Share.

    12 commenti

    1. somabokforlag on

      När Doktor24 säger upp sina digitala sjuksköterskor kommer patienterna i stället träffa läkare direkt. Då blir notan per besök för regionerna nästan dubbelt så dyr.

      – Läkarna ska göra vårt jobb. De lurar systemet, säger distriktssjuksköterskan Annette Källman Carlsson.

      Den vita sjukhusskjortan lyses upp i ljuset från datorskärmen. Härifrån hemmakontoret i Nacka har distriktssjuksköterskan Annette Källman Carlsson jobbat för appen Doktor24 sedan starten för mer än fem år sedan.

      Hon är en av två heltidsanställda sjuksköterskor som jobbar med patienter i den digitala vården. Resterande, ett 20-tal, har arbetat på timbasis eller som konsulter. Nu ska alla lämna företaget.

      Beslutet kommer efter att Doktor24, som förra året gjorde en vinst på nära 6,7 miljoner kronor, köpts upp av vårdjätten Doktor.se.

      Fram till i dag har den som sökt vård i appen i första hand fått träffa en sjuksköterska. Ofta räcker det, och patienten behöver inte träffa en läkare hos Doktor24.

      – I omkring hälften av fallen ger jag egenvårdsråd eller uppmanar patienterna att söka vård vid en vårdcentral, säger Annette Källman Carlsson.

      Matilda Lundblad, vd för Doktor24, betonar att det i resten av fallen blir dubbla besök då patienterna träffar både sjuksköterska och läkare.

      – Det är inte resurseffektivt, säger hon.

      Nu kommer sjuksköterskorna ersättas av ett digitalt bedömningsverktyg som ska hänvisa patienter vidare om nödvändigt.

      Men verktyget har kritiserats för att alltid erbjuda läkarkontakt, även vid mildare symtom. Ett test i SVT:s program ”Rapport” visade att även patienter som söker vård för insektsbett eller lättare hosta kan få träffa läkare.

      – Jag hade blivit väldigt orolig om det var tvärtom och verktyget hänvisade till för låg vårdnivå. Men om det överreagerar är det något vi får titta på, säger Matilda Lundblad.

      Verktyget har redan använts nattetid i flera år, och Matilda Lundblad kallar det ett ”beprövat arbetssätt”.

      Sjuksköterskan Sue MacLean lyfter att det digitala frågeformuläret bara är skriftligt.

      – Det är så många av våra bedömningar som kräver att man ser bild på vad det handlar om. Det är jättemycket utslag och hudbesvär, men programmet kan inte analysera det alls.

      I praktiken kommer läkare behöva göra sjuksköterskornas jobb, enligt sjuksköterskorna.

      – De vill att läkarna ska jobba mer för att de ska få mer pengar, säger Annette Källman Carlsson.

      Jani Stjernström, viceordförande för vårdförbundet, har samma teori. Hon menar att sjuksköterskornas särskilda kompetens att bedöma vårdbehov förbises i ekonomiska syften.

      – Det är väldigt tydligt, eftersom ersättningssystemen i regel ger mer när patienterna träffar läkare än sjuksköterskor, säger hon.

      Enligt de gemensamma rekommendationerna från Sveriges kommuner och regioner, SKR, ska regionerna ersätta de digitala vårdplattformarna med 275 kronor per besök hos en sjuksköterska. För läkarkontakt är rekommendationen 500 kronor.

      I slutändan är det skattebetalarna som står för prislappen.

      – Jag undrar om folk förstår att de här onödiga läkarbesöken suger pengar ur vårdcentralerna. Du googlar på hosta och ser ”sök vård här, vi har läkare dygnet runt”. Sen är det våra gemensamma pengar som bekostar det, säger en sjuksköterska på Doktor24, som vill vara anonym.

      Sjuksköterskorna menar att omorganiseringen strider mot principen Leon – lägsta effektiva omhändertagarnivå.

      – Det här är som att vi skulle bemanna 1177 med läkare, säger Sue MacLean.

      Primärläkaren Marina Tuutma, ordförande i Läkarförbundets Digitaliseringsråd, betonar att Sverige har brist på läkare.

      – Om man börjar lägga det som tillhör sjuksköterskors kompetensområde på läkare så kommer företaget behöva anställa fler läkare, som egentligen behövs för att vårda sjukare patienter. Då prioriterar man inte längre de mest sjuka. Det är ineffektivt, men också oetiskt, säger Marina Tuutma.

      Läkarförbundet framför att Marina Tuutmas åsikter är hennes egna, och att de inte har någon officiell hållning gällande hur många sjuksköterskor Doktor24 har.

      Vd Matilda Lundblad säger att hon blev förvånad över kritiken om att omorganiseringen handlar om att Doktor24 vill tjäna mer pengar.

      – Om man märker att en väldigt stor andel patienter väljer att träffa läkare får vi titta på det. Digital vård är här för att stanna och patienterna är intelligenta. Ofta förstår de själva om de behöver träffa en läkare eller inte, säger hon.

      Nu pågår förhandlingar mellan företaget och vårdförbundet, som representerar de varslade sjuksköterskorna.

      Annette Källman Carlsson har några år kvar till pensionen, och tänker inte packa ihop hemmakontoret än.

      – Det finns andra jobb att söka. Det är inte det som är problemet, utan att man slösar resurser på det här sättet.

