Ricercatori: abbiamo imparato a risolvere i problemi consumando

**Klimatsmarta konsumtionsvanor är inte bara en vinst för miljön, det är också en vinst för måendet.**

**– Planeten sätter gränser som vi måste förhålla oss till. Det behöver inte vara dåligt, tvärtom kan det vara befriande, säger forskaren Åsa Callmer.**

Åsa Callmer har hållbar omställning som forskningsområde. Hon märker att det finns en större motivation och större acceptans för att minska sin konsumtion nu jämfört med hur det var för tio år sen när hon började doktorera.

– Så länge man som konsument valde det som ansågs vara schysta produkter eller mer miljövänliga material, så sågs inte konsumtionen i sig som ett så stort problem.

**Det som problematiseras** på ett tydligare sätt i samhällsdebatten nu, är volymen. Att den totala mängden av det vi konsumerar spelar roll.

– Det blir mer och mer uppenbart för fler människor att dagens konsumtionsvolymer är långt ifrån hållbara.

Därför tycker hon att vi måste börja prata mer om tillräcklighet som en idé.

– För det är vad som krävs för att skapa ett samhälle som säkerställer allas möjlighet till välbefinnande.

I sin doktorsavhandling från Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, undersökte Åsa Callmer hur man stärker den här idén i ett samhälle som präglas av och uppmanar till konsumtion. I studien undersöktes två grupper. Den ena gruppen var köpfri under ett år, den andra använde sig av städgurun Marie Kondos berömda metod för att rensa ut och skapa ordning och reda.

Resultatet visade att båda grupperna mådde bättre av att ställa om.

– Den köpfria gruppen kände en stor lättnad över att befinna sig utanför konsumtionssamhället. De tyckte dessutom att det var mycket lättare att vara köpfria än de hade trott från början.

**Hur gick det med dem som rensat ut bland sina saker?**

– De blev mer medvetna om vad de faktiskt ville omge sig med. Och de blev dessutom mer kräsna när det gällde att köpa nytt.

**Kan man verkligen ställa sig utanför konsumtionssamhället egentligen?**

– Nej, men det handlar om att ifrågasätta ”sanningarna” om vad man tror sig behöva.

För att nå ett samhälle som ska vara hållbart på sikt, måste vi tänka om kring våra vanor och i stort hur vi organiserar samhället, menar hon.

– Då handlar det mycket om ekonomi och då blir det i sin tur väldigt lätt att det bara blir en fråga om tillväxt eller inte – och det blir fel tycker jag.