>Att känna sina grannar kan ha stor betydelse, inte bara för socialt välmående utan också för samhällets beredskap.
>
>Samtidigt visar studier att de flesta bara har ytliga kontakter med sina grannar – även om många tror det skulle öka tryggheten i grannskapet.
>
>Bland andra är det mäklarkedjan Svensk fastighetsförmedling som årligen tar fram trendrapporter om grannrelationer. Den senaste gjordes hösten 2024 och visar att sex av tio tillfrågade uppger att de bara möter grannarna i förbifarten, en av tio har ingen kontakt med grannarna alls.
>
>– Vi ser att när relationen mellan grannar är god, så minskar känslan av ensamhet och trygghetskänslan ökar, säger Jennie Skogsborn Missuna, kommunikationschef på Svensk fastighetsförmedling.
Vickerfly on
Jag har sagt hej till dem hundratals gånger så jag känner dem litegrann.
Slimswede on
Klart man känner sina grannar, över mig bor borrmongot, han har en snickar hobby och utövar den i sin lägenhet.
Brevid mig bor “han som sitter på sin uteplats full och pratar i högtalartelefon och gör min uteplats obrukbar”
Väldigt trevliga grannar, har säkert hälsat ett par gånger på båda under de 6år jag bott där.
GryphonGuitar on
Jag vänder ryggen till sådana här artiklar för jag vet ju att de har rätt men jag vill verkligen inte känna mina grannar. Livet i en storstad är lite som att hela tiden stå i en full tunnelbana eller hiss, det enda sättet att klara det psykiskt för mig är att bygga murar mellan mig själv och andra så att jag kan ha en illusion av att folk inte är så nära mig hela tiden. Att känna sina grannar känns kvävande och klaustrofobiskt och jag bävar för den stunden då jag behöver göra det.
CakeMadeOfHam on
Å andra sidan, eftersom jag inte känner dom så blir det lättare för mig att stjäla alla deras resurser och sparka ut dem till vildmarken där alla zombies och/eller ryssar är. Lättare emotionellt sett, och är det inte ändå insidan som räknas?
Så medan jag har tagit över hela trappuppgången och lever som den där apan i Djungelboken, så kan ni se fram emot att trängas och småprata med era tråkiga grannar i postapokalypten.
3xc1t3r on
Äh jag har sett folk gå ihop när det är dags för städdagar och efterföljande korvgrillning. Jag är inte orolig.
6 commenti
[Majoriteten känner inte sina grannar – kan påverka krisberedskapen](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/msb-om-krisberedskap-borja-med-att-lara-kanna-grannarna)
>Att känna sina grannar kan ha stor betydelse, inte bara för socialt välmående utan också för samhällets beredskap.
>
>Samtidigt visar studier att de flesta bara har ytliga kontakter med sina grannar – även om många tror det skulle öka tryggheten i grannskapet.
>
>Bland andra är det mäklarkedjan Svensk fastighetsförmedling som årligen tar fram trendrapporter om grannrelationer. Den senaste gjordes hösten 2024 och visar att sex av tio tillfrågade uppger att de bara möter grannarna i förbifarten, en av tio har ingen kontakt med grannarna alls.
>
>– Vi ser att när relationen mellan grannar är god, så minskar känslan av ensamhet och trygghetskänslan ökar, säger Jennie Skogsborn Missuna, kommunikationschef på Svensk fastighetsförmedling.
Jag har sagt hej till dem hundratals gånger så jag känner dem litegrann.
Klart man känner sina grannar, över mig bor borrmongot, han har en snickar hobby och utövar den i sin lägenhet.
Brevid mig bor “han som sitter på sin uteplats full och pratar i högtalartelefon och gör min uteplats obrukbar”
Väldigt trevliga grannar, har säkert hälsat ett par gånger på båda under de 6år jag bott där.
Jag vänder ryggen till sådana här artiklar för jag vet ju att de har rätt men jag vill verkligen inte känna mina grannar. Livet i en storstad är lite som att hela tiden stå i en full tunnelbana eller hiss, det enda sättet att klara det psykiskt för mig är att bygga murar mellan mig själv och andra så att jag kan ha en illusion av att folk inte är så nära mig hela tiden. Att känna sina grannar känns kvävande och klaustrofobiskt och jag bävar för den stunden då jag behöver göra det.
Å andra sidan, eftersom jag inte känner dom så blir det lättare för mig att stjäla alla deras resurser och sparka ut dem till vildmarken där alla zombies och/eller ryssar är. Lättare emotionellt sett, och är det inte ändå insidan som räknas?
Så medan jag har tagit över hela trappuppgången och lever som den där apan i Djungelboken, så kan ni se fram emot att trängas och småprata med era tråkiga grannar i postapokalypten.
Äh jag har sett folk gå ihop när det är dags för städdagar och efterföljande korvgrillning. Jag är inte orolig.