La verità: l’inverno svedese sta scomparendo?
https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-haller-den-svenska-vintern-pa-att-forsvinna/
di DieCO2
La verità: l’inverno svedese sta scomparendo?
https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-haller-den-svenska-vintern-pa-att-forsvinna/
di DieCO2
5 commenti
**Senare vinter, tidigare vår. Är det bara en känsla – eller har vintern krympt?**
**DN:s Kristoffer Örstadius fortsätter att undersöka viktiga samhällsfrågor i Fakta i frågan.**
Den där känslan, när världen kläs i vitt och kylan biter i kinderna, är för många synonymt med vintern.
Hur vi definierar årstiderna beror på syftet och vem du frågar. Den kanske enklaste indelningen av vintern utgår från kalendern – helt enkelt månaderna december, januari och februari. Vinterdefinitionen kan också bygga på mer synliga tecken, som den tid på året när marken är snötäckt.
Meteorologer brukar definiera årstider utifrån dygnsmedeltemperaturen. Det är vinter när medeltemperaturen *varaktigt* är noll grader eller lägre.
# Fakta.Vintern enligt SMHI
**• Enligt SMHI:s definition** är det vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under noll grader.
**• Men hur avgör man ”varaktigt”?** Meteorologer brukar använda historiska data för en längre tidsperiod, oftast 30 år, och beräkna medeltemperaturen dag för dag över hela tidsperioden. Om vi ritar en sådan graf blir resultatet en mjuk, böljande kurva som påminner om en sinuskurva – där temperaturerna stiger och sjunker regelbundet med årstiderna. När temperaturen på denna kurva för första gången faller till noll grader eller lägre, anses vintern ha börjat. Det är enligt denna metod som SMHI beräknar vinterns genomsnittliga ankomst. Vintern slutar när temperaturen stiger över 0 grader. Gränsen för höst respektive vår går vid 0 grader, gränsen för sommar går vid 10 grader.
**• I sin kommunikation till** allmänheten och medier använder SMHI ibland en förenklad definition för att beskriva vinterns ankomst. Här gäller att temperaturen måste hålla sig under noll grader i minst fem dagar i följd. Vintern påbörjas på den första av dessa dagar. Denna metod får ofta kritik. [SMHI själva menar att](https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider/arstider-1.1082) det vetenskapliga värdet av detta tillvägagångssätt är begränsat. Metoden anses inte ge någon robust bild av klimatets långsiktiga mönster.
Visa mindre
Antalet vinterdagar enligt denna definition har minskat i hela Sverige förutom i delar av Norrlands inland. Följande grafer visar genomsnittligt antal vinterdagar under två 30-årsperioder: 1961–1990 respektive 1991–2020:
Jag _upplever_ (så det här är ingen fakta nu, utan en upplevelse baserat på minnen som kan vara falska för vi minns dåligt) att vintern har kommit senare men också varat till senare, att vi oftare har snö i maj och att sommarvärmen inte tycks sätta in förrän i augusti och juni-juli känns mer som vår.
Särskilt senaste 10 åren med några undantag som värmeböljan när vi hade 35, och nån vinter när det var snö från oktober till april utan större uppehåll.
Men överlag upplever jag här i mellansverige att snön inte får ligga kvar, den smälter bort fort, det är mindre snö, färre gigantiska plogdrivor.
Och såklart att fjollorna i Stockholm får panikattacker om det kommer 2mm och kallar det för kaos.
😉
Jo så är det. Kändes inte som det var vår i våras riktigt för det blev så varmt så fort
hade detta varit facebook hade 20 pers vid namn göran eller per-åke kommenterat med gråtskratt-smiley. när man sedan klickat sig in på deras profil av nyfikenhet, hade man mötts av bilder på ett glas öl och texten “det är helg, mina vänner” och diverse länkar om “vänstern”.
Jag jobbar med beräkningar och använder frekvent smhi:s 30 års data när det gäller temperaturer. När den nya serien kom (1990-2020 ca, den tidigare var 60-90) och jag satte ihop det till tabeller för olika städer var det tydligt att perioder under 0-grader var borta från flera städer i södra Sverige.
Stämmer även med min anekdotiska erfarenhet, vintrarna har blivit mindre vita.