Close Menu
    Svezia

    Tasse d’impatto viste dai ricercatori: “Vanno parcheggiate subito”

    Share.
    View 7 Comments

    7 commenti

    1. Babar7 on

      **Effektavgifter sĂ„gas av forskare: ”Borde parkeras genast”**

      Tidigare försök visar att effektavgifter har mycket liten eller i vÀrsta fall ingen pÄverkan alls pÄ elkunderna. Det slÄr tvÄ forskare fast i en fÀrsk rapport frÄn Energiforsk.

      – Hade jag fĂ„tt bestĂ€mma hade detta aldrig införts, inte en chans, sĂ€ger Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien.

      Om mindre Àn ett Är ska effektavgifter ha införts i hela landet. Innan det behöver beslutsfattare, ansvarig myndighet och nÀtföretagen vidta en rad förbÀttringsÄtgÀrder, konstaterar forskare i en starkt kritisk rapport.

      Men helst av allt skulle införandet stoppas helt och planerna skrotas, tycker experterna bakom rapporten personligen.

      – Det hĂ€r borde parkeras genast. Det Ă€r aldrig för sent, utan en idiotisk reform mĂ„ste man kunna backa frĂ„n, sĂ€ger medförfattaren Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola.

      Fakta.Effekt, effekttoppar och effektavgifter
      ● Senast den 1 januari 2027 ska alla svenska elnĂ€tsbolag ha infört nya effektavgifter. Det innebĂ€r att det blir viktigare att hĂ„lla koll pĂ„ effekten Ă€n tidigare.

      ● Effekt anger hur mycket el som anvĂ€nds vid en given tidpunkt och mĂ€ts i watt (W), eller kilowatt (kW) som betyder tusen watt. Det ska inte förvĂ€xlas med kilowattimmar (kWh) som mĂ€ter hur mycket el som anvĂ€nds över tid, alltsĂ„ elförbrukningen.

      ● En effekttopp Ă€r timmen med högst medeleffekt varje dag. Till exempel: Om du anvĂ€nder 0 kW mellan 10.00 och 10.30, och sedan 10 kW mellan 10.30 och 11.00 sĂ„ blir den timmens medeleffekt 5 kW.

      Är det den timme pĂ„ dygnet med högst medeleffekt sĂ„ blir det dagens effekttopp.

      ● Den högsta effekttoppen, eller snittet av ett antal av de högsta effekttopparna, pĂ„ en mĂ„nad (det skiljer sig mellan bolag) multipliceras sedan med en förbestĂ€md kostnad och blir din effektavgift.

      De konstaterar i rapporten att systemet med effektavgifter Àr krÄngligt och svÄrt för vanliga elkunder att förstÄ, och att det krÀvs omfattande kommunikationsinsatser om det ska finnas nÄgon chans över huvud taget att uppnÄ det som Àr syftet med avgifterna: att trycka ner effekttopparna i elnÀtet.

      Men Àven dÄ Àr det osÀkert om det kommer att fungera.

      – Tittar man pĂ„ vad vi har lĂ€rt oss av tidigare införande av effektavgifter, bĂ„de i Sverige och i andra lĂ€nder, sĂ„ visar det sig att de i bĂ€sta fall har en vĂ€ldigt, vĂ€ldigt liten effekt. Men mer troligt ingen pĂ„verkan alls pĂ„ abonnenternas beteende, sĂ€ger Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien.

      Att Energimarknadsinspektionen (Ei) trots detta har fortsatt processen med införandet övergÄr hans förstÄnd, fortsÀtter han.

      – Jag kan för mitt liv inte förstĂ„ det. Jag tror inte man har koll pĂ„ forskningsfronten helt enkelt. Det gĂ„r inte att förklara det pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt. Och eftersom de Ă€r en expertmyndighet sĂ„ mĂ„ste de kritiseras för detta.

