>**Sitter Norge på lösningen till Sveriges sjukvårdsproblem? SVT har tittat närmare på grannlandets Big Bang-reform. På måndag väntas en statlig utredning ge svar på om Sverige bör följa Norges exempel och låta staten ta över regionernas ansvar för sjukvården.**
>I diskussionen om möjliga modeller för svensk sjukvård lyfts Norge ofta fram som ett jämförelseexempel. År 2002 tog den norska staten över ansvaret för sjukhusen från landets regioner. Samtidigt bildades vad som i dag är fyra statligt ägda regionala hälsoföretag.
>**Förstatligande av vård**
>Vid tiden för genomförandet av sjukhusreformen hade Norge liknande utmaningar inom vården som Sverige har i dag, och förhoppningen var bland annat att göra vården mer jämlik, tillgänglig och effektiv. Men var förstatligandet verkligen den mirakelkur som många hade hoppats på?
>– Att tro att problemen ska lösas genom statlig styrning finns det goda skäl att ifrågasätta, säger Jørgen Dahlberg, överläkare vid Akershus Universitetssjukhus.
>Se SVT:s video om den så kallade Big Bang-reformen, där ni – förutom läkaren Jørgen Dahlberg – även möter Terje P. Hagen, professor vid avdelningen för hälsoledning och hälsoekonomi vid Universitetet i Oslo, samt statssekreteraren Karl Kristian Bekeng från Arbeiderpartiet i det norska hälso- och omsorgsdepartementet.
>Svensk hälso- och sjukvård står inför flera utmaningar, såsom bristande jämlikhet, tillgänglighet och kompetensförsörjning. I dag har landets 21 regioner huvudansvaret för hälso- och sjukvården, men under de senaste åren har allt fler röster höjts för en ökad statlig styrning. Inte minst efter att Coronakommissionen i sitt slutbetänkande skrev att pandemin ”gett ny aktualitet åt förslagen om en förvaltningsreform på regional nivå och en tydligare statlig styrning”.
>Mot denna bakgrund valde regeringen i juni 2023 att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda ett ”helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården”.
>I kommittén har ledamöter från samtliga partier i Sveriges riksdag ingått. Deras uppdrag har bland annat varit att analysera och belysa för- och nackdelar med ett delvis eller helt förstatligande av hälso- och sjukvården, samt att lämna förslag som kan säkerställa ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem.
>Slutbetänkandet kommer att redovisa partiernas ställningstaganden gällande frågan om ett helt eller delvis förstatligande av vården, samt om staten bör ta ett större ansvar för sjukvården än i dag.
>Endast Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har tidigare varit för ett statligt huvudmannaskap.
>Enligt regeringen är målet med omprövningen av statens ansvarstagande och styrning att förbättra förutsättningarna för patienternas rätt till jämlik vård och ett effektivt resursutnyttjande.
>Uppdraget omfattar endast den regionalt finansierade hälso- och sjukvården, inte den kommunala. Det har inte heller ingått att lämna förslag på nya lagar.
FlowersPaintings on
**TLDR**: I klippet verkar det som att det är extremt oklart om det faktiskt gjort någon skillnad i Norge.
—
> **Ur klippet:** var förstatligandet den mirakelkur många hoppades på? Det beror på vem man frågar
> **Arbetarpartiet:** “Nörvändig reform. Har haft stor inverkan på väntetider, beredskap och nya mediciner”
> **SVT:** Väntetider har generellt minskat, men beror inte bara på förstatligandet utan även om en finansieringsmodell som infördes redan på 90-talet.
> **Vårdforskare:** “Finansieringsmodellen ökade aktivitet och effektivitet vilket ledde till drastiskt kortare väntetider.”
> **SVT:** Ett år före förstatligandet fick även alla rätt till en egen läkare. Samtidigt har väntetiderna ökat de senaste åren
> **Vårdforskare:** “Vi har lite kortare väntetider än i Sverige, men det är för att vi kör in mer pengar i systemet” .. “Viss avancerad sjukvård centraliserades till större sjukhus av förstatligandet vilket bidrog till att effektivitet ökade till viss del”
> **SVT:** Man kämpar fortfarande med regionala skillnader och samordning och har fortfarande olika journalsystem
> **Läkare:** “Man får en övergripande prioritering men man sitter så långt från problemen så att implementera det man tror sig se är problematiskt, man får tröga beslutssystem som låter sig påverkas av mycket annat.”
