Share.

3 commenti

  1. Ankdammen2 on

    UD-diplomaten Joachim Waern hade ett överordnat uppdrag när han utsågs till Sveriges ambassadör i Somalia sommaren 2023: att få fart på tvångsutvisningarna.

    I mejl och sms till chefer och tjänstemän på utrikesdepartementet och Sida framgår hur han arbetade intensivt med att ta fram ett upplägg. Under hösten samma år träffade han ensam två av den somaliska premiärministerns närmaste män vid flera tillfällen. Ambassadörens skriftliga rapporter hem till Sverige är till stora delar belagda med sekretess.
    Men källor både i Sverige och Somalia berättar att förutsättningarna snabbt stod klara. Om utvisningarna skulle bli av, ville den somaliska sidan ha betalt. Svenska biståndspengar, som de fritt kunde förfoga över.
    Snart enades Joachim Waern och hans somaliska motparter om en modell.
    Mejlväxlingarna om överenskommelsen med Somalia är i stora delar belagda med sekretess. Men via källor med insyn i den somaliska statsapparaten har DN tagit del av innehållet i uppgörelsen.
    Ambassadör Joachim Waern med Somalias premiärminister Hamza Abdi Barre. I december 2023 meddelade Waern, i ett mejl till regeringskansliet, att den överenskommelse som slutits med Somalia inte skulle kommuniceras officiellt.
    Ambassadör Joachim Waern med Somalias premiärminister Hamza Abdi Barre. I december 2023 meddelade Waern, i ett mejl till regeringskansliet, att den överenskommelse som slutits med Somalia inte skulle kommuniceras officiellt. Foto: OPM
    Den 7 december 2023 klockan 13.35 skickade Joachim Waern ett mejl till åtta av regeringens högsta tjänstemän – bland dem dåvarande kabinettssekreteraren Jan Knutsson och statssekreteraren Diana Janse.
    Mejlet bar den korta ämnesraden: ”Uppgörelse klar”.
    Ambassadören meddelade att han just kommit från ett möte med Somalias premiärminister och att de hade slutit en överenskommelse.
    Uppgörelsen består av en lista med sju punkter och beskriver en byteshandel: bistånd mot tvångsutvisningar.
    Sverige ska bland annat bidra med 100 miljoner kronor till Somalia. Pengarna betalas via en mellanhand till en särskild biståndsfond, nära premiärministerns kansli – något Ekot avslöjade i oktober.
    I uppgörelsen står också att Sverige ska ”bygga kapacitet för återvändande”, genom FN-organet IOM. Det har resulterat i tre svenskbetalda ”spöktjänster” med höga löner, vilket DN tidigare rapporterat om.

    I gengäld skulle Somalia omedelbart ta emot tre medborgare som redan förberetts för utvisning.
    Överenskommelsen med Somalia

    Somalia and Sweden to agree on the following:

    * A renewed partnership working together for a better Somalia, bringing hope to the people.

    * Sweden will contribute to the TPSS-fund with USD 10 Million

    SIDA will use a third part (WB or UNDP) to facilitate the contributions to TPSS.

    * Sweden will restart the capacity building program that was shut down some years ago. The program will be on merit based.

    * Sweden will provide capacity building to the Somalis who return to their home country, the ones who are not allowed to stay in Sweden. IOM is a potential partner to help with this.

    * Somalia will immediately take back three persons from Sweden. Cases are prepared.

    * Somalia will continue to take back their citizens, in the frame of the support Sweden will provide. Cases will be provided by Swedish authorities.

    * This will be done orderly and with respect for the sensitivity in these matters.
    Därefter skulle det afrikanska landet, enligt uppgörelsen, fortsätta att ta tillbaka medborgare ”inom ramen för stödet som Sverige kommer att ge”.
    Överenskommelsen saknar underskrifter. Det framgår inte om och i sådana fall när Sverige måste skjuta till mer pengar. Inte heller hur uppgörelsen ska följas upp eller vad som händer om någon part inte lever upp till sina löften.
    I mejlet till cheferna på regeringskansliet skriver Joachim Waern att han har försäkrats om att somalierna kommer att hålla sin del av avtalet.
    Överenskommelsen har inte, och kommer inte, att kommuniceras officiellt, skriver Joachim Waern. Förklaringen är, menar han, att det handlar om ”känsliga ärenden”.
    ”Nu gäller det för båda parter att leverera”.
    Han avslutar:
    ”Jag ber er att inte sprida denna information”.
    Men det skulle visa sig att överenskommelsen inte var så lätt att efterleva. Under det första året betalades 40 miljoner kronor ut via en fond hos Världsbanken.
    Sedan uppstod problem.
    Världsbanken insåg att överenskommelsen mellan Sverige och Somalia i grunden handlade om tvångsutvisningar snarare än bistånd och vägrade att fungera som mellanhand för resten av pengarna. Samtidigt pressade den somaliska sidan på för lösningar som skulle ge dem tillräcklig kontroll över de återstående 60 miljonerna.
    I somras betalades pengarna till sist ut – då till en ny mellanhand, FN-organet UNDP.
    Göran Holmqvist, generalsekreterare på Forum Civ och tidigare Sida-chef, uppger att han inte stött på den här typen av överenskommelse tidigare. Han ser en betydande risk för korruption.
    – Sverige har ett starkt förtroendekapital att slå vakt om, och sådant här kan underminera det, säger han.
    Upplägget är inte det normala, enligt Ulrik Åshuvud, generalsekreterare i Transparency International Sverige.
    – Det normala är att man berättar om det, i ingångna avtal med främmande stat. Offentlighet är regeln när man har kommit överens med ett annat land, och det är av särskild vikt när det handlar om ett land med stor risk för korruption.

    I sitt mejl till regeringskansliet talar den dåvarande ambassadören Joachim Waern om både ”uppgörelse”, ”överenskommelse” och ”avtal” med Somalia.
    Biståndsminister Benjamin Dousa (M) har dock vid upprepade tillfällen förnekat att det finns en skriftlig överenskommelse.
    – Jag återkommer hela tiden till att det inte finns någon skriftlig överenskommelse, sa han under en debatt i riksdagen så sent som i fredags.
    Somalias regering har förnekat att det över huvud taget finns någon hemlig uppgörelse med Sverige.
    I ett uttalande på X tidigare i höstas meddelade premiärministerns kansli att uppgifterna är ”falska, missledande och utan grund”.
    DN har sökt Benjamin Dousa för en intervju. I ett uttalande uppger biståndsministern nu att det som finns är en överenskommelse om att svenskt bistånd bygger på ömsesidighet, där Somalia tar emot sina medborgare och Sverige ger stöd.
    ”Vi har löpande haft och har en dialog med somaliska företrädare både muntligt och skriftligt. Under denna dialog har inget formellt avtal mellan Sverige och Somalia ingåtts. Det råder full transparens för biståndsinsatserna”.

Leave A Reply