      Mats Nilsson ser en risk att hela idén om att mÀnniskor ska reagera pÄ elpriset raseras nÀr de plötsligt har ytterligare en prisfaktor som man ska reagera pÄ, som kan sÀga raka motsatsen till vad elpriset sÀger.

      Exempel: ett lÄgt elpris Àr en signal om att det Àr ett bra lÀge att ladda elbilen, tvÀtta, diska och starta bastun. Men effektavgiften signalerar samtidigt att hushÄllet ska passa sig för att anvÀnda för mycket el pÄ en och samma gÄng, för dÄ straffas det med högre effektavgift.

      – Det förstör den grundtanke vi hade nĂ€r vi satte energimarknaden och det riskerar att fĂ„ kunder att bli mer passiva Ă€n de redan Ă€r, sĂ€ger Mats Nilsson.

      Bakgrunden till införandet Àr ett EU-direktiv som sÀger att tariffer ska utformas pÄ ett sÀtt som bidrar till effektivt nyttjande av elnÀten. UtifrÄn detta har Energimarknadsinspektionen tagit fram bestÀmmelser för hur och nÀr de svenska nÀtbolagen ska införa effektavgifterna.

      Men det Àr ingen ursÀkt för Energimarknadsinspektionen, menar Magnus Söderberg.

      – Man kan inte bara göra det man blir tillsagd. Man har en skyldighet att se till att besluten Ă€r effektiva och att de Ă€r grundade i den bĂ€sta kunskap vi har. Och det Ă€r inte det hĂ€r. Bara för att EU sĂ€ger nĂ„gonting sĂ„ Ă€r det inte alltid rĂ€tt.

      Vad hade varit en bÀttre vÀg för att minska effekttoppar?

      – Testa ett mjukare sĂ€tt med informationskampanjer först. Att lita pĂ„ att individen lyssnar och gör vad som Ă€r bra för samhĂ€llet, innan man slĂ„r till med storslĂ€ggan och tvingar alla att införa effektavgifter, sĂ€ger Magnus Söderberg.

      Tanken med avgifterna Àr att den som sprider ut sin elanvÀndning över dygnet och till tider dÄ fÄ andra anvÀnder el ska belönas med lÀgre kostnad. I rapporten konstaterar man att risken, om avgifterna skulle fÄ önskad effekt pÄ hushÄllen, Àr att nÀtbolagen ser minskade intÀkter och dÄ höjer sina andra nÀtavgifter.

      – För nĂ€tbolagen skulle det i ett sĂ„dant lĂ€ge bli ett nollsummespel, men för abonnenterna sĂ„ kommer det minska pĂ„ ett stĂ€lle för att de gör rĂ€tt men öka pĂ„ ett annat, sĂ€ger Magnus Söderberg.

      Energimarknadsinspektionen besvarar DN:s intervjuförfrÄgan med ett mejl. Myndigheten har visst tagit del av befintlig forskning och studier, enligt enhetschefen Pia Nurmi.

      ”Det finns gott om studier som visar pĂ„ en tydlig respons, men ocksĂ„ studier dĂ€r responsen har varit begrĂ€nsad. Spridningen i observerad respons mellan studier Ă€r stor, och en slutsats Ă€r att kundernas respons pĂ„ en prissignal inte enkom beror av priset i sig”, skriver hon.

      Införandet av avgifterna kommer att behöva kombineras med kommunikationsinsatser och andra insatser för att stötta hushÄllens förmÄga att anpassa sig efter effektavgifterna, uppger hon vidare.

      ”Ei arbetar aktivt med alla dessa delar genom regelutveckling, kommunikation och tillsyn”, stĂ„r det i mejlet.

