Troppi studi per professioni dove non c’è lavoro. Questo è ciò che scrive Diana Vasiliou, esperta di educazione a Företagarna, in un articolo di dibattito su GP.
Un quarto di tutti i neolaureati guadagna meno a quattro mesi dalla laurea rispetto a quando erano studenti: meno di 13.592 corone svedesi al mese, appena al di sopra del minimo di sussistenza. Allo stesso tempo, circa 100.000 laureati sono disoccupati, scrive Vasiliou.
Il sindacato Saco vuole garantire la previdenza sociale ai neolaureati, ma ciò non risolve il problema sistematico. La cosa ragionevole è invece dimensionare i luoghi di formazione in base alle esigenze del mercato del lavoro, prosegue.
“Nessuno dovrebbe essere costretto a promettere diversi anni di vita e centinaia di migliaia di corone in prestiti studenteschi per un’istruzione che porta sistematicamente alla disoccupazione”.
https://omni.se/for-manga-pluggar-till-yrken-dar-jobb-inte-finns/a/6q3KQO
di Kurtegon
22 commenti
Det som är spännande i sammanhanget är ju också att många jobbs framtid framställs som balans på arbetsmarknaden eller till och med goda framtidsutsikter. Ändå går det inte att få jobb inom det trots examen.
Detta har väl alltid varit fallet?
Som en annan kommentar sagt här så är det i stort sätt omöjligt att planera utbildningsplatser så de är perfekt balanserade med arbetsmarknaden. Och det görs det ändå till den mån som det går redan nu!
Du måste 1. förutse arbetsmarknaden 3-5 år framtiden (omöjligt) och detta är också ännu svårare nu när exakt ingen vet hur AI kommer påverka marknaden, not to mention geopolitisk osäkerhet och mer. Utöver detta finns det också väldigt många aktörer som kommer påverka utkomsten. T.ex. så har näringslivet ett stort incitament att se till så att det överutbildas t.ex. ingenjörer, jurister och ekonomer så att man kan pressa ned lönerna, att ingen fattar att Näringslivet har en agenda förbluffar mig.
Sist så stämmer det inte att utbildningarna som inte har ett jobb i titeln inte leder till jobb. Många jobb i samhället motsvarar inte en utbildning 1:1 och det verkar som att dessa jobb blir vanligare. Kommuner, Regioner och myndigheter äter också upp folk som har en generell samvet examen.
Överlag är detta en självsäkert framhållen åsikt av en person som har nollkoll. Problemet är väl att många tycker det känns logiskt och tänker inte ett steg till. Särskilt farligt är väl att våra politiker kommer äta upp det här 100%.
Jobbmarknaden behöver en reset. Det är finns för många högskolor och för många platser för sakens skull. Det är i realiteten väldigt få yrken som faktiskt kräver en lång högskoleutbildning. En högskoleexamen har i princip ersatt gymnasieexamen. Detta gör att folk kommer ut i arbetslivet sent, men ändå inte har någon yrkeserfarenhet.
Jag lärde mig mer på mitt första jobb under 6 månader än jag gjorde under 3 år på universitetet. Folk behöver komma i arbete, inte plugga mer.
Danmark har gjort något liknande
https://www.tn.se/arbetsmarknad/16155/tn-reder-ut-sa-har-danska-universitet-avskaffat-flumskolan/
https://www.akavia.se/politik-paverkan/sakomraden/utbildning-livslangt-larande/danmark-drar-ner-pa-masterutbildningar/
Typexemplet är arkeologi, 100-150 platser finns varje år på program som i princip bara existerar inom akademin. Finns kanske 1-3 doktorandplatser som kommer ut per år vilket också kräver en master.
Vi har ett frisör gymnasium i stan. 40 elever per kul, de driver också “Stylist” ytligare 40. Finns dessutom de kommunala skolorna som också har dessa linjer, 15-20 elever per kull. Vart ska dessa jobba?! De flesta hamnar inom handeln.
Ja men som vanligt så beskyller man befolkningen. “Vadå finns inga jobb? Det är du som har pluggat fel och för mycket, idiot!”
I så fall hade i princip alla utbildninger inom humaniora försvunnit, vilket verkar orimligt. Själv så pluggade jag historia innan jag valde en mer arbetsförberedande utbildning (juridik) – och jag är väldigt tacksam för att jag fick möjligheten att lära mig mer om ämnet. Varje gång jag besöker ett museum, läser en bok eller bara tittar på en gammal husfasad så kan jag förstå det hela på ett bättre sätt och det är något som jag kommer att glädjas av hela livet. Dessutom så lärde jag mig att analysera samhällsföreteelser och böcker vilket givetvis också är gynnsamt som jurist.
Så rent pengamässigt var det kanske ett misstag (trots att jag inte har några CSN-skulder pga. sommarjobb) men jag har definitivt blivit “rikare” på andra sätt.
Akademiska studier är inte bara till för att skaffa jobb.
