har attackdrönare
om de betalar bra så kan jag sköta det
Om sverige ber Turkiet snäll så kanske de får köpa in några skydaggers.
Vi räknar inte myggorna nu eller? De uppfyller alla kriterier men möjligen lite svag räckvidd.
>En del av drönarna på bordet används i Ukrainas försvarskrig mot det ryska anfallet. Där har drönare blivit viktigare än granatkastare och kulsprutor. Omkring 70 procent av soldaterna som dör till följd av det ryska anfallet gör det på grund av beväpnade drönare.
Skum analys, betyder “viktigare” ju mer något *dödar*?
Dessutom, *dödar*. Vet DN att de flesta soldaterna inte dör i krig, och att det finns fler förlustkategorier än “döda”?
Det är *hur många lösningar* på väg som helst. Sverige behöver inte utveckla någon även om det garanterat jobbas frenetiskt på det. Fan och hans moster utvecklar både drönare och försvar mot drönare sedan 2023.
Problemet är inte att Sverige inte har attackdrönare. Problemet är att vi saknar processer, rutiner och utrustning för att rättsväsendet ska kunna värja sig mot hybridkrigföring på ett vettigt sätt. Det är i gränssnittet mellan det militära och civila.
Vad gör vi om Ryssland kör 5 drönare mot Arlanda och spränger något viktigt? Hur ska polisen hantera det om de är fiberoptiska och inte kan störas ut med störsändare?
I en framtida konflikt med Ryssland kommer drönarna inte alls ha lika stor roll för att det kommer inte bli skyttegravskrig där ryska drönarpiloter kan parkera röven 5-10 km bakom fronten och skicka drönare efter drönare ohämmat.
Europa har närmare 200 F-35:or och en stor flotta av andra stridsflyg. Kopplat med det faktum att man trappar upp tillverkning av allting, inkl. “smarta vapen” gör att Ryssland kommer inte kunna räkna med luftherravälde över sina egna territorium. Ryskt luftvärn har visat sig vara ineffektivt och fullt med luckor, inkl. det “legendariska” S-400 och paraplysystemen den arbetar under. Hur de ska värja sig 30+ konstant flygande stealth-flygplan har jag ingen aning om.
Kolla bara hur Ukrainska, lågt flygande, slöa drönare kan ta sig hundratals km in på Ryskt territorium med hjälp av NATO-planerare som hittar luckor i luftförsvaret.
Jag tror vårt största hot just nu är hybridkrigföring varav åsiktspåverkan på socialmedia just nu trappas upp utan något som helst motmedel. Tillsammans med det faktum att vi inte kan försvara oss mot sketna fpv drönare borde göra oss oroliga.