Första begravningsplatsen för asatroende: ”Vi kommer tillkalla Oden, allfadern”
>**Utanför Molkom i Värmland har den första begravningspatsen för asatroende beviljats tillstånd.**
– Det känns jättekul att vi äntligen är där, säger Thommy Vähäsalo som är riksblotsansvarig för Nordiska Asa-samfundet.
>Bredvid kyrkan i Nyed utanför Molkom kommer tre kullar att anläggas formade som skeppssättningar. Det ska bli den första moderna begravningsplatsen för asatroende i Sverige. Förhoppningen hos Nordiska Asa-samfundet som ligger bakom projektet är att den ska kunna börja användas under 2026.
>– Det är något vi kämpat för i många år och det är viktigt för våra medlemmar, säger Thommy Vähäsalo som är riksblotsansvarig för Nordiska Asa-samfundet och är med och utformar ritualer och ceremonier.
>**Forskaren inte förvånad**
>Fredrik Gregorius på Linköpings universitet forskar om nyhedendom och bruket av fornnordisk religion idag och är inte förvånad över att rörelsen nu fått en egen gravplats.
>– Det är en intressant utveckling. Det tyder på att man försöker göra asatron mer integrerad i resten av samhället och på den religiösa marknaden. Även om det kanske inte kommer vara en stor rusning till begravningar för asatroende så blir det ju en symbolisk fråga. Det är ju ett sätt att kräva sin rätt som minoritetsreligion, säger Fredrik Gregorius.
>**Som på vikingatiden?**
>Kunskapen om hur vikingatida begravningar gick till är knapphändig.
>– Man vet väldigt lite om hur vikingatida begravningar gick till, men arkeologiska fynd pekar på att det kunde vara ganska blodiga historier med gravgåvor, säger Fredrik Gregorius som menar att man behöver skriva riterna på nytt.
>Ett av de mer kända vittnesmålen är Ibn Fadlans från 920-talet, då han bevittnade en hövdingabegravning i nuvarande Ryssland där en slavkvinna offrades och brändes med hövdingen på hans skepp. Men den sortens ceremonier är inte aktuella idag.
>– Många nyreligösa rörelser skapar begravningstraditioner som rättar sig ganska mycket efter dem som redan finns, säger Fredrik Gregorius.
>Ett exempel på vad man kommer ta med från historiska begravningsseder är dock gravgåvor – alltså saker som man begravs med – berättar Thommy Vähäsalo.
– Det finns möjligheter i samband med gravsättningen att personliga föremål följer med i graven. Det är en sådan gammal tradition som vi har med i vår begravningsceremoni.
>Så hur går en modern begravning för asatroende till? I videon berättar Thommy Vähäsalo, riksblotsansvarig på Nordiska Asa-samfundet.
Torloka on
Lite cringe kanske.
radome9 on
Varken mer eller mindre fånigt än någon annan religion.
3 commenti
Första begravningsplatsen för asatroende: ”Vi kommer tillkalla Oden, allfadern”
>**Utanför Molkom i Värmland har den första begravningspatsen för asatroende beviljats tillstånd.**
– Det känns jättekul att vi äntligen är där, säger Thommy Vähäsalo som är riksblotsansvarig för Nordiska Asa-samfundet.
>Bredvid kyrkan i Nyed utanför Molkom kommer tre kullar att anläggas formade som skeppssättningar. Det ska bli den första moderna begravningsplatsen för asatroende i Sverige. Förhoppningen hos Nordiska Asa-samfundet som ligger bakom projektet är att den ska kunna börja användas under 2026.
>– Det är något vi kämpat för i många år och det är viktigt för våra medlemmar, säger Thommy Vähäsalo som är riksblotsansvarig för Nordiska Asa-samfundet och är med och utformar ritualer och ceremonier.
>**Forskaren inte förvånad**
>Fredrik Gregorius på Linköpings universitet forskar om nyhedendom och bruket av fornnordisk religion idag och är inte förvånad över att rörelsen nu fått en egen gravplats.
>– Det är en intressant utveckling. Det tyder på att man försöker göra asatron mer integrerad i resten av samhället och på den religiösa marknaden. Även om det kanske inte kommer vara en stor rusning till begravningar för asatroende så blir det ju en symbolisk fråga. Det är ju ett sätt att kräva sin rätt som minoritetsreligion, säger Fredrik Gregorius.
>**Som på vikingatiden?**
>Kunskapen om hur vikingatida begravningar gick till är knapphändig.
>– Man vet väldigt lite om hur vikingatida begravningar gick till, men arkeologiska fynd pekar på att det kunde vara ganska blodiga historier med gravgåvor, säger Fredrik Gregorius som menar att man behöver skriva riterna på nytt.
>Ett av de mer kända vittnesmålen är Ibn Fadlans från 920-talet, då han bevittnade en hövdingabegravning i nuvarande Ryssland där en slavkvinna offrades och brändes med hövdingen på hans skepp. Men den sortens ceremonier är inte aktuella idag.
>– Många nyreligösa rörelser skapar begravningstraditioner som rättar sig ganska mycket efter dem som redan finns, säger Fredrik Gregorius.
>Ett exempel på vad man kommer ta med från historiska begravningsseder är dock gravgåvor – alltså saker som man begravs med – berättar Thommy Vähäsalo.
– Det finns möjligheter i samband med gravsättningen att personliga föremål följer med i graven. Det är en sådan gammal tradition som vi har med i vår begravningsceremoni.
>Så hur går en modern begravning för asatroende till? I videon berättar Thommy Vähäsalo, riksblotsansvarig på Nordiska Asa-samfundet.
Lite cringe kanske.
Varken mer eller mindre fånigt än någon annan religion.