Anders Svensson: È così che il vin brulè si è trasformato in vin brulè

**Så förvandlades det glödgade vinet till glögg**

Det första kända bruket av ordet ”glögg” är från 1828. Ordet kommer från det glödgade vinet – men från början var ordet inte lika förknippat med julen som i dag, skriver Språktidningens Anders Svensson.

Förmodligen är det första advent som gör att flera läsare frågar om ordet glögg. En undrar hur det är bildat. En annan funderar på hur det används i närbesläktade språk. Och några tycker att det är underligt i största allmänhet.

Det första kända bruket av glögg finns i ett verk av Carl Fredric Dahlgren från 1828: ”Brinner det sedan, en glögg blir allt samman. Soln, en citron, med sitt gyllene bloss / Ryckes från lysande stjernfästet loss. / Bröder, pokalerna fyllom med gamman! / Skål för hvar drufva, som blöder för oss!”

Ordet verkar ha etablerat sig snabbt. Linköpingsbladet skrev till exempel 1832 om hur någon längtade efter en ”ägta stark glögg till aptitsup” och Aftonbladet berättade 1836 om ”såkallad glögg” – och just så kallad används än i dag ofta i medierna för att signalera att läsaren kommer att stöta på ett ord som den kanske inte är bekant med.

Ordet glögg är gemensamt för nordiska språk
Men rötterna är djupare än så. Glögg är bildat till glödga, ”hetta upp (metall) till glödande tillstånd”. Under 1800-talet förekom också stavningen glödg som underströk ursprunget. Glögg är alltså ett slags kortform av glödgat vin. Redan 1609 skrev Magnus Olai Asteropherus i ”En lwstigh comœdia vid nampn Tisbe” om en ”kanna glödgat wyn”.

Glödga – med den fornsvenska formen glödhgha – återfinns i Heliga Birgittas uppenbarelser från sent 1400-tal och går tillbaka på glödhoger, ”glödande”, som i sin tur kan spåras till glöd – i fornsvenskan glöþ – som enligt Svensk ordbok är belagt sedan 1287.

Ordet glögg är gemensamt för nordiska språk. Det stavas gløgg i norskan, danskan och färöiskan men glögg i isländskan. Det har lånats in i finskan som glögi men där finns också hehkuviini som ordagrant kan översättas till ”glödvin”.

Inledningsvis verkar drycken inte ha varit lika starkt kopplad till julfirandet
Glöd är även gemensamt för den germanska språkfamiljen. I engelskan heter det numera i regel glow men gleed förekommer alltjämt i dialekter. I nederländskan finns gloed, i limburgiskan glood och i tyskan Glühen. Och i tyskan används dessutom Glühwein – alltså ”glödgat vin” – i betydelsen ”glögg”.

I dag förknippas drycken med julen. Under senhösten och fram till nyår ökar alltid bruket av ordet glögg i medierna. Men inledningsvis verkar drycken inte ha varit lika starkt kopplad till julfirandet. Det dröjer dock inte länge innan den blir tradition. På första advent är det säkert åtskilliga som ställer sig ungefär samma fråga som Calmarposten gjorde 1845: ”Hwar får man sig en fetare julskinka och en bättre glögg än der?”