Il diverso metodo ha messo in evidenza gli studenti: “Sono contento che abbiamo osato” | Ha trasformato i bassi risultati a scuola a Lyckksele.

Succéschema lyfte läsningen: ”Läser 18 böcker”

Finnbacksskolan i Lycksele har vänt låga resultat till framgång genom en förändring av schemat och ett nytt fokus på läsning.

– När eleverna går ut nian har de läst 18 böcker totalt under tre år, säger Nina Dahlgren, lärare i svenska och engelska.

Inne på Finnbacksskolan i Lycksele går Victoria Hvirfvel med raska steg genom korridorerna. Hon var själv elev på skolan, i dag är hon rektor.

För två år sedan låg skolan i botten när det gällde andelen elever som var behöriga till yrkesprogrammen på gymnasiet. Niornas resultat i matematik och svenska var sämre än genomsnittet i landet.

Något behövde göras.

– Vi behövde få upp motivationen hos eleverna. Det var då jag kom ihåg ett inlägg på sociala medier om en skola som arbetade med ämnesveckor, säger Victoria Hvirfvel.

– Tillsammans med min rektorskollega Ingela Ågran började vi prata om att detta arbetssätt skulle kunna passa vår skola.

Förra hösten införde Finnbacksskolan ämnesveckor, även kallat blockläsning. På ett rullande sexveckorsschema har eleverna ett ämne i taget. Första veckan är det matte, andra veckan svenska, tredje samhällskunskap, fjärde engelska och femte naturkunskap. Sista veckan är en temavecka då elever och lärare kan ta igen saker som missats under veckorna som gått.

De långa passen med teoretiska ämnen varvas med mer praktiska lektioner i exempelvis idrott, slöjd och hemkunskap. Efter två terminer med blockläsning börjar en förändring att märkas.

– När eleverna går ut nian har de läst 18 böcker totalt under tre år, säger Nina Dahlgren, lärare i svenska och engelska.

– I början ifrågasatte eleverna att vi skulle läsa en ny bok varje svenskavecka. Nu frågar de inför vilken bok vi ska läsa. Det är jättekul att höra skillnaden i tonfallet kring bokläsning.

Att läsa ett ämne åt gången har även lett till att eleverna har bättre koll på hur de ligger till och lämnar in uppgifterna i tid. Lärarna slipper då att stressa med rättningarna. Arbetsmiljön har helt enkelt blivit bättre för alla.

– När både elever och lärare har bättre koll på vad som ska göra blir det ett lugn i skolan, säger Ebbe Sammeli, lärare i svenska och engelska.

– Personligen känner jag att jag stressar mindre, hinner sätta en bra planering och det går inte åt 20 minuter varje lektion till att starta upp och avsluta.

I årskurs nio går Hampus Danielsson. Han har ryggsäcken slängd över axeln när han kommer in i skolbiblioteket. Blockläsningen har fungerat jättebra, säger han.

– En av de viktigaste grejerna är att man kommer in i flowet lite mer, det är lätt att börja där jag slutade. Jag hinner också göra mer på lektionen och vi kan vara lite flexibla med när vi har raster.

Vad händer om du missar lektioner?

– Är man sjuk då missar man mycket, vilket är lite jobbigt. Speciellt om man är borta torsdagar eller fredagar, då vi ofta har inlämningar eller prov. Men man får ta igen det på temaveckorna.

13-åriga Nelly Haglund går i åttan och beskriver hur det nya schemat har gjort skolarbetet lättare då man får mer gjort på lektionerna.

– Man blir inte lika stressad som när man har tre kortare lektioner SO varje vecka. Har man SO varje dag hinner man mer.

Kan det bli tråkigt att ha samma ämne varje dag?

– Jo, men det är ganska lugnt för vi har slöjd, musik och bild också varje vecka. Men det kan fortfarande bli lite tråkigt ibland.

Det finns utmaningar med att undervisningen sker på ett nytt sätt. För eleverna kan det vara svårt att komma ihåg vad man lärde sig på matematiken för fem veckor sedan. Några lärare har tyckt att det varit jobbigt att byta arbetssätt. Under det första året var det också svårt att veta vad som eleverna skulle göra under temaveckorna.

När eleverna har ett ämne under en hel vecka, kan det också bli tungt för eleverna. Det ligger ett stort ansvar på lärarna att variera undervisningen. Matematiken har varit svårast att variera.

Föregående läsår, efter införandet av ämnesveckor, hade skolan fler elever som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet än året innan.

– Det är dock lite svårt att säga huruvida det blivit bättre ännu, då det bara gått ett läsår, säger Victoria Hvirfvel.

Finnbacksskolan i Lycksele kommer ändå att fortsätta arbeta med blockläsning i två år till, då har sjuorna som började högstadiet förra året gått alla tre åren med blockläsning. Därefter ska projektet utvärderas.

Victoria Hvirfvel passerar förbi ett gäng ungdomar i korridoren. Alla går med mobilen i handen, något förbud under rasterna har skolan ännu inte infört.

– Vi tar en sak i taget, säger hon och ler.

– Det är mycket jobb, men skolan är mycket lugnare nu. När jag går genom skolan kan jag höra elever från olika klasser prata med varandra om vad de gör på lektionerna. Jag är glad att vi vågade testa idén.

—

Fakta. Ämnesveckor i skolan

På Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för att ha korta lektionspass. Det är också därifrån skolan i Lycksele hämtat sin inspiration. På Ekens har man sett att det blir lugnare på skolan, mindre tid går åt att starta upp lektioner och lärare upplever att planeringen är lättare.

I höst testar även Kapareskolan i Kungsbacka att införa ämnesveckor. Finnbacksskolan har varit i kontakt med Kapareskolan för att hjälpa dem med utmaningar som kan uppstå i början.

Inget jag reflekterat om speciellt mycket, men när man minns tillbaka på högstadiet så var det ju egentligen sjukt rörigt. Byta ämne varje timme? Bolla inlämningar för x antal ämnen varje vecka? Oj, nu hade två ämnen prov på samma dag osv osv. Utefter det så kan jag verkligen förstå att detta fungerar bättre.