"Off Grid-Johanna vive senza elettricità e acqua corrente"
Recentemente leggi un articolo da SVT https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/off-grid-johanna-lever-utan-el-och-runnande-vatten A proposito di Johanna Karlsson di Hälsingland che ha scelto di vivere completamente fuori griglia, senza elettricità e acqua corrente, per essere libero di fare ciò che vuole invece di ciò che deve. Ma l’unica cosa che percepisco è che deve combattere ancora di più per far fronte alla vita di tutti i giorni.
Questo mi fa pensare: perché scegli di rinunciare ai tuoi servizi e rendere la vita di tutti i giorni più complicata? Johanna non sembra avere un lavoro o un figlio. Cosa vive? L’aiuto che riceve dagli amici?
Ho la cosa sul vivere facilmente e rispettoso dell’ambiente, ma sembra ancora una vita senza elettricità e acqua rende la vita di tutti i giorni piuttosto complicata.
Cosa ne pensi di questo modo di vivere? Ti piacerebbe fare lo stesso? O è possibile solo per le persone che non hanno responsabilità familiare o requisiti finanziari?
Varför väljer man att ge upp sina bekvämligheter och kämpa för att klara vardagen?
byu/Glum-Fly8273 insweden
di Glum-Fly8273
20 commenti
Tycker ändå hon verkar ha en vettig inställning och håller med henne i sista citatet, “fler borde leva efter sin egen övertygelse”
“– Det är jättesvårt och tar tid, att avvänja sig. Jag var en kläd-junkey förr. Nu köper jag knappt second hand längre. Man måste ha en övertygelse. Jag kan vara ganska radikal, för saker jag tror på. Och tycker att fler borde leva efter sin egen övertygelse, säger Johanna Karlsson.”
Låter som en fridfull tillvaro så länge man inte är lastgammal.
Jag skulle aldrig klara mig utan el då jag älskar slow cookers och en av mina huvudnöjen är min dator. Men jag kan ändå förstå henne och känslan av att vilja ha frihet. Flyttade själv från en storstad till mitt ut i ingenstenstans och gick i pension för att vara friare. Hennes behov av att vara fri är bara ännu större än mitt. Har familj och barn.
Jag skulle inte göra samma sak men jag kan ändå förstå tankegången bakom. Bekvämlighet är bekvämt så att säga, men för mycket bekvämlighet kan leda till lättja och jag tror att det kan påverka en mentalt i negativ riktning. Exempelvis, självmord är mer förekommande i utvecklade länder än i utvecklingsländer. Vad beror det på?
Min hypotes är att kampen för att klara vardagen under svåra omständigheter leder till mening och mindre tid för grubbel. Medan en vardag som är ganska slentrianmässig och trygg kan leda till känsla av brist på mening. Kan leda, inte för alla, men för en del. Ett mått av otrygghet kan göra livet mer riskabelt, utmanande, men också mer tillfredställande. Jämför med dataspel, du spelar på en högre svårighetsgrad om den lätta nivån är för tråkig.
Tänk på alla människor som utsätter sig för risk “i onödan”. Bestiga berg osv. Det kan ses som en slags snabb/extrem version av utmanande liv, medan att leva utan rinnande vatten är utmanande i “slow mode”.
För de flesta människor kanske vardagen, med familj osv räcker för att ge mening. Men vissa vill ha något annat.
“ge upp bekvämligheter” är väll rätt subjektivt, jag skulle inte kalla netflix, snabbmat, dyra räkningar, 9-4 på kontoret, stadsbuller, trängas på kollketivtrafiken och dyra matvaror som någon bekvämlighet – låter mer som att leva för att jobba
Då kan man likväl lägga sin arbetstid på självförsörjning, men vi är alla olika i våra prioriteringar tbh
För mig skulle nog ensamheten vara det svåraste.
Det handlar om att byta tid mot pengar.
För länge sedan körde jag några grundläggande datakurser.
När jag skulle förklara hur ett kalkylark fungerar körde jag ett exempel på hur snabbt det går att cykla jämfört med att köra bil.
På ett plan är naturligtvis bilen mycket snabbare. Men en bil kostar mer än en cykel. Medans du jobbar för att tjäna pengar till bilen eller till cykeln så är din hastighet 0 km/h. (Antar att du inte är någon form av chaufför eller bud.)
Jag använde officiella uppgifter från SCB och Konsumentverkets, bland annat. Uppgifter om lön, skatt, avdrag, värdeminskning och så vidare. Även typiska uppgifter från deltagarna.
Resultatet blev att en cykel var mycket snabbare än en ny, fin bil. Ungefär lika snabb som en billig skruttbil.
Den riktigt stora skillnaden var i fritid. Men, naturligtvis också, hur och var man kunde bo.
Sedan fick deltagarna i läxa att göra om kalkylen men också ta med en person som använde mycket offentliga färdmedel. Men kanske också cyklade, åkte taxi och hyrde en bil ibland.
