Molti si uniscono alla Chiesa: la fede attrae la generazione Z
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-gar-med-i-kyrkan-gudstro-lockar-generation-z
di Expensive_Tap7427
Molti si uniscono alla Chiesa: la fede attrae la generazione Z
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-gar-med-i-kyrkan-gudstro-lockar-generation-z
di Expensive_Tap7427
31 commenti
Tragisk utveckling.
Bisarrt
Aja, ska man rebella emot sina föräldrar på något sätt är väl att gå med i kyrkan i Sverige ändå inte det värsta alternativet (så länge det fortfarande är progressivt).
Tyder på att källkritiks utbildningen inte funkar som den ska.
Är inte troende men ingår utan tvekan i kategorin som börjat gå till kyrkan oftare på senare tid. Har blivit lite av en rutin de dagar jag behöver lugn och reflektion.
Givetvis kan man göra det på andra platser med, men har alltid gillat kyrkors atmosfär. Sen hjälper det väl att de kyrkor som varit i min omgivning alltid varit otroligt progressiva när det gäller synen på människor och allas lika värde.
Post truth fungerar som förväntat.
Svenska kyrkan är en ganska trevlig organisation. Jag önskar bara att de kunde släppa gamla bibeln och kanske komma ut med en ny bok med saker som de faktiskt står för. Det blir så förvirrande annars.
Många tror på Jesus, andra tror på Allah..
Eller Knugen, Silvia och jaaaaa!
Folk söker väl naturligt syfte och gemenskap där den erbjuds om det inte erbjuds någon annanstans?
Hade varit intressant att höra från någon av dem om varför osv.
Fan va alla gnäller på ”tragisk utveckling” som om religon kommer ta över samhället. Det går ju fortfarande ur tredubbla så många jämfört med vad som går med varje år
Fyfan. Oroande.
>Jämfört med generation Baby boomers, som är födda på 40- till 60-talet
Vad är det här? Sverige hade väl inte någon särskild baby boom efter andra världskriget eller?
Och vad är grejen med filmklippet, den enda unga personen säger ju uttryckligen att han inte vill ha något med gud att göra?
Svenska kyrkan är väldigt fin organisation, jag är ateist sedan ung ålder men vuxit runt bland kyrkan och har bara gott att säga. Kul att den hålls vid liv.
Kyrkan har i flera tusen år fyllt en viktig funktion som mötesplats för människor från alla samhällsskikt. Även om fler och fler väljer att lämna kyrkan har behovet av gemenskap inte försvunnit. Samtidigt har kyrkan inte ersatts av något annat, vilket gör det förståeligt att många söker sig tillbaka till den trygghet den erbjuder.
Det jag däremot har svårt att förstå är hur människor som återvänder till kyrkan ibland verkar lägga sin moral och sina värderingar åt sidan, eller kanske inte ens är medvetna om vad religionen egentligen står för och vad man med det väljer att stödja.
Är väl amerikaniseringen igen. Här i Sverige behöver vi inte religion för att ta oss till himmelen, för helvete!
Jag är iofs något äldre än gen z och inte troende, men man måste ändå ge Svenska kyrkan att dom faktiskt gör väldigt mycket bra för marginaliserade människor i Sverige. Dom fyller funktioner som staten och föreningar haft tidigare.. bra eller dåligt.. ja.. jag vet inte men ingen annan gör det! Var en ögonöppnare hur stor deras verksamhet var när man själv fick barn.
Har en allmänt dåligt känsla kring den här utvecklingen.
Whatever floats your boat, som de säger på andra sidan pölen. Gick själv ur kyrkan för längesedan.
Vad är grejen med alla rabiata ateister här i kommentarerna som tar varje chans dom får att klanka ner på folk som tror?
Fan låt folk tro på vad dom vill, Leksands IF har inte vunnit guld på 50 år, men ändå finns det gott om folk som tror och hoppas på att i år är året.
Är medlem men går inte aktivt i kyrkan besöker som högst vid högtider. Har ekonomin att vara med så kostnaden det kostar att vara med är inget jag går å tänker på. Hade jag varit fattigare hade jag antagligen inte haft ekonomi att vara medlem så då hade jag troligtvis gått ur.
Vilka totala nollor, när vi äntligen blivit av med religösa psykfall som Sievert Öholm i offentligheten så kryper dom upp som små råttor i nästa generation.
Om jag inte minns fel är den kategori som ökar unga med utländskt påbrå.
Sista meningen säger “Jämfört med generation Baby boomers, som är födda på 40- till 60-talet, går 34 procent fler av dagens unga till kyrkan, moskén eller synagogan, enligt undersökningen” vilket presenteras som “kyrkan” eller “svenska kyrkan”. Skulle gissa på att gruppen som inte ökar av dom tre är just kyrkan…
Bra. Deus Vult!