—
perplexedscientist on
Det finns ju en inbyggd paradox i att vi dels har kommunalt självstyre – varje region får fatta egna beslut – och dels har lagar om att vård ska vara likvärdig i hela landet. Och så bortser vi också från geografi, skattebas, behov och andra variationer som gör sådant här svårt. Det är ingen enkel fråga och jag tror inte att staten löser alla problemen, men jag tror att skola och vård borde förstatligas.
darek-sam on
Jag tror att folk missar hur mycket mindre det allmänna åtagandet är idag jämfört med 1990. Vänsterpartiet brukar säga 500 miljarder, men när jag räknar kommer jag bara fram till runt 350 (justerat för befolkning och inflation). De har säkert folk som räknat bättre på det än jag (jag räknade till exempel inte med befolkningens sammansättning), men som sagt: konservativt räknat 350 miljarder. Jag tänker att om vi ska nå upp i det som NATO tycker gällande vår infrastruktur och vårt civilförsvar (vårdplatser, tågräls, elnät etc) är det nånstans där vi skulle behöva ligga.
Inte som nuvarande regering som lånar pengar för att rusta upp försvaret. När de lånen är slut, tror ni borgarna/SD kommer fortsätta låna pengar, höja skatterna eller skära ner i välfärden?
OpeningMarionberry78 on
Jag tror det är bra att Sverige har den blandade modellen vi har med både landsting, region och privata aktörer. Men det behöver bli lika för alla parter och det är det inte nu.
Till exempel så har jag [doktor.se](http://doktor.se) som vårdcentral och får alltid snabb tid om jag behöver men dom har ju ingenting som är avancerat utan så fort det blir något som kräver typ röntgen eller liknande så skickas jag till landstinget.
Tycker att de borde vara att alla vårdbolag ska ha tillgång till allting själv (oavsett om det är region, landsting eller privat) så det faktiskt blir någon skillnad, att ta skydd bakom regionens/landstingets så fort det blir lite jobbigt borde inte ens vara en grej. Antingen erbjuder du allt eller inget.
edit: och detta borde även vara på mindre orter. Alla som bor i Sverige ska ha rätten till ett sjukhus inom rimligt avstånd.
Hvalhemligheten on
Gillar det han säger sist i videon:
“Norge har lite kortare väntetider än Sverige, men det är för att vi skickar in mer pengar i systemet”
Oooops, ajajaj, det där var inte något som svenska politiker ville höra! 🤫🤫
Big-Cap558 on
Som att fler eller högre politiker skulle lösa nåt
tored950 on
Tittar vi på resultatet av de stor-regioner som skapades så är det inte alls säkert att centralisering gör saken bättre. Det har gynnat centralorter som Göteborg och Malmö över de mindre orterna.
8 commenti
[SVT – Är statlig styrning lösningen på Sveriges sjukvårdsproblem?](https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ar-statlig-styrning-losningen-pa-sveriges-sjukvardsproblem)
>**Sitter Norge på lösningen till Sveriges sjukvårdsproblem? SVT har tittat närmare på grannlandets Big Bang-reform. På måndag väntas en statlig utredning ge svar på om Sverige bör följa Norges exempel och låta staten ta över regionernas ansvar för sjukvården.**
>I diskussionen om möjliga modeller för svensk sjukvård lyfts Norge ofta fram som ett jämförelseexempel. År 2002 tog den norska staten över ansvaret för sjukhusen från landets regioner. Samtidigt bildades vad som i dag är fyra statligt ägda regionala hälsoföretag.
>**Förstatligande av vård**
>Vid tiden för genomförandet av sjukhusreformen hade Norge liknande utmaningar inom vården som Sverige har i dag, och förhoppningen var bland annat att göra vården mer jämlik, tillgänglig och effektiv. Men var förstatligandet verkligen den mirakelkur som många hade hoppats på?
>– Att tro att problemen ska lösas genom statlig styrning finns det goda skäl att ifrågasätta, säger Jørgen Dahlberg, överläkare vid Akershus Universitetssjukhus.
>Se SVT:s video om den så kallade Big Bang-reformen, där ni – förutom läkaren Jørgen Dahlberg – även möter Terje P. Hagen, professor vid avdelningen för hälsoledning och hälsoekonomi vid Universitetet i Oslo, samt statssekreteraren Karl Kristian Bekeng från Arbeiderpartiet i det norska hälso- och omsorgsdepartementet.
>Svensk hälso- och sjukvård står inför flera utmaningar, såsom bristande jämlikhet, tillgänglighet och kompetensförsörjning. I dag har landets 21 regioner huvudansvaret för hälso- och sjukvården, men under de senaste åren har allt fler röster höjts för en ökad statlig styrning. Inte minst efter att Coronakommissionen i sitt slutbetänkande skrev att pandemin ”gett ny aktualitet åt förslagen om en förvaltningsreform på regional nivå och en tydligare statlig styrning”.
>Mot denna bakgrund valde regeringen i juni 2023 att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda ett ”helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården”.