Hon duschar och tvättar hos vänner. Dvs, en del av hennes livsstil kräver att andra har dusch och tvättmaskin. Skulle såklart bli mycket svårare utan det. Sen så laddar ju hon sin mobil med solceller…
Det är skillnad på att leva som en hermit utan större utgifter och känna sig fri att göra vad man vill, som att leva i rikedom med tillräckligt av tillgångar för att känna sig fri att göra vad man vill.
Troligtvis för att komma från något.
Ja, att vara människa betyder att man aldrig kan vara helt fri, vi kommer alltid att vara slavar till våra behov
Nätack, jag vill inte bli Amish.
Jag vill ha el och jag vill ha bekvämlighet.
De bästa uppfinningarna i modern tid var tvättmaskin och diskmaskin.
Rinnande vatten fanns redan på romartiden, så jag vill nog åtminstone ha den bekvämligheten också.
Det handlar helt enkelt om att hon landar längre mot frihet på frihet-bekvämlighetsskalan än de flesta av oss liksom.
Alla ligger ju någonstans, och kanske funderar eller fantiserar om att röra sig lite på skalan. Jag har ett stressigt jobb med mycket ansvar och funderar ibland på att gå tillbaka till något simplare där man inte behöver tänka på jobbet eller stressa så mycket liksom, men mindre pengar är ju ett problem för min och min familjs bekvämlighet. Andra kanske fantiserar om att gå ner till att jobba fyra dagar i veckan. En del funderar eller fantiserar förstås åt andra hållet, typ: “Om jag skaffar ett extrajobb eller jobbar fler timmar så kan jag ha råd med större lägenhet eller större TV eller lyxigare hotell på semestern” eller så.
Bästa livet, inget blir jobbigt efter några är av att klyva ved och bära vatten. Syftet finns hela tiden där med belöningen av en högre grad av kreativitet och livsvilja. Små saker ger stor uppskattning.
Alla behöver en hobby
När jag läste titeln trodde jag tråden skulle handla om varför man skaffar barn.
Inte i närheten av så här extremt, men jag bodde ett år i en stuga i skogen. Hade vatten till köket på sommarhalvåret, och en liten varmvattenberedare som gav ett par minuter varmvatten. Utedass. Hade el, men inte tv eller internet, och mobilen hade rimlig täckning i endast ett specifikt hörn av stugan. Samlade ihop tvätt och tvättade någon gång i månaden hos en släkting eller på jobbet, lyxdushade varmt på gymmet i stan ibland. Billigaste året i mitt liv, tror jag spenderade runt 6k totalt i boendekostnad. Jobbade och studerade lite under den här tiden, men hade klarat mig gott på typ 25% anställning.
Anledningen till att jag hamnade där var nog att jag behövde omprogrammera mig själv och se över mina prioriteringar i livet. Växte upp fattigt och gick sedan in i vuxenlivet med en stark stress över allt materiellt jag behövde komma ikapp med och som jag inte hade. Jobbade som en galning i några år och gick miste om relationer och nöjen. Utvecklade ätstörningar och var fast i sociala medier och jämförelser. Att leva enkelt ett tag, och skala bort triviala måsten, fick mig att känna mer meningsfullhet igen. Bara gå runt där ute i skogen i fleecetröja och kratta löv, skotta, elda ved, läsa. Och eftersom jag inte hade tillgång till sociala medier eller tv träffade/ringde jag oftare folk irl istället och var mer mentalt närvarande. Fin tid, kan tänka mig att leva så igen, men andra hälften är en stadsråtta dessvärre. Hade aldrig levt så med barn om jag hade haft några dock.
Håller inte med om ordvalet riktigt. Att göra sig av med bekvämligheter gör inte livet mer komplicerat, snarare enklare.
Men däremot mycket jobbigare.
Min tanke är att idag är våra liv konstant invaderade av stimulans utifrån. Allt ifrån ens bästa vänner till reklam för toapapper och diskmedel snurrar hela tiden i våra huvuden.
Att vilja rensa upp sitt liv ifrån allt oväsentligt ser jag inget konstigt med. Att behöva gå en halvmil för att hämta vatten kan tex låta jobbigt men det är inte komplicerat, man tar en dunk och börjar gå bara.
Ju mer skit som händer i vår omvärld desto mer längtar jag själv ut till ett torp i skogen där jag kan få existera för att leva istället för att leva för att bara existera.
Men så länge jag inte har hittat någon form av sätt att försörja mig i en sån situation så är det fortfarande bara en önskedröm. Jag har inget större kapital sparat och inköpskostnad för fastighet samt diverse material är ju fortfarande ett problem..
Skulle absolut kunna tänka mig det, men jag skulle nog inte klara av det, speciellt inte vintern.
Folk som lever så här är inte friare än några andra men just för att de arbetar oavkortat för den egna överlevnaden får de en annan känsla av frihet.
Att behöva fokusera på överlevnad istället för att leva i samhället som det ser ut idag kan också göra susen för den mentala hälsan hos vissa.
Tycker det är kul att folk kan göra lite som de vill och göra det de mår bra av, även om det är en livsstil jag själv inte kan tänka mig.