      Fakta.Forskarnas rekommendationer
      Rapporten utgÄr frÄn premissen att avgifterna ska införas, dÀrför har forskarna lÀmnat ett antal rekommendationer trots att de egentligen tycker att avgiften mÄste stoppas. Dessa Àr:

      ElnÀtsföretagen

      1. HĂ„ll effektavgiften enkel och tydlig.

      2. Satsa pÄ kommunikation.

      3. HjÀlp kunderna till smart teknik.

      4. UtvÀrdera löpande.

      Myndigheter och politiker

      1. UtvÀrdera pÄ systemnivÄ och justera reglerna om effekten uteblir.

      2. Skapa incitament för nÀtföretagen att belöna kunder som effektiviserar.

      3. Nationell kommunikationsinsats med vÀgledning till hushÄllen.

      4. Ta hÀnsyn till sÄrbara grupper. OrÀttvisa utfall riskerar att undergrÀva förtroendet.

      5. FrÀmja kompletterande innovationer. Om ny teknik eller andra lösningar visar sig mer effektiva för att kapa topplaster bör inte dagens regelverk hindra införandet. Pröva nya koncept parallellt.

      Fakta.Om rapporten
      Energiforsk Àr ett forskningsbolag som Àgs av branschorganisationerna Energiföretagen Sverige och Energigas Sverige, det statliga affÀrsverket Svenska kraftnÀt, samt gas- och energiföretaget Nordion Energi.

      Bolaget initierar forskning pÄ energiomrÄdet som de och Àgarna anser behövs.

      Rapporten bygger pÄ en genomgÄng av forskningslitteratur samt intervjuer med representanter för tio svenska elnÀtsföretag. Författare Àr Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien, och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola.

      KĂ€lla: Energiforsk

    2. PalpitationSingle489 on

      vad Àr problemet?
      det Àr vÀl bara att skaffa ett jobb, och skola till barnen som tillÄter att man kan anpassa matlagning, klÀdtvÀttning och billaddning runt effekttoppar och elpris?
      skolorna har vÀl öppet sÄ man kan laga frukost klockan 23:30?

    3. Mormegil71 on

      Effektavgifterna Ă€r, som han sĂ€ger, helt meningslösa. Vi kan inte Ă€ndra tiderna vi arbetar pĂ„, och kan inte Ă€ta frukost kl 22 eller laga mat klockan 4 pĂ„ morgonen. NĂ€r inte ens möjligheten finns att Ă€ndra pĂ„ saker som frĂ„n början var meningen med tarifferna blir de frĂ„n början meningslösa, utom i en faktor – att dra in mera pengar.

      De har istÀllet blivit ett sÀtt att fortfarande ha kvar högre kostnader riktade mot konsumenterna, trots att de gör sitt bÀsta för att undvika kostnadstopparna.

    4. Babar7 on

      **Ellevios chockavgift slÄr ut laddstationerna pÄ Orust**

      FrÄn Sveriges laddstationstÀtaste kommun till inga laddare alls. Efter att Ellevio 2025 tredubblade elavgifterna lÀggs snabbladdarna pÄ Orust ner. I december sades fyra av fem abonnemang upp, och den sista laddstationen i HenÄn hÀnger pÄ en skör trÄd.

      – Vi har överklagat den hĂ€r helt galna höjningen, men ingen har lyssnat, konstaterar Lars Carlsson pĂ„ Orust Kretsloppsakademi.

      Lite otippat har lilla Orust pÄ vÀstkusten varit Sverigeledande i anvÀndandet av elbilar och infrastruktur för snabbladdning.

      Det beror pÄ elbilsentusiasterna i föreningen Orust Kretsloppsakademi, som redan 2012 hade en vision om att göra kommunen energineutral genom vindkraft och solenenergi. Med ideellt arbete och insamlade pengar byggdes fem snabbladdstationer pÄ 63 ampere, som gav en effekt pÄ 43 kW vardera.

      – Vi knöt ihop sĂ„ att man kunde köra elbil frĂ„n Oslo till kontinenten via fĂ€rja frĂ„n Göteborg, pĂ„ den tiden dĂ„ man inte hade snabbladdare tillrĂ€ckligt tĂ€tt lĂ€ngs E6, sĂ€ger Lars Carlsson, som varit drivande i föreningen.