>I kommittén har ledamöter från samtliga partier i Sveriges riksdag ingått. Deras uppdrag har bland annat varit att analysera och belysa för- och nackdelar med ett delvis eller helt förstatligande av hälso- och sjukvården, samt att lämna förslag som kan säkerställa ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem.
>Slutbetänkandet kommer att redovisa partiernas ställningstaganden gällande frågan om ett helt eller delvis förstatligande av vården, samt om staten bör ta ett större ansvar för sjukvården än i dag.
>Endast Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har tidigare varit för ett statligt huvudmannaskap.
>Enligt regeringen är målet med omprövningen av statens ansvarstagande och styrning att förbättra förutsättningarna för patienternas rätt till jämlik vård och ett effektivt resursutnyttjande.
>Uppdraget omfattar endast den regionalt finansierade hälso- och sjukvården, inte den kommunala. Det har inte heller ingått att lämna förslag på nya lagar.
**TLDR**: I klippet verkar det som att det är extremt oklart om det faktiskt gjort någon skillnad i Norge.
—
> **Ur klippet:** var förstatligandet den mirakelkur många hoppades på? Det beror på vem man frågar
> **Arbetarpartiet:** “Nörvändig reform. Har haft stor inverkan på väntetider, beredskap och nya mediciner”
> **SVT:** Väntetider har generellt minskat, men beror inte bara på förstatligandet utan även om en finansieringsmodell som infördes redan på 90-talet.
> **Vårdforskare:** “Finansieringsmodellen ökade aktivitet och effektivitet vilket ledde till drastiskt kortare väntetider.”
> **SVT:** Ett år före förstatligandet fick även alla rätt till en egen läkare. Samtidigt har väntetiderna ökat de senaste åren
> **Vårdforskare:** “Vi har lite kortare väntetider än i Sverige, men det är för att vi kör in mer pengar i systemet” .. “Viss avancerad sjukvård centraliserades till större sjukhus av förstatligandet vilket bidrog till att effektivitet ökade till viss del”
> **SVT:** Man kämpar fortfarande med regionala skillnader och samordning och har fortfarande olika journalsystem
> **Läkare:** “Man får en övergripande prioritering men man sitter så långt från problemen så att implementera det man tror sig se är problematiskt, man får tröga beslutssystem som låter sig påverkas av mycket annat.”
—
Det finns ju en inbyggd paradox i att vi dels har kommunalt självstyre – varje region får fatta egna beslut – och dels har lagar om att vård ska vara likvärdig i hela landet. Och så bortser vi också från geografi, skattebas, behov och andra variationer som gör sådant här svårt. Det är ingen enkel fråga och jag tror inte att staten löser alla problemen, men jag tror att skola och vård borde förstatligas.
Jag tror att folk missar hur mycket mindre det allmänna åtagandet är idag jämfört med 1990. Vänsterpartiet brukar säga 500 miljarder, men när jag räknar kommer jag bara fram till runt 350 (justerat för befolkning och inflation). De har säkert folk som räknat bättre på det än jag (jag räknade till exempel inte med befolkningens sammansättning), men som sagt: konservativt räknat 350 miljarder. Jag tänker att om vi ska nå upp i det som NATO tycker gällande vår infrastruktur och vårt civilförsvar (vårdplatser, tågräls, elnät etc) är det nånstans där vi skulle behöva ligga.
Inte som nuvarande regering som lånar pengar för att rusta upp försvaret. När de lånen är slut, tror ni borgarna/SD kommer fortsätta låna pengar, höja skatterna eller skära ner i välfärden?
Jag tror det är bra att Sverige har den blandade modellen vi har med både landsting, region och privata aktörer. Men det behöver bli lika för alla parter och det är det inte nu.
Till exempel så har jag [doktor.se](http://doktor.se) som vårdcentral och får alltid snabb tid om jag behöver men dom har ju ingenting som är avancerat utan så fort det blir något som kräver typ röntgen eller liknande så skickas jag till landstinget.
Tycker att de borde vara att alla vårdbolag ska ha tillgång till allting själv (oavsett om det är region, landsting eller privat) så det faktiskt blir någon skillnad, att ta skydd bakom regionens/landstingets så fort det blir lite jobbigt borde inte ens vara en grej. Antingen erbjuder du allt eller inget.
edit: och detta borde även vara på mindre orter. Alla som bor i Sverige ska ha rätten till ett sjukhus inom rimligt avstånd.
Gillar det han säger sist i videon:
“Norge har lite kortare väntetider än Sverige, men det är för att vi skickar in mer pengar i systemet”
Oooops, ajajaj, det där var inte något som svenska politiker ville höra! 🤫🤫
Som att fler eller högre politiker skulle lösa nåt
Tittar vi på resultatet av de stor-regioner som skapades så är det inte alls säkert att centralisering gör saken bättre. Det har gynnat centralorter som Göteborg och Malmö över de mindre orterna.