Figure mostrano: prodotti svedesi nell’industria della guerra russa – per centinaia di milioni

Salen i anrika Gustavianum andades högtidlighet när kulturminister Parisa Liljestrand och historikern Lars Trägårdh presenterade de 100 verk och företeelser som skulle utgöra en svensk kulturkanon.

Via en stor skärm lystes scenen upp av en ikonisk bild, som illustrerade svenskt snille, ingenjörskonst och världsframgång i ett: uppfinnaren Sven Wingquists jättelika kullager.

Självklart skulle kullagret bli en del av en svensk kulturkanon.

Kulturminister Parisa Liljestrand och historikern Lars Trägårdh presenterar kulturkanon.
Kulturminister Parisa Liljestrand och historikern Lars Trägårdh presenterar kulturkanon.
Foto: Björn Lindahl
Men det är också en del av den ryska krigsindustrin som utkämpar sitt brutala och oprovocerade krig mot Ukraina, kan Aftonbladet avslöja.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har hårda sanktioner riktats mot landet. Bland sanktionerade varor finns ett antal olika kullager och andra produkter från SKF som innefattas i vad som kallas produkter med dubbla användningsområden (PDA), alltså produkter med en civil användning, men som även kan nyttjas för militära ändamål eller för framställning av massförstörelsevapen.

Trots sanktionerna importeras SKF-produkter för hundratals miljoner årligen in i Ryssland, vanligen via tredjepartsländer, visar rysk tulldata som Aftonbladet har granskat.

Förutom kullager importeras även delar och tillbehör till motorfordon och transmissionsaxlar från SKF för stora belopp.

Med hjälp av företaget Corisk, en norsk rådgivare inom riskanalys och företagsbesiktning, kan Aftonbladet visa hur inflödet av sanktionerade varor sett ut sedan krigsutbrottet.

Ett utdrag ur företaget Corisks genomgång av SKF som Aftonbladet fått ta del av.
Ett utdrag ur företaget Corisks genomgång av SKF som Aftonbladet fått ta del av.
Foto: Skärmdump
– Sedan krigets inledning så ser vi att varor producerade av SKF för ungefär 600 miljoner kronor hamnat i Ryssland. Av det uppskattar vi att 80–90 procent rör sig om sanktionerade varor, och det skulle ge en sanktionerad skugghandel på uppemot en halv miljard kronor, säger Erlend Bjørtvedt, vd på Corisk.

Bryter man ner det år för år ser man att importen till Ryssland visserligen minskat från att ha legat på nästan 900 miljoner kronor årligen 2020 och 2021, men 2022 uppgick den fortfarande till 51 miljoner dollar, drygt 470 miljoner kronor.

Under året 2023, när det fullskaliga ryska anfallskriget pågått ett år, kunde Ryssland importera SKF-produkter till ett värde av drygt 333 miljoner kronor.

2024 sågs ytterligare en minskning till nästan 160 miljoner kronor, enligt den ryska tulldatan.

Och handeln fortsätter fortfarande 2025.

Grafik: Johan Ekman, Sofia Boström
Då rapporteringen är eftersläpande finns bara preliminära siffror för januari och februari i år, då importen av SKF-produkter motsvarat drygt 23 miljoner kronor. Fortsätter handeln i samma takt kommer importen uppgå till minst 138 miljoner kronor vid årets slut.

Enligt Torbjörn Becker, chef på Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan, är den ryska importen av utländska komponenter en avgörande faktor för att den ryska krigsmaskinen ska kunna hållas igång i nuvarande takt.

– Ja, men det är ju helt kritiskt. Får man inte in de olika komponenter man inte själva kan producera i Ryssland, då kan man ju heller inte tillverka en raket eller stridsfordon eller vad man vill använda komponenterna till, säger Becker.

”Tar frågan på stort allvar”
SKF har inte velat ställa upp på en intervju om Aftonbladets granskning, men har lämnat en skriftlig kommentar och uppger att man ”tar frågan på stort allvar”.

”Vi har ett strikt förbud mot direkt och indirekt försäljning till Ryssland, inklusive via distributörer. Om vi trots detta identifierar att våra produkter har nått Ryssland, kommer vi att agera omedelbart i enlighet med avtal och gällande lagstiftning.

Vi bedriver ett omfattande arbete där vi tar fullt ansvar. Tyvärr kan vi inte helt kontrollera försäljning i nästkommande led”, skriver SKF i kommentaren.

SKF uppger rysk tulldata ”måste hanteras med stor försiktighet”, och att en del av handeln kan röra sig om piratkopierade varor.

”Som bolag välkomnar vi ändå denna information om den kan hjälpa oss att identifiera otillbörlig vidareexport. Vi kommer fortsätta att arbeta intensivt med att granska alla uppgifter.

Läs hela SKF:s svar här.