    2. Så jävla grymt med privatisering, det garanterar att våra resurser används på ett mer effektivt sett /s

    3. Raket0st on

      Kul med en VD för ett vårdföretag som inte förstår triageringsfunktionen som sjuksköterskor fyller. Målet med triagering är ju att läkare endast ska behöva träffa de patienter som behöver träffa läkare, medan de som har lägre vårdbehov kan behandlas av lägre avlönad vårdpersonal. För läkare är en bristvara i Sverige och, lite raljant, är varje doktor som sitter och tittar på insektsbett på Doktor24 en läkare som inte träffar en patient med större vårdbehov på en vårdcentral.

    4. Efter ett tag så kommer dom komma ut att det inte är hållbart och då använda sig av AI sjuksköterskor 

    5. Tiana_frogprincess on

      Jag tycker inte dessa appar ska få några pengar alls. Låt det bli en helt privat lösning istället.

    6. Database-Error on

      “patienterna är intelligenta.” Nej det är de inte

    7. CrazyDiamondQueen on

      > I omkring hälften av fallen ger jag egenvårdsråd eller uppmanar patienterna att söka vård vid en vårdcentral, säger Annette Källman Carlsson.

      Är detta verkligen så vanligt? Alla gånger jag ringt 1177 har jag blivit uppmanad att uppsöka akuten och alla gånger jag ringt vårdcentralen så har jag fått akuttid. Men jag ringer ju inte förrän jag provat egenvård. Ringer folk verkligen sjukvården för minsta lilla och utan att felsöka själva?

      Uppenbarligen finns ju behovet och det är ju då också sjukt korkat att göra som de gör, jag är mest nyfiken på varför behovet finns? Hypokondriker?

    8. Jag är faktiskt lite nyfiken på hur många samtal som inte går vidare till läkare. Om den större andelen i alla fall skickas till läkare så behövs inte triagering på den nivån.

      Någon som vet?

    9. Infamous_Tomato_8705 on

      Jag är tvådelad här. Jag tycker att media förenklar detta. Jag tycker även att man ska vara försiktiga med att ta in sjuksköterskor som enda motpol när de har ett egenintresse att behålla arbetsuppgifter för att undvika att bli utsatta för ökad konkurrens.

      Sjuksköterskor har tagit på sig allt fler administrativa uppdrag, chefsuppdrag och läkaruppgifter vilket föga förvånande har skapat en enorm brist på sjuksköterskor. Vi kan också se att deras löner har haft en kraftigt positiv utveckling, endast chefslönerna i regionerna har ökat i snabbare takt och som sagt, många av cheferna inom regionerna är sjuksköterskor.

      Det är betydligt lättare för en läkare att lära sig att triagera än för en läkare att lära sig sårvård, byta katetrar, utföra spirometrier och dylikt som sker på på distrikssköterskemottagningen. Dessutom upplever jag att det har varit ett tydligt motstånd från sköterskor när läkare vill lära sig avancerade sköterskeuppgifter, ex. sätta PICC-line. Även från Läkarförbundet har det varit motstånd när det i alla fall kommer till underläkare som utför sköterskeuppgifter.

      Jag känner idag till flera vårdcentraler där läkarna har telefontid och sköter delar av triagearbetet och tycker detta fungerar bra och är ett sätt som de vill fortsätta att arbeta på. De får makt över sitt schema, slipper dåliga bokningar eller i annars har sig själva att skylla. De kan också planera inför besöken på ett sätt sköterskor inte kan själva, exempelvis beställa prover inför besöket eller att patienten fyller i relevanta formulerar eller samlar annan information. En betydande andel av besvär kan också lösas tillräckligt väl över telefon. Man kan då även förenkla dokumentationen och många gånger slippa dubbeldokumentation där både sköterska och läkare behöver skriva anteckning.

      Problemet här är i mina ögon alltså inte att läkare sitter i telefon, problemet är istället hur arbete registreras och kompenseras. Registrering av diagnoser och typ av kontakt är i grund och botten ett dåligt system, även när man försöker kompensera för sjukdomsbörda bland de listade.

      Systemet är relativt lätt att manipulera och för samma diagnos och registrerad kontakt kan arbetet motsvara allt mellan ett några minuter och ett recept på alvedon och kanske hänvisning till sjukgymnast eller 30 minuters samtal med gedigen anamnes, planerad provtagning, sjukintyg och senare remiss för vidare utredning allt inom ramen av samma kontakt. Ersättningen blir den samma. Det låter löjligt, men även i regionerna är det siffror och pengar som väger tungt. Spelar mindre roll om lata kollegan levererar många snabba lösningar som skiter sig sen, istället för långsammare bra lösningar som håller. Kollegan drar in pengar i ett sjukt system där alla besök på vårdcentralen innebär mindre pengar för andra verksamheter, inklusive videoläkare, och vice versa.

    10. somerandomredddit on

      Finns det något sätt att nå svenska läkare gratis från utlandet via nätet?

    11. ourhertz on

      Vissa vårdcentraler är oerhört dåliga. Känns som ett skämt ärligt talat. Farligt och onödigt.

      De kan gärna gå back och slås ut av bättre vårdcentraler och digital vård. Men sen kanske folk också behöver lära sig lite egenvård. Mer folkbildning där. Vilket faktiskt borde ingå i den aktuella krisberedskapen *också* utöver andra insatser.

    Leave A Reply