Lite skum generation ibland? Fler religösa och fler högervridna?
Personligen gillar jag svenska kyrkan som organisation dock.
Jag är själv kristen och aktiv i SvK. Ibland är det så himla konstigt hur mycket folk verkar söka andlighet, söka Gud, försöka hitta sammanhang men ändå inte vill söka sig till kyrkan.
Exempel: “Jag tror inte på Gud men ibland när jag går i naturen tror jag att allt hör samman och att en stor kraft sett till att vår värld är som den är” (OK, tänker jag, det låter som du tror på Gud men whatever) känns som en klassiker. “Ibland när jag är ledsen brukar jag berätta för vem än som kan lyssna om mina problem” (låter som att du ber en bön men självklart kan du kalla det för något annat). “Vet du, ibland tror jag nästan att jag skulle kunna tro på Gud men jag tror inte på det där att jorden skapades på 7 dagar” (Nä, gör inte jag heller och det gjorde inte heller många av de som blev kristna i de första åren efter Jesus heller, det är typ något som blivit en stor grej som ett svar på modernitet och rädsla kring vetenskap men historiskt sett har de flesta kristna sett skapelseberättelsen främst som en metafor och inte som en exakt berättelse). “Jag tror inte på Gud, jag tror på nånting” (OK, detta är faktiskt en helt OK position inom kristendomen, en sorts apofatisk gudsbild så det är bara att komma till kyrkan om du har lust) “Jag tycker Jesus verkar vara en OK snubbe men jag tror inte han var Gud” (OK, mer problematiskt att kalla sig kristen då men det finns folk som gör det ändå. Däremot så är det en OK startpunkt och kanske skulle du ändå trivas i kristna sammanhang). “Jag gillar musiken i kyrkan och känner ett sorts lugn när jag går dit men jag tror inte att jag tror på Gud” (Kom och häng med oss, kanske kommer resten, kanske inte, det är OK att bara komma för musiken också).
Ibland känns det som jag liksom ska ta hand om folks “bikt” av hur de ändå har ett andligt behov men också någon sorts behov att låtsas inte tro på Gud. Man behöver absolut inte vara någon fundamentalist och vill man bejaka sin tro kommer den utvecklas i någon riktning, jag har bokstavligen aldrig mött någon som genuint beslutat bejaka sina andliga tankar och behov som inte utvecklats av det. Ibland tar utvecklingen inte en till just min kyrka, min religion eller ens till en mer organiserad tro men någon form av svar brukar man få och en bättre förståelse för sig själv och vad just man själv behöver.
Min poäng, om man känner något andligt behov så var inte rädd för detta. Lita på att detta inte behöver vara något fel eller livskris osv och att man ofta kan gå lite på magkänslan. Gå till en plats, kyrka, annan religiös organisation och kolla. Ibland blir det fel, ibland rätt men något spännande brukar hända.
Härligt! Tycker man att detta är dåligt så är det dags att ta sig ut ur bubblan.
Kära Eric tycker tydligen att en konstant ökande siffra i mental ohälsa är en positiv utveckling. Eller att involvera barn i rent olämpliga aktiviteter. Eller det eviga domedagssnacket. Eller medias konstanta missvisande i sin jakt på pengar.
Men unga som söker mening och ro är en dålig utveckling. Folk ska fortsätta på spåret hans generation satt upp
Förvinner fler och fler ”tredje platser”, förstår då att folk vill ha någonstans att gå och umgås.
När fan ska vi göra om dom här kyrkorna till utedass och börja fira vår frihet från religion och ändå ta hand om folk som har det svårt.
Kanske statistiken är missvisande och beror på förändrad demografi snarare än förändringar hos svenska genz?
Exempelvis dräller det av svarta människor utanför min lokala kyrka varje söndag, vilket är ett nytt fenomen senaste ~5 åren. därav min misstanke.
sjukt att okunskapen och folk med en låtsaskompis i himlen ökar
Det verkar vara en del av den mänskliga arten, att vilja tro på något. Eller så handlar det om en slags samhörighet som kanske blivit lite hipp bland dagens ungdomar.
Jag växte upp på 80- och 90-talen och den enda troende personen jag kände till var min mormor. Det finns inget rogivande för mig att vistas i en kyrka, blir snarare en aning rastlös. Det finns inget som lockar med Jesus heller.
Det som är rogivande är att vandra och vara i skogen. Är helt enig med [https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-mar-du-bra-av-att-vara-i-skogen](https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-mar-du-bra-av-att-vara-i-skogen)
> Skogen har läkande effekter på människors fysiska och psykiska hälsa, visar forskning. Dessutom kan skogen fylla en andlig funktion för de som inte är religiösa.
Man känner hur interna batterier långsamt laddas upp.