      Ekonomin har hela tiden varit ett vÄgspel, intÀkterna kommer huvudsakligen frÄn elbilsladdande turister under sommarmÄnaderna, men underskottet för driften har tÀckts med medel frÄn föreningens mÀssarrangemang och sponsorer.

      – Laddstationerna Ă€r en viktig del av infrastrukturen i kommunen, men kundunderlaget Ă€r inte sĂ„ stort totalt sett.

      Inför sÀsongen 2024 gjorde man en upprustning av stationerna, med betalterminaler och vÀderskydd med solceller. Det sÄg ut som att det ÀndÄ skulle fungera.

      DÄ kom kallduschen: Ellevio införde effekttariffer i början av 2025. Kostnaden tredubblades frÄn 22 000 per Är till 66 000 för varje laddstation. Tre av de fem laddarna hade abonnemang hos Ellevio.

      Lars Carlsson har lagt ner mycket tid pÄ att överklaga beslutet, till myndigheter bÄde i Sverige och i EU, eftersom han menar att prishöjningen Àr orimlig och olaglig. Och han har luslÀst lagen.

      För det första bryter det mot avtalslagen, hĂ€vdar han – man fĂ„r inte höja abonnemangsavgifter med 200 procent, i synnerhet nĂ€r kunden inte kan byta leverantör.

      – Vad vi har kunnat se i rĂ€ttsfall sĂ„ Ă€r det max 12–14 procent som gĂ€ller. Men Energimarknadsinspektionen sĂ€ger att nĂ€r det gĂ€ller avtalslagen sĂ„ fĂ„r vi driva det sjĂ€lva civilrĂ€ttsligt i domstol mot Ellevio. Och det stĂ€mmer vĂ€l, men vi arbetar ideellt med det hĂ€r och har lagt ned sĂ€kert 150 timmar pĂ„ det redan.

      För det andra menar han att elnÀtsbolagen mÄste ta hÀnsyn till den verksamhet som bedrivs nÀr man bestÀmmer tarifferna, de ska vara proportionerliga och icke-diskriminerande mellan kundkategorier. Laddstationerna pÄ Orust krÀver momentant hög effekt, 43 kW, det ligger liksom i sakens natur, men energiÄtgÄngen Àr lÄg, omkring 5 000 kWh per Är eftersom det inte Àr sÄ mÄnga kunder.

      – Det Ă€r inte enbart med vilken toppeffekt man belastar nĂ€tet som Ă€r relevant, utan Ă€ven hur lĂ€nge det pĂ„gĂ„r. En lĂ„g kontinuerlig effekt pĂ„ 10 kW belastar nĂ€tet mer Ă€n en topp pĂ„ 43 kW tre gĂ„nger i mĂ„naden. LĂ„gförbrukande kunder – sĂ„som snabbladdare, bysĂ„g, lokala bagare eller smidesverkstĂ€der – som har kortvarig belastning, betalar oproportionerligt mycket per kWh i elnĂ€tsavgift, medan storkonsumenter gynnas, menar han.

      Ellevios modell tar Àven betalt för trÀngsel i elnÀtet pÄ sommaren, trots att Orust har en stor produktion av solel. Lars Carlsson ifrÄgasÀtter att det skulle finnas nÄgon trÀngsel i nÀtet dÄ. Han har inte heller hittat nÄgon annan elnÀtsÀgare som gör sÄ, alla andra som infört effekttariffer har lÀgre pÄ sommaren och helger.

      För att klara Ellevios avgifter skulle man behöva ta 19 kronor per kWh, men dÄ hade ingen laddat.

      – Vi tar redan 7 kronor, och Ă€r bland de dyraste i landet. Men elbilsĂ€garna uppskattar att vi finns, sĂ€ger Lars Carlsson.

