Insegnamento in inglese spesso vittima di bullismo e impensabile

Skolor som bedriver undervisning på engelska menar att eleverna blir ”globala medborgare”.

Sanningen är att undervisningen ofta är ogenomtänkt och bristfällig, visar en granskning från Skolinspektionen.

– Det krävs ganska stora arbetsinsatser för att undervisningen ska bli bra, säger utredaren Ulrika Rosengren.

Svenska grundskolor som bedriver undervisning på engelska har ökat kraftigt.

År 2011 hade 16 grundskolor tillstånd att undervisa på engelska och i dag har antalet ökat till 145 skolor.

Det är en tiofaldig ökning bara de senaste femton åren.

Nu har Skolinspektionen gjort en granskning av undervisningen på 30 högstadieskolor som undervisar vanliga svenska skolämnen på engelska.

Det är betydligt vanligare att friskolor har undervisning på engelska. Därför är det 26 fristående och 4 kommunala skolor i undersökningen.

Utredarna har suttit med på 103 lektioner, intervjuat 226 elever, 149 lärare och 30 rektorer.

Resultatet visar att undervisningen kan förbättras på 27 av de 30 granskade skolorna.

Den var ogenomtänkt och skolorna saknade en långsiktig plan med den undervisning som sker på engelska, visar granskningen.

– Vi blev förvånade att de var så många med tanke på vilka höga ambitioner de ser ut att ha när man tittar på deras hemsidor, säger utredaren Ulrika Rosengren.

Där skriver skolorna saker som att undervisningen ska göra att eleverna blir ”globala medborgare” och bli ”bättre på att ta in omvärlden”.

Skolorna skriver också att undervisningen baseras på vetenskapliga metoder och lyfter till exempel fram att undervisningen är lärarledd och att det är ”ordning och reda”.

– Men sedan följer de inte den forskning som finns om hur man bäst bedriver undervisning på två språk, engelska och svenska, säger Ulrika Rosengren.

När utredarna pratade med lärare och rektorer kunde de undra varför de fick så många frågor om hur de jobbar med språk. De såg det inte som att de undervisade på två språk, engelska och svenska, berättar Ulrika Rosengren.

– De var också ovetande om att det kräver ganska stora arbetsinsatser för att det ska bli bra. Alldeles för ofta utgick de från att om eleverna bara får bada i en engelskspråkig miljö så löser det sig automatiskt, säger hon.

Engelska var inte modersmål för de flesta av skolornas elever. Det gör att barnen inte alltid kände sig bekväma med att prata fritt i klassrummet på engelska.

– För att få djupare kunskaper i ett ämne behöver man samtala och pröva sina tankar och frågor tillsammans med andra, som kan reagera på det man säger, säger Ulrika Rosengren.

Elever fick inte möjlighet att problematisera ämnesspecifika begrepp, varken på svenska eller på engelska.

Ofta använde lärare det som kallas epa-metoden som går ut på att eleverna först får fundera på egen hand, sedan prata i par för att sedan samtala i hela klassen.

– Här såg vi att de gärna pratade i par, men när de skulle samtala och ställa frågor i den stora gruppen kom inte diskussionerna igång. Många satt tysta medan läraren ställde enkla ja och nej-frågor, säger Ulrika Rosengren.

Det blev torftigt. Ett problem är att rektorerna, när de anställer lärarna, inte anstränger sig för att undersöka hur bra de är på att bedriva tvåspråkig undervisning, menar Ulrika Rosengren.

Ofta saknade lärarna tillräckliga kunskaper i svenska. Eleverna har enligt skollagen rätt att alltid svara och skriva på svenska i klassrummet, vilket många väljer att göra.

Det gör att lärarna inte alltid förstår vad eleverna säger eller skriver.

Meningen är då att de ska få stöd av svenska kollegor, till exempel när de rättar och bedömer prov.

– Men det är något som rektorerna missar att uppmärksamma.

I skollagen står att eleven ska ges möjlighet att nå så långt det är möjligt.

– Men det kan vara svårt om läraren inte kan svenska och eleven väljer att prata och skriva på svenska, säger Ulrika Rosengren.

Det var heller inte alltid lärarna hade engelska som modersmål. En del kom från länder som till exempel Belgien, Chile, Finland, Grekland, Indien och Iran.

Detta krävs för undervisning på engelska

● En skolhuvudman kan ansöka hos Skolinspektionen om att få anordna delar av undervisningen på engelska om:

● Undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att uppfylla betygskriterierna i samtliga ämnen.

● De lärare som undervisar ska ha legitimation som lärare och vara behöriga för den undervisning som bedrivs, eller

ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och kompetens att undervisa på det främmande språket.

● Språkundervisning (moderna språk eller svenska) får dock inte bedrivas av en sådan lärare.

● Utbildningen ska hålla god kvalitet.

● Högst hälften av undervisning i varje årskurs får bedrivas på engelska.

Källa: Skolinspektionen

Om man verkligen vill läsa på engelska borde man vända sig till nåt som IB där man om kontrollerar kvaliteten på lärare mer noggrant.

Engelskspråkiga skolor består 99% av dåliga friskolor som vill klämma ut så mycket pengar som möjligt på ängsliga medelklassföräldrar som vill lajva engelskt internat och inte bryr sig om deras barn faktiskt lär sig något så länge skolan har en cool hemsida.