
Quasi il 100 per cento degli alunni della nona elementare che questa primavera si sono diplomati alla scuola media della Jönsbergska Idrottsskolan hanno ottenuto una A in artigianato. Quel numero è stato ampiamente diffuso sui social media.
Secondo X, il post è stato visualizzato più di 180.000 volte sulla piattaforma. È stato condiviso anche su Facebook e Instagram.
– Non c’è motivo di credere che un intero voto meriti un voto così alto. Se fosse un corso speciale per le professioni artigiane incentrato sull’artigianato, potresti pensare a qualcosa del genere. Al di là di ciò, sembra del tutto improbabile, afferma Jonas Vlachos, professore di economia del mercato del lavoro e dell’istruzione all’Università di Stoccolma.
Ha svolto ricerche sull’inflazione dei voti per molto tempo. Secondo Jonas Vlachos ci sono esempi simili in altre scuole indipendenti del paese, anche nelle materie pratiche o estetiche, dove non esistono test nazionali.
– Succede continuamente.
Secondo la ricerca di Jonas Vlacho, le scuole indipendenti giudicano i propri studenti in modo più generoso rispetto alle scuole municipali. Jönsbergska è una società per azioni e questo tipo di scuola tende ad essere il più generoso, dice.
– Tutti i soggetti coinvolti sono contenti dei voti alti. Gli studenti saranno felici, i loro genitori saranno felici, il preside sarà felice e tutti intorno saranno felici. Non c’è alcuna forza contraria.
Qual è il rischio se gli studenti ricevono voti che non meritavano?
– Questi voti vengono utilizzati come selezione per il livello successivo. Successivamente prendono posto nei corsi di altri studenti che hanno guadagnato da loro almeno altrettanto crediti. Un altro problema è che puoi nascondere le carenze di qualità impostando valutazioni generose.
Il preside, Patrik Jönsson, non vuole presentarsi al colloquio, ma in una mail risponde che sono stati 49 studenti su 50 ad aver preso A, non 50 come indicato nel post.
In realtà si prendeva una B, cosa confermata dalle statistiche dell’Agenzia nazionale svedese per l’istruzione.
Nega che si tratti di indici di felicità, ma allo stesso tempo lo ammette "il risultato è insolitamente alto".
– Il risultato mostra che l’insegnamento ha funzionato bene.
49 studenti su 50 valevano davvero una A in artigianato?
– I voti sono stabiliti in base ai criteri di valutazione e 49 studenti hanno ricevuto il voto A secondo la valutazione degli insegnanti. Ogni studente viene valutato individualmente e il voto A viene assegnato quando i criteri sono soddisfatti.
Secondo Patrik Jönsson i voti sono stati fissati da due insegnanti "titolo universitario e solida esperienza" che hanno ricevuto ulteriore formazione solo nella valutazione.
– Presumo che tutti gli insegnanti, indipendentemente dal preside, facciano del loro meglio per fissare voti equi e legali. Nella nostra scuola lavoriamo continuamente con analisi, formazione continua e follow-up per garantire tutto ciò.
https://www.corren.se/nyheter/norrkoping/artikel/49-av-50-elever-fick-a-i-slojd-pa-jonsbergska/jo82od1l
di Helgon_Bellan
10 commenti
Tänk dig att vara den enda personen som inte fick A. Hur illa presterade den ungen egentligen?
Känns rätt rimligt ändå. I alla fall när jag gick i 9an 2003-2004 så var ämnena slöjd och idrott mer eller mindre gratis MVG bara man var där och i alla fall försökte. Jag fick ändå MVG där mitt bästa resultat var en sned låda som skulle vara kvadratisk.
Även bland kompisar som gick i andra skolor var det mer eller mindre så.
Vad hände med eleven som lyckades få B?
Men ja, betygsinflationen kommer fortsätta att vara ett problem. Minns att när jag sökte till gymnasiet så erbjöd många skolor (särskilt friskolor) en betygsprognos där man kunde översätta sina högstadiepoäng till poäng efter gymnasiet om man gick hos just dem. Det kunde variera ganska kraftigt, och känner flera som sökte specifikt utifrån poängsmaximering.
Våran klass hade vissa halvpraktiska ämnen där alla fick maxbetyget, läraren ansåg att han lagt nivån så pass mycket högre än vad den skulle vara att annat var orimligt.
Vi hade rätt hög nivå på träslöjden. Krav för G var att man gjorde en samekniv.
Sen kunde man göra egna projekt, där läraren bedömde utefter ritningarna vilken betygsnivå det låg på (om man skulle slutförde det). Eller vad man behövde justera i idéen för att kunna få högre betyg.
Jag smidde t.ex ihop en ljuskrona och det räckte för VG. Några fick MVG, där t.ex en svetsade ihop en crossramp och en annan byggde en eldriven lådbil med pedaler och styrservo.
Fick B i musik “för att jag var en trevlig person”. Läraren fick sparek samma trrmin för att ha kollat på porr under skoltid, så vettefan om detdär…
Tänk när man var liten och läraren hade tak på hur många femmor hen fick dela ut.
Här finns kriterierna, och hela problemet:
[https://www.skolverket.se/download/18.3069476618aadea0683140d/1695379277906/Sl%C3%B6jd.pdf](https://www.skolverket.se/download/18.3069476618aadea0683140d/1695379277906/Sl%C3%B6jd.pdf)
Vagt skit helt utan någon form av specifika exempel på vad en elev ska klara av för att få ett E eller ett A. Skolan gör ju rätt som i egenskap av myndighet inte tolkar detta till elevens nackdel. Om en elev kan producera en smörkniv i träslöjden efter tre år så har de lyckats.
Man skulle lika gärna kunna vända på frågan och säga:
Hur är det möjligt att inte nästan alla elever kan handledas till att klara av att få ett A på tre år.
Känner dom till vad en normalkurva är
Sätt krav på högskoleprov för all intagning till universitet och högskolor. Vansinne att det fortfarande baseras på gymnasiebetyg.