I ljuset av Rysslands aggressionskrig i Ukraina och jänkarnas diplomatiska tvärvändning nu i år är utökade försvarsutgifter för alla Europeiska länder ett måste. Min fundering är om ett försvarsanslag på 2.6% av BNP är tillräckligt för att möta de hot vi står inför. Polen, t.ex, har ut lovat att öka sitt försvarsanslag till hela 4.7% av BNP.
Minthon on
Kan tycka att det är rätt irrelevant att jämföra med så närliggande år. Kan tycka att 60, 70 och 80-talet hade varit bättre att jämföra med.
AdmiraI_Ackbar__ on
Fast det här är väl besluten som regeringen redan tagit. Regeringen och oppositionen har ju redan konstaterat att det kommer behövas mer pengar och det kommer revideras upp till sommaren.
” Vi ska fatta ett nytt försvarsbeslut en gång till. Jag är ganska säker på att det kommer att grunda sig på de beslut som fattas på Nato-toppmötet i Haag, säger han till TT”
”I dag lägger Sverige 138 miljarder på förvaret, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP.
Med anledning av det försämrade säkerhetsläget förs nu diskussioner om ökningar av anslaget. Inom Nato talas det om att målet bör höjas till 3,5 procent av BNP, vilket skulle innebära ytterligare 65 miljarder kronor ur Sveriges statskassa.”
Med tanke på att det lutar åt fred i Ukraina där Ryssland kommer se sig själv som vinnare, och att USA börjar trappa ned sitt engagemang i NATO, så tror jag inte 2,6% av BNP 2030 kommer vara i närheten av tillräckligt.
Det talas ju om att Ryssland skulle vara redo för en konfrontation med ett NATO utan USA fem år från ett krigsslut i Ukraina.
Tyvärr är det ju så att hur mycket vi än spenderar kommer det ändå inte räcka om inte Tyskland vaknar på riktigt.
JazzlikeAmphibian9 on
Mycket kommer handla om hur mycket interoperabilitet som vi kommer kunna få med grannar och i vilken skala det handlar om. Gemensamma upphandlingar av utrustning får ner priset tex.
fs_12 on
Det finns en intressant försvarsdokumentär från kanske 2012 där William Agrell tar upp en viktig poäng och det är att man kan ha två synsätt på hur dimensionerat ett försvar ska vara. Antingen kan man i första hand utgå från en omvärldsanalys och därefter dimensionera upp och ner efter behov. Det är ungefär så Sverige gjort dom senaste 120 åren.
Alternativt kan man, och borde enligt Agrell, dimensionera försvaret efter en mer statisk analys. Typ: Vi har vissa hamnar som behöver kunna försvaras, vi har vatten i flera väderstreck, vi har ett stort luftfrum, vi har vissa viktiga industrikluster och befolkningskluster som behöver kunna försvaras. Vidare har vi stora grannar i söder och öster som traditionellt sett hotat eller dragit in oss i väpnade konflikter. Slutligen har vi ambitioner om att kunna delta i fredsbevarande insatser. Vi riskerar att bli isolerade i händelse av krig och därför behöver vi en viss inhemsk produktion av X, Y och Z.
När en sådan analys har gjorts skulle jag tro att Sverige hamnar någonstans runt kanske 2.5% av BNP på försvar och 1% av BNP på civilt försvar som bas. I oroliga tider kan detta anslag behöva ökas en eller ett par procent. Sverige har under dom senaste 120 åren gjort fyra stora satsningar på försvaret, dels under dom två världskrigen, kalla kriget och nu kriget i Ukraina. Samtliga gånger har vi behövt göra detta på ett ineffektivt, stressat och kostsamt sätt. Det finns ett stort värde i att ha ett stabilt försvar och en nationell försvarsindustriell bas oavsett hur omvärldsläget ser ut.
