Ispettorato scolastico: rischio di condotta di gioia quando le aziende gestiscono KomVux

Skolinspektionen: Risk för glädjebetyg när företag driver komvux

Det finns stora risker för ekonomisk brottslighet när kommunerna låter företag driva vuxenutbildning på entreprenad.

Det är möjligt att göra vinst genom att sätta höga betyg, visar en granskning från Skolinspektionen.

”Det är nog därför som väldigt få elever får betyget F”, säger en rektor.

Resultatet visar att avtalen mellan kommuner och utförare ofta är rent affärsmässiga. En skolchef säger att ”det oftast är det billigaste priset som vinner upphandlingen och att det då blir mer kvantitet än kvalitet i utbildningen”.

Andra uppger att avtalen gör att företagen lockas att minska lärarnas undervisningstid för att lärarnas tid kostar pengar.

Ofta konstrueras avtalen av personer och enheter i kommunen som inte har någon pedagogisk kompetens. Det saknas också skrivningar om att kommunen ska följa upp för att se att avtalet följs, till exempel när det kommer till betygssättningen.

Det finns kontrakt som har utformats på ett sätt som gör att det uppstått ekonomiska incitament som driver upp betygen. Det uppger flera rektorer och skolchefer som intervjuas i tillsynen.

I en fjärdedel av de granskade verksamheterna får utbildningsanordnaren högre ersättning när eleven får godkänt på kursen, enligt Ulrika Rosengren som är utredare på Skolinspektionen.

– Det är tillåtet att skriva så i avtalen. Tanken var säkert att det skulle leda till att den som anordnar utbildningen skulle anstränga sig mer för att eleverna ska bli godkända, säger hon.

Men mycket tyder på att det också leder till att lärare sätter betyg som inte har täckning. ”Det är nog därför som väldigt få elever får betyget F”, säger till exempel en rektor i en av kommunerna.

Det finns utförare som inte har några legitimerade lärare alls i vissa yrkesämnen. Men lärarna är ändå behöriga att sätta betyg eftersom de blivit fast anställda.

Att det skulle bli så här kunde väl vem som helst räkna ut?

– Det kan jag inte uttala mig om. Men vad man kan säga med friskolereformen är att den fört med sig saker som inte är önskvärda och som behöver följas upp bättre, säger Ulrika Rosengren.

Skolinspektionen riktar hela ansvaret och kritiken mot kommunerna.

Borde ni inte kunna ställa rimliga krav på privata aktörer som bedriver skola och utbildning?

– Vårt uppdrag omfattar inte dessa aktörer. Vi kan bara rikta kritik mot huvudmännen för komvux som är kommuner, kommunförbund eller regioner. Det faller på att kommunen gör rätt.

Skolinspektionen gör heller inte någon ägar- och ledningsprövning inom komvux, på samma sätt som de för den vanliga skolverksamheten, för att se om ledningen är tillräckligt kompetent att bedriva utbildning.

Hur straffas de kommuner som inte skärper sina avtal och kontrollerar bättre att de följs?

– Vi jobbar inte med straff, utan för att verksamheterna ska förbättra sig. Det här var en tematisk kvalitetsgranskning där vi gav kommunerna utvecklingsområden, vilket betyder att vi säger att de behöver utveckla vissa saker.

*#insert# förvånad blixtråtta*