Som att idrott inte bara är till för att bli proffs.
Mitt råd är att faktiskt ta någon dag och praoa på yrken du funderar på att plugga till. Så det faktiskt är något du tycker är roligt och intressant på riktigt.
T ex för mig visade sig att historia var bättre som intresse än arbete, eller i alla fall studier, borde följt mitt eget råd…
Inte bara akademiker. Även yh där utbildningarna diktar upp ett marknadsbehov genom snedvriden utfrågning och uppdiktade engagemang från företag. Synd MYH är lika kompetent asom många andra myndigheter.
Bildning är en grej med. Om inte för att stärka demokratin och kritiskt tänkande
Lösningsförslag:
33% Rörmokare
33% Sjukvårdsadministratörer
33% Chefer som ersätter anställda med AI
1% VDar som ersätter chefer med AI
Jag undrar egentligen vad alla dessa “akademiker” tänker om de e så himla smarta som de faktiskt tror att de är.
Själv så har man läst industri och har aldrig haft problem med arbete. Men under livets gång så har man viljat utforska andra möjligheter. Så läst upp på komvux. Men sedan tillbaka till arbete direkt efter. Sedan hoppa på ett ekonomi kurspaket.
Väl där så satt vi vid lunchen och jag frågar en grupp tjejer i klassen vad de skulle bli. Alla då menar jag alla skulle bli mäklare. Så jag frågar dom ( jag är några år äldre dessa) ni har precis lärt er om utbud och efterfrågan hur många mäklare tror ni det behövs egentligen? Kanske man inte skulle frågat för dessa bortskämda ungar så jäkla sura de blev. Blev diskussionen angående vad som behövs i samhället där jag pekar på att mäklare är bara en onödig mellan hand… Och hur det vore bättre att läsa något som faktiskt behövs i samhället.
De frågar vad jag ville bli mitt svar var ska tillbaka till industrin jag bara är här av rent intresse och tidsfördriv.
De gånger jag varit arbetslös har jag inte varit arbetslös speciellt länge (om man bortser under pandemi åren) har jag velat ha ett jobb har jag bara gått till ett industriområde lämnat cv till några företag 2 veckor senare har man fått prov anställning och flera samtal.
Om dessa “smarta akademiker” ens var nödvändiga varför behöver hela systemet skapa helt onödiga arbeten. Jag vet inte hur många idiot jobb just för dessa akademiker men de är skapade för att hålla dessa sysselsatta. Typ mångfalds koordinator, kommunikatörer ( som inte ens ska kommunicera vad de arbetar med), värdegrund strateger, hållbarhets samordnare.
Skulle vi ha ett effektivt och produktivt samhälle så skulle vi nog ha en mycket högre arbetslöshet för akademiker.
En orsak till problemet är ju att vissa utbildningar helt enkelt är billigare för högskolor och universitet att hålla, medan andra som vi kanske behöver mer platser på (som veterinärutbildningen) är dyra och kräver en massa resurser.
Fråga: Är det att folk väljer utbildningar som inte har framtidsutsikter eller att det händer för mycket under tiden som de studerar 2-5 år så när de tar examen är inte arbetsmarknaden densamme som när de valde utbildning?
För det är rätt tufft att byta linje under tidens gång, inte säkert du får tillgodoräkna dig kurser från ena linjen till andra osv.
Det är inte heller vettigt att utbilda sig till nåt som man inte trivs med, bara för att det påstås finnas jobb, företagen lär hellre anställa nån som är intresserad av området
Och många som börjar utbildningar nu kommer komma ut på en arbetsmarknad som är totalt ändrad pga AI. Går sjukt fort nu, många många
Många kommer att ersättas inom en snar framtid (iaf jobb som kräver en dator)
Va? Kan inte alla jobba med dans och poesi?
Vilken värdelös artikel och värdelöst kommentarsfält, vilka utbildningar syftas till? Sluta syfta och börja namnge
Det går inte att få jobb punkt
Svenskt näringsliv och Timbro har drivit den opinionen i flera år. Benjamin Douza beskrev det som att sverige lider av “kompetensinflation”, och att det därför är svårt att få ungdomar att acceptera ~~usla arbeten med horribla arbetsvillkor och komiskt låga löner~~ lågstatusyrken.
Man angriper från borgerligheten det här från olika perspektiv. Allt från att vilja reducera antalet utbildningsplatser till att dra in studiebidraget / göra CSN helt lånbaserat.
Eftersom högern och vänstern nu vill begränsa invandringen, och endast mitten vill ha generös arbetskraftsinvandring, så kommer vi att se mer av den här sortens opinionsbildning. Finns det ingen bred vilja eller koncensus att öka löner och status bland oattraktiva jobb, och om vi samtidigt vill ha låg invandring, så kommer man på olika sätt att hitta sätt att motivera eller tvinga människor som redan finns här att acceptera dåliga jobb.
Det här skall hållas i åtanke även när politikerna pratar om bostadsbrist eller att det föds för få barn.