Helmic4 on
Helt sjukt att vi inte prioriterade försvaret efter Rysslands invasion av Krim 2014 fram tills 2022. Det får vi betala dyrt för nu. Men vi var väll naiva igen
7 commenti
I ljuset av Rysslands aggressionskrig i Ukraina och jänkarnas diplomatiska tvärvändning nu i år är utökade försvarsutgifter för alla Europeiska länder ett måste. Min fundering är om ett försvarsanslag på 2.6% av BNP är tillräckligt för att möta de hot vi står inför. Polen, t.ex, har ut lovat att öka sitt försvarsanslag till hela 4.7% av BNP.
Kan tycka att det är rätt irrelevant att jämföra med så närliggande år. Kan tycka att 60, 70 och 80-talet hade varit bättre att jämföra med.
Fast det här är väl besluten som regeringen redan tagit. Regeringen och oppositionen har ju redan konstaterat att det kommer behövas mer pengar och det kommer revideras upp till sommaren.
” Vi ska fatta ett nytt försvarsbeslut en gång till. Jag är ganska säker på att det kommer att grunda sig på de beslut som fattas på Nato-toppmötet i Haag, säger han till TT”
Källa:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ulf-kristersson-traffar-partiledarna-om-sakerhetslaget
Finansministern säger
”I dag lägger Sverige 138 miljarder på förvaret, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP.
Med anledning av det försämrade säkerhetsläget förs nu diskussioner om ökningar av anslaget. Inom Nato talas det om att målet bör höjas till 3,5 procent av BNP, vilket skulle innebära ytterligare 65 miljarder kronor ur Sveriges statskassa.”
Källa:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/experten-fastighetsskatt-kan-finansiera-upprustningen
Med tanke på att det lutar åt fred i Ukraina där Ryssland kommer se sig själv som vinnare, och att USA börjar trappa ned sitt engagemang i NATO, så tror jag inte 2,6% av BNP 2030 kommer vara i närheten av tillräckligt.
Det talas ju om att Ryssland skulle vara redo för en konfrontation med ett NATO utan USA fem år från ett krigsslut i Ukraina.
Tyvärr är det ju så att hur mycket vi än spenderar kommer det ändå inte räcka om inte Tyskland vaknar på riktigt.
Mycket kommer handla om hur mycket interoperabilitet som vi kommer kunna få med grannar och i vilken skala det handlar om. Gemensamma upphandlingar av utrustning får ner priset tex.
Det finns en intressant försvarsdokumentär från kanske 2012 där William Agrell tar upp en viktig poäng och det är att man kan ha två synsätt på hur dimensionerat ett försvar ska vara. Antingen kan man i första hand utgå från en omvärldsanalys och därefter dimensionera upp och ner efter behov. Det är ungefär så Sverige gjort dom senaste 120 åren.
Alternativt kan man, och borde enligt Agrell, dimensionera försvaret efter en mer statisk analys. Typ: Vi har vissa hamnar som behöver kunna försvaras, vi har vatten i flera väderstreck, vi har ett stort luftfrum, vi har vissa viktiga industrikluster och befolkningskluster som behöver kunna försvaras. Vidare har vi stora grannar i söder och öster som traditionellt sett hotat eller dragit in oss i väpnade konflikter. Slutligen har vi ambitioner om att kunna delta i fredsbevarande insatser. Vi riskerar att bli isolerade i händelse av krig och därför behöver vi en viss inhemsk produktion av X, Y och Z.
När en sådan analys har gjorts skulle jag tro att Sverige hamnar någonstans runt kanske 2.5% av BNP på försvar och 1% av BNP på civilt försvar som bas. I oroliga tider kan detta anslag behöva ökas en eller ett par procent. Sverige har under dom senaste 120 åren gjort fyra stora satsningar på försvaret, dels under dom två världskrigen, kalla kriget och nu kriget i Ukraina. Samtliga gånger har vi behövt göra detta på ett ineffektivt, stressat och kostsamt sätt. Det finns ett stort värde i att ha ett stabilt försvar och en nationell försvarsindustriell bas oavsett hur omvärldsläget ser ut.
Helt sjukt att vi inte prioriterade försvaret efter Rysslands invasion av Krim 2014 fram tills 2022. Det får vi betala dyrt för nu. Men vi var väll naiva igen