Le informazioni sugli studenti delle scuole indipendenti sono considerate segreti commerciali

Börsnoterade skolföretag behöver använda sekretess eftersom information om till exempel elever kan vara affärshemligheter, hävdar Svenskt näringsliv.

Det framkommer i deras remissvar, som bemöts av utbildningsminister Johan Pehrson (L).

– Behovet av insyn väger tyngre, säger han.

Skolkoncernen Academedia vill inte att offentlighetsprincipen införs i friskolorna. Det vill inte heller Svenskt näringsliv, Företagarna eller branschorganisationen Almega utbildning, visar de remissvar som de skickat in apropå regeringens utredning om ökad insyn i friskolorna.

De tillstyrker en ny så kallad insynslag, där det ska finnas en tydlig lista över de handlingar som friskolor i så fall skulle vara skyldiga att lämna ut.

Friskolor ”består inte av folkvalda representanter som ska kunna granskas med offentlighetsprincipen”, skriver till exempel Academedia i sitt remissvar.

Offentlighetsprincipen garanterar insyn i den offentliga makten, och friskolor finansieras visserligen med offentliga medel, men de är styrda av ”privata rättssubjekt” och ska därför inte kunna granskas på samma sätt, argumenterar Svenskt näringsliv.

Liberalerna driver linjen att offentlighetsprincipen ska införas. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) menar att friskolor finansieras med offentliga medel och att all skolverksamhet handlar om att ge barn den utbildning som de har rätt till för att bli fungerande samhällsmedborgare.

– Därför är det viktigt att insynen inte är sämre om de går på en friskola, säger Johan Pehrson.

Svenskt näringsliv menar att det finns oklarheter även med en insynslag som därför behöver utredas ytterligare, särskilt för de skolföretag som är börsnoterade.

De behöver använda sekretess eftersom de verkar på en konkurrensutsatt marknad där uppgifter om elever kan behöva vara affärshemligheter, enligt Svenskt näringsliv.

– Jag förstår resonemanget, men företagens behov av sekretess väger mycket lättare än principen att det måste finnas insyn, inte minst som friskolor inte har någon annan finansiering än genom allmänna medel som skatter, säger Johan Pehrson.

Academedia hävdar att det skulle vara inkonsekvent att införa offentlighetsprincipen i friskolor, eftersom en stor del av andra privata skattefinansierade välfärdsverksamheter inte omfattas.

Svenskt näringsliv är inne på samma linje, men tillägger att det i så fall skulle vara ”en utveckling som framstår som orimlig”.

Är det inkonsekvent med en skärpt insyn bara inom skolområdet?

– I det här sammanhanget diskuterar jag bara skolan som jag menar har en särställning. Vilken insyn man ska ha i annan verksamhet är utanför mitt ansvarsområde, det får man ta med någon annan minister, säger Johan Pehrson.

Academedia är ett av Europas största utbildningsföretag som förra året gjorde en vinst på 632 miljoner kronor efter skatt. I sitt remissvar skriver Academedia att både en offentlighetsprincip och en insynslag skulle medföra en stor ekonomisk belastning, vilket gör att de måste få ”full kostnadstäckning” om de ska behöva lämna ut mer information än de gör i dag.

Utredningens räkneexempel, med en schablonersättning med upp till fyra procent av den totala budgeten, är för lågt satt, menar koncernen.

– Jag förstår att man tycker att offentlighetsprincipen är obekväm och att den kan rendera kostnader. Men behovet av insyn väger tyngre än sådana eventuella besvär, säger Johan Pehrson.

En utvidgad offentlighetsprincip riskerar också att leda till färre privata förskolor och skolor vilket skulle minska mångfalden, menar Academedia.

– Vi inser att det blir svårare än i dag att rent kommersiellt driva friskolor med de regleringar vi nu utreder. Men det är likväl regler som de företag som vill driva skola i Sverige måste förhålla sig till och följa, säger Johan Pehrson.

Skolverket och Idéburna skolors riksförbund förespråkar en offentlighetsprincip med lättnad för mindre friskolor, till exempel när det kommer till hur snabbt handlingarna måste lämnas ut.

En parallell rättsstruktur, där en insynslag skulle gälla för friskolor och offentlighetsprincipen för kommunala skolor, riskerar att undergräva förtroendet för hela det svenska skolsystemet, menar Idéburna skolors riksförbund.

Nu närmast ska utbildningsdepartementet gå igenom remissvaren och sedan förhandla fram ett lagförslag tillsammans med de andra Tidöpartierna.

– De andra partierna har varit lite försiktiga. Men vi märker att det finns ett växande stöd för en tydlig reglering och en uppstramning av friskolesystemet, som inte blev som man tänkt sig, säger Johan Pehrson.

Alltid spännande att sitta på EHT på högstadieskolor i början av varje termin (är skolpsykolog) när man pratar om de nya årskurs 7or som man tagit emot. Ibland elever med uppenbara svårigheter, som inte alls är åldersadekvata, men dyker upp från friskolor med fullständiga betyg från årskurs 6. Vissa skolor (framförall koncernerna) är inte alls samarbetsvilliga när det kommer till överlämningar.

Jag förstår inte hur vi kan låta friskolor fortsätta härja runt i Sverige.
Helst ska de bort. Men om det inte fungerar så ska de ha jävla snålt med vinst.
Vill någon ha skräpet kvar? Förutom aktieägarna förstås.