Stavo pensando ai commenti che ho letto qui sotto Questo post durante il giorno che mi hanno infastidito.
In sintesi:
La persona in questione (Mohammad Aluaudt Allah) è un rifugiato siriano e all’inizio di quest’anno è stato picchiato da quattro nazisti a causa della sua origine straniera. In un’intervista rilasciata, ha chiarito che parla svedese ma ha scelto di avvalersi di un interprete perché è più facile esprimere le sfumature nella sua lingua madre (pagamento)
Non è strano? È risaputo che le persone immigrate da adulte hanno un crollo nervoso e spesso hanno problemi con la grammatica della loro nuova lingua perché non l’hanno imparata durante l’infanzia.
Ma quando leggo i commenti lì, è piuttosto che la gente sembra pensare che sia del tutto inconcepibile che qualcuno che ha vissuto in Svezia per 10 anni trovi più facile esprimersi nella sua lingua madre che in svedese e che per questo sia effettivamente positivo che ora non sia più in Svezia? Il fatto che scelga di svolgere l’intervista nella sua lingua madre per descrivere i suoi abusi e il suo trauma è quindi un segno che non è stato integrato? Questi commenti hanno anche un gran numero di voti positivi, il che per me sembra completamente folle.
Mi sto deprimendo. Mio padre non è svedese, è fuggito da Pinochet e vive qui dalla metà degli anni ’80. Ha vissuto qui per più della metà della sua vita e ha ancora una chiara balbuzie e difficoltà a trovare le parole, soprattutto quando si tratta di questioni emotive. Vuol dire che non è integrato? Il fatto che abbia costruito tutta la sua vita qui, abbia lavorato, messo su famiglia, fatto amicizia e ora sia in pensione non ha importanza perché rompe lo svedese?
Ancora oggi può chiedermi di tradurre certe cose o di scrivergli perché ha problemi con la lingua svedese nonostante la parli tutti i giorni con la moglie e i figli. Quindi abbiamo sempre parlato svedese a casa. Parla svedese più spesso che spagnolo, ma si rompe lo stesso. È proprio così, per me è pazzesco vedere la gente affermare che non dovrebbe essere in Svezia per questo motivo. Imparare una nuova lingua da adulto non è facile, non è necessario raggiungere il livello della lingua madre per integrarsi, è un livello pazzesco aspettarsi da qualcuno.
Människor som har invandrat i vuxen ålder kommer aldrig att kunna uttrycka sig lika väl på svenska som på deras modersmål och ju mindre likt svenskan det är desto svårare kommer det att vara oavsett hur länge de har befunnit sig i Sverige.
byu/BlessedTacoDevourer insweden
di BlessedTacoDevourer
11 commenti
Ja det är klart du har rätt
Såna här saker händer i sport hela tiden fast på engelska, inget konstigt med det.
En stor poet sade en gång; “Folk är idioter!”
Det är förmodligen samma slags personer som påstår att de är “flytande” i tredjespråket de läste i skolan på mellanstadiet.
Har läst folk som tycker att folk inte ska få ha tolk inom diverse samhällsfunktioner (vård, rättsväsende, myndighetskontakt), vilket är helt absurt. Som om det inte är krångligt nog att förstå och göra sig förstådd i dessa instanser till att börja med. Att då göra det på sitt tredje, fjärde, femte språk är absurt att förvänta sig.
Det éspelar ingen vroll om man har tolk eller inte. De som eskriber dåliga kommentar bör skämmas, och de är representerar inte hela svenska folget.
Skämt å sidan, man kan väl förstå att han vill förklara sin väldigt hemska upplevelse så tryggt han kan och då kör man alltid modersmål. Det är ju de här killarna som nu blev dömda som är problemet, inte folk med brytning.
Det är rimligt att en någorlunda normalbegåvad person som har bott i ett land i 10 år kan språket tillräckligt bra för att klara sig i vardagen, men givetvis också rimligt att det fortfarande kan vara svårt att hantera sådant som man inte hanterar så ofta.
>folk verkar tycka att det är helt ofattbart att någon som bott i Sverige i 10 år har lättare att uttrycka sig på sitt modersmål än svenska
Intressant. Även om många av kommentarerna är idiotiska så är det inte alls så jag tolkar dom. Jag tolkar dom som att 10 år i Sverige borde vara tillräckligt för att behärska språket tillräckligt för att utföra intervjun på svenska. Inte att han borde vara bättre på svenska än sitt modersmål – DET hade varit orimligt.
Jag tycker inte heller att det är så märkligt. Jag har bott i England i 7 år men jag kan fortfarande ha svårt med grammatiken ibland och man hör tyvärr ibland på min brytning att jag inte är engelsk även om jag pratar flytande engelska vid det här laget. Det tar tid att lära sig ett nytt språk om man flyttar till ett nytt land i vuxen ålder. Det är jobbigt att bli dömd på förhand för sin brytning och jag har fått en ny förståelse för hur svårt det måste vara att bli dömd bara för att man har är brytning, om man är integrerad annars är det hemskt att han blir dömd för en sån sak som han inte kan hjälpa.
Ja fast mina föräldrar är danskar, och efter 35 år i landet suger de fortfarande på svenska, trots att de har bott här så länge att deras danska också är rätt kass. Tror att det finns någon form av allergi mellan vissa språk. När det gäller danska och svenska är den given. Mamma tror att hon snackar ren svenska när hon pratar i falsett typ. Antar att det har blivit så för att svenska ligger längre fram i munnen.
Det är fasen ett mysterium att de fortfarande är så dåliga på det, de har hittat på ett eget språk typ, som funkar någorlunda. Men inte fan är det svenska.
Bara idioter som tycker det är konstigt. Jag tror att det är människor som blandar ihop användandet av tolk med att tolkar ska betalas av skattebetalare. Så det finns en upprördhet för att användandet av tolk är att belasta samhället på något sätt vilket det såklart inte behöver vara.
Var är man född om man inte kan skilja mellan “deras” och “sitt”?
Jag invandrade i vuxen ålder och har såklart svårare att uttrycka mig på svenska ibland. Jag tycker att jag pratar flytande och att mitt skriftspråk håller en gedigen nivå men visst finns det nyanser som jag har svårt att uttrycka på ett lika naturligt och begripligt sett som jag hade på mitt modersmål. Sen har jag en ordentlig brytning, det där med en miljon olika vokaler är fan svårt.
Hela skillnaden ligger ju i inställningen. Hade en svensk media frågat mig om intervju så skulle jag bara vilja prata svenska med dem, bara för att i Sverige pratar man svenska. Av samma anledning pratade jag mest svenska (utom jobbet) efter flyttet trots att det uppenbart irriterade folk ibland. Det var dock viktigt för mig att sköta mina ärenden och lära känna folk på svenska även när jag knappt kunde prata. Jag tycker att språket är nyckeln till integrationen, viktigare än jobb eller något annat. Om någon väljer att låta en tolk översätta efter tio år i landet så har personen förmodligen ett helt annat syn på integration och språk.
Det där menar jag som en allmän kommentar, jag känner inte att jag kan bedöma huruvida flyktingen i fråga är integrerad utifrån den väldigt begränsade informationen vi har.