Gli spazi per uffici aperti sono diventati il ​​fiasco – Linnaeus University è costretta a ricostruire per milioni

Var ju väntat, har någon fått öppna landskap att fungera?

Visst det är billigare kortsiktigt men blir dyrt i längden när folk blir sjuka, jobbar dåligt eller helt enkelt byter jobb.

Öppna kontorsytor är inte alls kul, men ändå bättre än vad de försöker kalla “aktivitetsbaserade kontorslandskap” vilket är att man inte har en fast plats och att olika ytor ska passa för olika saker, men för det mesta handlar det bara om att få in så många skrivbord som möjligt så att man kan tvinga tillbaka så många som möjligt till kontoret så många dagar som möjligt i veckan trots att det inte finns plats för alla.

Originalkonceptet för aktivitetsbaserade kontor var en reklamkampanj från en möbeltillverkare och handlade inte alls om detta, utan om att varje person skulle ha ett större eget kontor med ett skrivbord för en typ av jobb, en plats för telefonsamtal, en soffa för att diskutera saker i och så vidare. Det hade ju varit något.

Vilken chock… så himla glad min förra chef blev nedröstad av alla när han ville införa öppet kontor med flexibla platser när vi bytte lokal för kontoret. Vi mer eller mindre alla skrek att det var det sista vi ville ha som en mun och han fattade och vi fick stora och små kontor i mer klassisk design.

Gissa vad min arbetsplats håller på med just nu som ska vara klart till sommaren… självklart statligt finansierat också.. jag sa de till chefen lite skämtsamt ”det går alltid att bygga väggar i efterhand…” suck 😭😢

Aktivitetsbaserat arbetsplats blir ju standard samtidigt som bokstavligen ingen gillar att jobba i en sådan. Att vi alla ska sitta i högljudd kontor där man känner sig rotlös och främmande 8 timmar bara för att kontorskostnader ska sparas med 200kr per anställd är ju riktigt kul.

Extremt inte förvånad. Kontorslandskap fungerar säkert för vissa typer av arbeten, och att inte ha fasta arbetsplatser är toppen för typ säljare och andra som inte sitter vid ett skrivbord hela dagarna utan mest behöver någon stans att sitta någon gång då och då. Däremot tror jag att i princip alla som har kontorsjobb föredrar mindre kontor än de öppna landskapen. Största jag har trivts i var vi fem pers som dessutom jobbade med samma saker, men även då var det lite irriterande.

På mitt nuvarande jobb (också universitet) delar vi som mest två personer i ett kontor, och det är så skönt att kunna stänga dörren när det blir pratigt i korridoren eller angränsande rum, samt att man inte måste boka ett mötesrum så fort man ska diskutera något. Skulle aldrig börja på ett jobb med kontorslandskap igen.

Sen är det ett otyg i akademin med ledning och arkitekter som struntar i vad personalen vill. Det är generellt de som ska jobba i lokalerna som vet vad som kommer att funka. Men nej då, istället ska det byggas skrytbyggen som Akademiska hus kommer ta skyhög hyra för och med uppvärmningskostnader från rymden för att det ska vara högt i tak rent fysiskt. Personalen hatar det, och sen måste institutionerna betala ombyggnationen för att få något som även i bästa fall kommer vara sämre än det billigare alternativet de ville ha från början. Men ja e int bitter.

Öppna kontor med dynamiska platser blir uppfunnet på nytt var tionde år eller så och blir katastrof varenda gång.

Människor på kontor vill ha sina egna saker i sin egen ordning på sin egen plats som de vet att de kan gå till varje dag.

Det är ingen som mår bra av att bli påmind dagligen är de inte är något annat än en funktion och är de är helt utbytbara.

Jag tar mig för pannan varje gång jag hör att det ska införas aktivitetsrelaterade arbetsplatser någonstans oavsett var för jag vet hur det kommer att sluta.

Edit; Nu framkommer det inte helt men detta kanske handlar om öppna kontorslandskap som ändå är pinnen ovanför i stegen ner i helvetet. Kostnadseffektivt för antal personal per yta, ja. Men man får ingen ro eller möjlighet att komma in i flowet när det hela tiden är turbulens omkring så det är skit för både måendet och produktiviteten.

Lokaloptimering kallas det på KTH. Man ska trycka ihop sig och öppna upp kontorsmiljöerna, dela skrivbord och få skåp till sina personliga tillhörigheter som i skolan. Att ta hänsyn till forskning och etablerad kunskap i verksamhetsförändring finns inte på kartan när pengar ska sparas.

förvånadblixtmus.tiff