      Ellevios svar har enligt Kretsloppsakademin hittills varit att ”det Ă€r som det Ă€r” med en uppmaning om att anvĂ€nda snabbladdarna pĂ„ natten, nĂ€r effekttariffen Ă€r lĂ€gre.

      Under tiden har Kretsloppsakademin för att inte gÄ i konkurs varit tvungen att sÀga upp abonnemangen hos bÄde Ellevio och VÀstra Orust EnergitjÀnst, och har bara kvar laddstationen i huvudorten HenÄn. Men Àven den hÀnger pÄ en skör trÄd.

      LĂ€s mer:

      Hög elavgift – trots att du laddar bilen nĂ€r elpriset Ă€r lĂ„gt

      Fakta.Effekttariffer
      ● Syftet med effekttariffer, som alla nĂ€tbolag ska ha infört senast i januari 2027, Ă€r att anvĂ€nda elnĂ€ten mer effektivt genom att styra förbrukningen till tidpunkter nĂ€r elanvĂ€ndningen Ă€r lĂ„g, oftast nĂ€tterna.

      ● Avgiften berĂ€knas genom att en eller ett snitt av flera effekttoppar i förbrukningen i mĂ„naden multipliceras med omkring 80 kronor. En topp pĂ„ 15 kW kostar alltsĂ„ omkring 1 200 kronor i mĂ„nadsavgift, oavsett hur mycket el som anvĂ€nts totalt sett. Toppen berĂ€knas som medeleffekten under en klocktimme.

      ● Exempel: en kund som drar 3 kW varje timme dygnet runt en hel mĂ„nad fĂ„r alltsĂ„ lĂ€gre effekttariff Ă€n den som drar 1 kW varje timme, men rĂ„kar ha nĂ„gon effekttopp pĂ„ 5 kW under en timme, trots att belastningen pĂ„ nĂ€tet totalt sett Ă€r tre gĂ„nger sĂ„ hög för den första kunden.

      ● Att effekttoppen rĂ€knas som genomsnittet per hel klocktimme betyder ocksĂ„ att den som drar mycket el under tvĂ„ halvtimmar pĂ„ ömse sidor om det hela klockslaget fĂ„r halverad medeleffekt

      https://www.dn.se/ekonomi/ellevios-chockavgift-slar-ut-laddstationerna-pa-orust/

    5. Patient-Gas-883 on

      Effektavgifter? vindkraftskatten menar ni vĂ€l?… endast p.g.a. man komplicerar nĂ€tet som det krĂ€vs massa pengar för att Ă€ndra och bygga om.

    6. beroore on

      FörsÀkringsbolaget/tillvÀrkare:
      TvÀtta aldrig eller anvÀnd inte diskmaskin utan uppsyn ifall det uppstÄr en lÀcka.

      Regeringen:

    7. MrOaiki on

      Om det rĂ„der effektbrist borde vĂ€l lĂ€mpligtvis lösningen vara att skapa mer effekt och bygga ut överföringskapaciteten för att leverera efterfrĂ„gad effekt över dygnets alla timmar? Det tror jag de absolut flesta utanför Sweddit hĂ„ller med om. ÄndĂ„ har vi under decennium anpassat oss efter miljöpartiets idĂ© om att vi ska [”effektivisera energianvĂ€ndningen” och att elbolag ska syssla med ”elrĂ„dgivning”.](https://www.mp.se/politik/energi/) Jag slĂ„r vad om att svaret pĂ„ nuvarande köttbrist i svenska butiker besvaras med att man ska Ă€ta mindre kött. Nej, jag ska Ă€ta kött precis nĂ€r jag vill och laga det pĂ„ min elektriska spis precis nĂ€r jag vill. Och till den spisen ska det finnas tillrĂ€cklig effekt precis nĂ€r den sĂ€tts ingĂ„ng. Och det ska inte ske genom att skrĂ€mma bort nĂ„gon annan matlagare med höjda effektavgifter som inte har rĂ„d att strunta i dem.

    Leave A Reply